Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Barn som växer upp med små ekonomiska resurser riskerar att få sämre relationer till sina klasskamrater. Det visar en avhandling av Simon Hjalmarsson.

Simon Hjalmarsson
Simon Hjalmarsson

Född år 1986
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-03-18
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Taking Part on Equal Terms? Associations between Economic Resources and Social Participation among Swedish Adolescents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge intresserat mig för hur social bakgrund påverkar barns levnadsförhållanden. Utifrån vedertagna fattigdomsteorier förväntar vi oss ett samband mellan ekonomiska resurser och socialt deltagande, men det är sällan det undersökts med metoder som gör det möjligt att generalisera resultaten till situationen bland barn och unga mer generellt. Så jag ville bidra genom att täppa igen kunskapsluckor på området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker samband mellan ekonomiska resurser och socialt deltagande och har ett särskilt fokus på relationer med klasskamrater, som antalet vänner och utsatthet för mobbning. Jag använder mig av en skolundersökning som har ett stort och representativt urval av åttondeklassare i landet och anlägger ett barnperspektiv på ekonomiska resurser. Det är mått som hushållsinkomst, om barnet har ett eget rum, om de kan få ihop en viss summa pengar till nästa dag och hur ofta de missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar på att det finns ett samband. Det är inte helt entydigt, det är inte så att jag finner ett samband mellan alla de typer av ekonomiska resurser och alla de former av relationer jag undersökt men sammantaget är det befogat att betrakta en sämre ekonomisk situation som en riskfaktor för sämre relationer med klasskamraterna. Störst risk finner jag för de elever som rapporterar att de ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta, de löper exempelvis en betydligt högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning.

Vad överraskade dig?

– Resultaten i sig är inte överraskande, vi förväntar oss ett samband utifrån vedertagna fattigdomsteorier. Sociala aktiviteter medför ofta någon kostnad, även för barn. Däremot blev jag mer överraskad över att sambandet mellan hushållsinkomst och barns egna ekonomiska resurser var förhållandevis svagt. En delförklaring är sannolikt att många föräldrar med lägre inkomster prioriterar sina barn före andra utgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– För skolledare och personal kan det vara bra att vara uppmärksam på att sämre ekonomiska resurser kan vara en riskfaktor för en sämre social situation i skolan. Sen, med tanke på att ekonomiska svårigheter att delta i sociala aktiviteter är en tydlig riskfaktor, kan politiker behöva fundera på hur vi kan stärka alla barns möjlighet att delta i aktiviteter på fritiden.

Annika Sjöberg

Foto: Sören Andersson

Sidan publicerades 2021-04-28 15:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konsumtion påverkar barns relationer

Barn ser kläder och nya saker som ett sätt att skapa och behålla vänskapsrelationer, men samtidigt tycker de att det är fel att ”köpa” vänner. Det fastslår Erika Lundby som undersökt hur barn värderar och förhåller sig till konsumtion i sina relationer med jämnåriga i skolan.

”Fattiga barn kan inte delta på lika villkor”

Det finns en högst reell fattigdomsproblematik bland barn i Sverige, menar sociologen Stina Fernqvist som forskat om barnfattigdom. Barnen använder strategier för att inte framstå som fattiga i skolan. – De måste dölja att de är fattiga, för de vill inte skämmas, säger hon.

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Idrott för alla kräver kunskap

Idrottslärarnas attityd, erfarenhet och kunskap är a och o när det gäller att anpassa undervisningen så att elever med rörelsenedsättning kan delta. Det visar Kajsa Jerlinders avhandling "Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?"

Idrott och hälsa – studenter styrda av dolda normer

Det finns en bild av hur en lärare i idrott och hälsa är och den är svår att påverka. Dolda normer och värderingar lever kvar i utbildningen, delvis eftersom det saknas ett språk för att beskriva lärarrollen, skriver Lena Larsson i sin avhandling Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.

Luddig kursplan skapar otydlighet inom idrott och hälsa

Vad säger kursplanen och vad sker under lektionerna i ämnet idrott och hälsa? Det finns likheter, men skillnaderna är större, visar Jan-Eric Ekbergs avhandling som synliggör en spretig kursplan och brist på samsyn om vad eleverna faktiskt ska lära sig.

Idrott och hälsa än så länge mest idrott

Ämnet idrott och hälsa har totalt sett en stor bredd och rymmer många olika aktiviteter. Sett ur ett hälsoperspektiv är ämnesinnehållet dock snävare och har ett ensidigt fysiologiskt fokus - trots att styrdokumenten talar om hälsa som både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Mycket att vinna på mer idrott och hälsa i skolan

Ungdomar som går praktiska gymnasieprogram har sämre fysisk kapacitet än de som går teoretiska program, trots att det är de som kommer att ha de tyngsta och mest fysiskt krävande jobben i framtiden. En ökning av antalet lektioner i idrott och hälsa kan dock öka barns och ungdomars kondition och motorik, samt sakta ner ökningen av deras BMI, eller gemensamma viktökning, visar Ann-Christin Sollerhed i sin avhandling.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.