Dags att ifrågasätta idrottslektionernas struktur

Varför exkluderas vissa elever på idrott-och hälsalektionerna, och vad tycker dessa elever? Och vad kan man göra för att se inkluderande undervisning? Enligt Peter Åströms forskning behöver läraren minska andelen bollsporter, fokusera på vad man ska lära sig och lyssna till alla elever, inte bara de som vill ha idrott.

Peter Åström
Peter Åström

Född 1963 i Umeå Disputerade 2013- 09-20 vid Umeå universitet


AVHANDLING
Included yet excluded? A study of inclusive teaching in physical education and health

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som idrottslärare och även utbildat idrottslärare. När jag var ute på praktikbesök såg jag bland annat hur föreningsidrotten starkt präglat ämnet. Lektionerna verkar fortfarande vara influerade av en tävlingsdiskurs, många lärare försöker ofta motivera med hjälp av tävlingsinslag vilket drabbar vissa elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag vill belysa och fånga villkoren för lärares undervisning i idrott- och hälsa. Jag ville undersöka lärarnas möjlighet att bedriva en inkluderande pedagogik. Jag har gjort fyra empiriska delstudier. I två av dem har jag kartlagt och djupintervjuat elever i årskurs fem om deras motivation till lärande i ämnet. I en studie har lärarnas perspektiv på ämnet och lågt motiverade elever varit i fokus. I den sista studien har jag observerat interaktionen i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De flesta elever är idrottsaktiva på fritiden och det är dessa som påverkar undervisningen mest. De andra eleverna upplever att de inte kan påverka, att det är läraren som bestämmer. Elevs upplevda kompetens är också starkt relaterad till motivationen för ämnet. Lågmotiverade elever tycker att relationen till läraren är dålig och har svårt att säga vad som är syftet med idrott och hälsa.

– Lärarna å andra sidan placerade problemet utanför den egna undervisningen, att eleven inte var aktiv ansågs bero på eleven själva eller deras bakgrund. När jag observerade själva undervisningen var det dock tydligt vilken betydelse läraren har.

– Det starka tävlingsinslaget innebar att de elever som skulle behöva få lite mer guidning kom i kläm. När det inte fanns ett uttalat syfte med lektionen, utöver själva aktiviteten, exempelvis innebandy, hade elever som annars inte är så aktiva, svårt att förstå vad de ska göra, och varför. Lärare behöver även bemöda sig om att vidga sina metoder, att inte bara fokusera på vem som vinner matchen eller på intensiteten i spelet utan också mer på vad eleven ska lära sig, exempelvis utveckla spelförståelse.

Vad överraskade dig?

– En sak som var spännande var när vi lyssnade på elevernas informella samtal när vi hade satt på mikrofoner på några elever. Elevernas tolkningar av vissa situationer skilde sig ibland helt från mina och lärarnas. En situation som lärarna kunde tolka som att personen inte ville vara med eller var omotiverad kunde istället handla om att eleven var besviken och ledsen över att inte få vara med sin kompis. I vissa lägen kan det vara nog så viktigt att få göra aktiviteten ihop med en kompis, det ger tillhörighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Idrott och hälsa-lärare och de som jobbar med idrottsutbildning. Det är bra om de kan få en fördjupad förståelse varför man ibland behöver ifrågasätta sin egen undervisningsfilosofi och exempelvis bollspelets dominans. Friluftsaktiviteter har fått större utrymme i den senaste läroplanen, vilket kan möjliggöra att fler elever får känna sig kompetenta och bli inkluderade. Även kroppskontroll som yoga, dans och rytmik bör kunna erbjuda andra lärandedimensioner i syfte att få fler elever att känna sig kompetenta.

Sidan publicerades 2013-11-27 16:38 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-11-28 13:45 av John Miller


Relaterat

Gymnastiksalen – ett rum för tävling

Tidigare forskning visar att undervisningen i idrott och hälsa i stor utsträckning är inriktad på bollsport och tävling. Det är problematiskt eftersom det är svårt att förena med skolans kunskapsuppdrag, menar Åsa Liljekvist. Hennes forskning visar också att tävlingsdimensionen finns inbyggd i gymnastiksalarnas utformning.

Vänner har betydelse för ungdomars fysiska aktivitet

Att ha fysiskt aktiva vänner och att aktiviteten är lustfylld är viktigt för att ungdomar ska vilja träna. Det framkommer i Katarina Mikaelssons avhandling om fysisk aktivitet.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.