Dags att ifrågasätta idrottslektionernas struktur

Varför exkluderas vissa elever på idrott-och hälsalektionerna, och vad tycker dessa elever? Och vad kan man göra för att se inkluderande undervisning? Enligt Peter Åströms forskning behöver läraren minska andelen bollsporter, fokusera på vad man ska lära sig och lyssna till alla elever, inte bara de som vill ha idrott.

Peter Åström
Peter Åström

Född 1963 i Umeå Disputerade 2013- 09-20 vid Umeå universitet


AVHANDLING
Included yet excluded? A study of inclusive teaching in physical education and health

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som idrottslärare och även utbildat idrottslärare. När jag var ute på praktikbesök såg jag bland annat hur föreningsidrotten starkt präglat ämnet. Lektionerna verkar fortfarande vara influerade av en tävlingsdiskurs, många lärare försöker ofta motivera med hjälp av tävlingsinslag vilket drabbar vissa elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag vill belysa och fånga villkoren för lärares undervisning i idrott- och hälsa. Jag ville undersöka lärarnas möjlighet att bedriva en inkluderande pedagogik. Jag har gjort fyra empiriska delstudier. I två av dem har jag kartlagt och djupintervjuat elever i årskurs fem om deras motivation till lärande i ämnet. I en studie har lärarnas perspektiv på ämnet och lågt motiverade elever varit i fokus. I den sista studien har jag observerat interaktionen i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De flesta elever är idrottsaktiva på fritiden och det är dessa som påverkar undervisningen mest. De andra eleverna upplever att de inte kan påverka, att det är läraren som bestämmer. Elevs upplevda kompetens är också starkt relaterad till motivationen för ämnet. Lågmotiverade elever tycker att relationen till läraren är dålig och har svårt att säga vad som är syftet med idrott och hälsa.

– Lärarna å andra sidan placerade problemet utanför den egna undervisningen, att eleven inte var aktiv ansågs bero på eleven själva eller deras bakgrund. När jag observerade själva undervisningen var det dock tydligt vilken betydelse läraren har.

– Det starka tävlingsinslaget innebar att de elever som skulle behöva få lite mer guidning kom i kläm. När det inte fanns ett uttalat syfte med lektionen, utöver själva aktiviteten, exempelvis innebandy, hade elever som annars inte är så aktiva, svårt att förstå vad de ska göra, och varför. Lärare behöver även bemöda sig om att vidga sina metoder, att inte bara fokusera på vem som vinner matchen eller på intensiteten i spelet utan också mer på vad eleven ska lära sig, exempelvis utveckla spelförståelse.

Vad överraskade dig?

– En sak som var spännande var när vi lyssnade på elevernas informella samtal när vi hade satt på mikrofoner på några elever. Elevernas tolkningar av vissa situationer skilde sig ibland helt från mina och lärarnas. En situation som lärarna kunde tolka som att personen inte ville vara med eller var omotiverad kunde istället handla om att eleven var besviken och ledsen över att inte få vara med sin kompis. I vissa lägen kan det vara nog så viktigt att få göra aktiviteten ihop med en kompis, det ger tillhörighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Idrott och hälsa-lärare och de som jobbar med idrottsutbildning. Det är bra om de kan få en fördjupad förståelse varför man ibland behöver ifrågasätta sin egen undervisningsfilosofi och exempelvis bollspelets dominans. Friluftsaktiviteter har fått större utrymme i den senaste läroplanen, vilket kan möjliggöra att fler elever får känna sig kompetenta och bli inkluderade. Även kroppskontroll som yoga, dans och rytmik bör kunna erbjuda andra lärandedimensioner i syfte att få fler elever att känna sig kompetenta.

Sidan publicerades 2013-11-27 16:38 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-11-28 13:45 av John Miller


Relaterat

Gymnastiksalen – ett rum för tävling

Tidigare forskning visar att undervisningen i idrott och hälsa i stor utsträckning är inriktad på bollsport och tävling. Det är problematiskt eftersom det är svårt att förena med skolans kunskapsuppdrag, menar Åsa Liljekvist. Hennes forskning visar också att tävlingsdimensionen finns inbyggd i gymnastiksalarnas utformning.

Vänner har betydelse för ungdomars fysiska aktivitet

Att ha fysiskt aktiva vänner och att aktiviteten är lustfylld är viktigt för att ungdomar ska vilja träna. Det framkommer i Katarina Mikaelssons avhandling om fysisk aktivitet.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.