Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Barn som växer upp med små ekonomiska resurser riskerar att få sämre relationer till sina klasskamrater. Det visar en avhandling av Simon Hjalmarsson.

Simon Hjalmarsson
Simon Hjalmarsson

Född år 1986
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-03-18
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Taking Part on Equal Terms? Associations between Economic Resources and Social Participation among Swedish Adolescents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge intresserat mig för hur social bakgrund påverkar barns levnadsförhållanden. Utifrån vedertagna fattigdomsteorier förväntar vi oss ett samband mellan ekonomiska resurser och socialt deltagande, men det är sällan det undersökts med metoder som gör det möjligt att generalisera resultaten till situationen bland barn och unga mer generellt. Så jag ville bidra genom att täppa igen kunskapsluckor på området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker samband mellan ekonomiska resurser och socialt deltagande och har ett särskilt fokus på relationer med klasskamrater, som antalet vänner och utsatthet för mobbning. Jag använder mig av en skolundersökning som har ett stort och representativt urval av åttondeklassare i landet och anlägger ett barnperspektiv på ekonomiska resurser. Det är mått som hushållsinkomst, om barnet har ett eget rum, om de kan få ihop en viss summa pengar till nästa dag och hur ofta de missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar på att det finns ett samband. Det är inte helt entydigt, det är inte så att jag finner ett samband mellan alla de typer av ekonomiska resurser och alla de former av relationer jag undersökt men sammantaget är det befogat att betrakta en sämre ekonomisk situation som en riskfaktor för sämre relationer med klasskamraterna. Störst risk finner jag för de elever som rapporterar att de ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta, de löper exempelvis en betydligt högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning.

Vad överraskade dig?

– Resultaten i sig är inte överraskande, vi förväntar oss ett samband utifrån vedertagna fattigdomsteorier. Sociala aktiviteter medför ofta någon kostnad, även för barn. Däremot blev jag mer överraskad över att sambandet mellan hushållsinkomst och barns egna ekonomiska resurser var förhållandevis svagt. En delförklaring är sannolikt att många föräldrar med lägre inkomster prioriterar sina barn före andra utgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– För skolledare och personal kan det vara bra att vara uppmärksam på att sämre ekonomiska resurser kan vara en riskfaktor för en sämre social situation i skolan. Sen, med tanke på att ekonomiska svårigheter att delta i sociala aktiviteter är en tydlig riskfaktor, kan politiker behöva fundera på hur vi kan stärka alla barns möjlighet att delta i aktiviteter på fritiden.

Annika Sjöberg

Foto: Sören Andersson

Sidan publicerades 2021-04-28 15:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konsumtion påverkar barns relationer

Barn ser kläder och nya saker som ett sätt att skapa och behålla vänskapsrelationer, men samtidigt tycker de att det är fel att ”köpa” vänner. Det fastslår Erika Lundby som undersökt hur barn värderar och förhåller sig till konsumtion i sina relationer med jämnåriga i skolan.

”Fattiga barn kan inte delta på lika villkor”

Det finns en högst reell fattigdomsproblematik bland barn i Sverige, menar sociologen Stina Fernqvist som forskat om barnfattigdom. Barnen använder strategier för att inte framstå som fattiga i skolan. – De måste dölja att de är fattiga, för de vill inte skämmas, säger hon.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.