Dags att ifrågasätta idrottslektionernas struktur

Varför exkluderas vissa elever på idrott-och hälsalektionerna, och vad tycker dessa elever? Och vad kan man göra för att se inkluderande undervisning? Enligt Peter Åströms forskning behöver läraren minska andelen bollsporter, fokusera på vad man ska lära sig och lyssna till alla elever, inte bara de som vill ha idrott.

Peter Åström
Peter Åström

Född 1963 i Umeå Disputerade 2013- 09-20 vid Umeå universitet


AVHANDLING
Included yet excluded? A study of inclusive teaching in physical education and health

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som idrottslärare och även utbildat idrottslärare. När jag var ute på praktikbesök såg jag bland annat hur föreningsidrotten starkt präglat ämnet. Lektionerna verkar fortfarande vara influerade av en tävlingsdiskurs, många lärare försöker ofta motivera med hjälp av tävlingsinslag vilket drabbar vissa elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag vill belysa och fånga villkoren för lärares undervisning i idrott- och hälsa. Jag ville undersöka lärarnas möjlighet att bedriva en inkluderande pedagogik. Jag har gjort fyra empiriska delstudier. I två av dem har jag kartlagt och djupintervjuat elever i årskurs fem om deras motivation till lärande i ämnet. I en studie har lärarnas perspektiv på ämnet och lågt motiverade elever varit i fokus. I den sista studien har jag observerat interaktionen i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De flesta elever är idrottsaktiva på fritiden och det är dessa som påverkar undervisningen mest. De andra eleverna upplever att de inte kan påverka, att det är läraren som bestämmer. Elevs upplevda kompetens är också starkt relaterad till motivationen för ämnet. Lågmotiverade elever tycker att relationen till läraren är dålig och har svårt att säga vad som är syftet med idrott och hälsa.

– Lärarna å andra sidan placerade problemet utanför den egna undervisningen, att eleven inte var aktiv ansågs bero på eleven själva eller deras bakgrund. När jag observerade själva undervisningen var det dock tydligt vilken betydelse läraren har.

– Det starka tävlingsinslaget innebar att de elever som skulle behöva få lite mer guidning kom i kläm. När det inte fanns ett uttalat syfte med lektionen, utöver själva aktiviteten, exempelvis innebandy, hade elever som annars inte är så aktiva, svårt att förstå vad de ska göra, och varför. Lärare behöver även bemöda sig om att vidga sina metoder, att inte bara fokusera på vem som vinner matchen eller på intensiteten i spelet utan också mer på vad eleven ska lära sig, exempelvis utveckla spelförståelse.

Vad överraskade dig?

– En sak som var spännande var när vi lyssnade på elevernas informella samtal när vi hade satt på mikrofoner på några elever. Elevernas tolkningar av vissa situationer skilde sig ibland helt från mina och lärarnas. En situation som lärarna kunde tolka som att personen inte ville vara med eller var omotiverad kunde istället handla om att eleven var besviken och ledsen över att inte få vara med sin kompis. I vissa lägen kan det vara nog så viktigt att få göra aktiviteten ihop med en kompis, det ger tillhörighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Idrott och hälsa-lärare och de som jobbar med idrottsutbildning. Det är bra om de kan få en fördjupad förståelse varför man ibland behöver ifrågasätta sin egen undervisningsfilosofi och exempelvis bollspelets dominans. Friluftsaktiviteter har fått större utrymme i den senaste läroplanen, vilket kan möjliggöra att fler elever får känna sig kompetenta och bli inkluderade. Även kroppskontroll som yoga, dans och rytmik bör kunna erbjuda andra lärandedimensioner i syfte att få fler elever att känna sig kompetenta.

Sidan publicerades 2013-11-27 16:38 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-11-28 13:45 av John Miller


Relaterat

Gymnastiksalen – ett rum för tävling

Tidigare forskning visar att undervisningen i idrott och hälsa i stor utsträckning är inriktad på bollsport och tävling. Det är problematiskt eftersom det är svårt att förena med skolans kunskapsuppdrag, menar Åsa Liljekvist. Hennes forskning visar också att tävlingsdimensionen finns inbyggd i gymnastiksalarnas utformning.

Vänner har betydelse för ungdomars fysiska aktivitet

Att ha fysiskt aktiva vänner och att aktiviteten är lustfylld är viktigt för att ungdomar ska vilja träna. Det framkommer i Katarina Mikaelssons avhandling om fysisk aktivitet.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer