Dags att ifrågasätta idrottslektionernas struktur

Varför exkluderas vissa elever på idrott-och hälsalektionerna, och vad tycker dessa elever? Och vad kan man göra för att se inkluderande undervisning? Enligt Peter Åströms forskning behöver läraren minska andelen bollsporter, fokusera på vad man ska lära sig och lyssna till alla elever, inte bara de som vill ha idrott.

Peter Åström
Peter Åström

Född 1963 i Umeå Disputerade 2013- 09-20 vid Umeå universitet


AVHANDLING
Included yet excluded? A study of inclusive teaching in physical education and health

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som idrottslärare och även utbildat idrottslärare. När jag var ute på praktikbesök såg jag bland annat hur föreningsidrotten starkt präglat ämnet. Lektionerna verkar fortfarande vara influerade av en tävlingsdiskurs, många lärare försöker ofta motivera med hjälp av tävlingsinslag vilket drabbar vissa elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag vill belysa och fånga villkoren för lärares undervisning i idrott- och hälsa. Jag ville undersöka lärarnas möjlighet att bedriva en inkluderande pedagogik. Jag har gjort fyra empiriska delstudier. I två av dem har jag kartlagt och djupintervjuat elever i årskurs fem om deras motivation till lärande i ämnet. I en studie har lärarnas perspektiv på ämnet och lågt motiverade elever varit i fokus. I den sista studien har jag observerat interaktionen i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De flesta elever är idrottsaktiva på fritiden och det är dessa som påverkar undervisningen mest. De andra eleverna upplever att de inte kan påverka, att det är läraren som bestämmer. Elevs upplevda kompetens är också starkt relaterad till motivationen för ämnet. Lågmotiverade elever tycker att relationen till läraren är dålig och har svårt att säga vad som är syftet med idrott och hälsa.

– Lärarna å andra sidan placerade problemet utanför den egna undervisningen, att eleven inte var aktiv ansågs bero på eleven själva eller deras bakgrund. När jag observerade själva undervisningen var det dock tydligt vilken betydelse läraren har.

– Det starka tävlingsinslaget innebar att de elever som skulle behöva få lite mer guidning kom i kläm. När det inte fanns ett uttalat syfte med lektionen, utöver själva aktiviteten, exempelvis innebandy, hade elever som annars inte är så aktiva, svårt att förstå vad de ska göra, och varför. Lärare behöver även bemöda sig om att vidga sina metoder, att inte bara fokusera på vem som vinner matchen eller på intensiteten i spelet utan också mer på vad eleven ska lära sig, exempelvis utveckla spelförståelse.

Vad överraskade dig?

– En sak som var spännande var när vi lyssnade på elevernas informella samtal när vi hade satt på mikrofoner på några elever. Elevernas tolkningar av vissa situationer skilde sig ibland helt från mina och lärarnas. En situation som lärarna kunde tolka som att personen inte ville vara med eller var omotiverad kunde istället handla om att eleven var besviken och ledsen över att inte få vara med sin kompis. I vissa lägen kan det vara nog så viktigt att få göra aktiviteten ihop med en kompis, det ger tillhörighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Idrott och hälsa-lärare och de som jobbar med idrottsutbildning. Det är bra om de kan få en fördjupad förståelse varför man ibland behöver ifrågasätta sin egen undervisningsfilosofi och exempelvis bollspelets dominans. Friluftsaktiviteter har fått större utrymme i den senaste läroplanen, vilket kan möjliggöra att fler elever får känna sig kompetenta och bli inkluderade. Även kroppskontroll som yoga, dans och rytmik bör kunna erbjuda andra lärandedimensioner i syfte att få fler elever att känna sig kompetenta.

Sidan publicerades 2013-11-27 16:38 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-11-28 13:45 av John Miller


Relaterat

Gymnastiksalen – ett rum för tävling

Tidigare forskning visar att undervisningen i idrott och hälsa i stor utsträckning är inriktad på bollsport och tävling. Det är problematiskt eftersom det är svårt att förena med skolans kunskapsuppdrag, menar Åsa Liljekvist. Hennes forskning visar också att tävlingsdimensionen finns inbyggd i gymnastiksalarnas utformning.

Vänner har betydelse för ungdomars fysiska aktivitet

Att ha fysiskt aktiva vänner och att aktiviteten är lustfylld är viktigt för att ungdomar ska vilja träna. Det framkommer i Katarina Mikaelssons avhandling om fysisk aktivitet.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

FETC: 3 schools achieve STEM excellence despite COVID

Educators in three innovative districts have developed online innovations to keep students engaged in hands-on, career-focused STEM projects despite the shift to remote instruction.

Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv

I mars 2020 beslutades att landets gymnasieskolor skulle övergå till distansundervisning för att begränsa smittspridningen av det nya coronaviruset. För att få mer kunskap om gymnasieelevers upplevelser av denna omställning har Ifous genomfört en enkät som drygt 2 300 elever svarat på.