Dela:

Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan

Krav på snabba förändringar från förvaltningen skapar press hos rektorer och gör att de fokuserar på det som är lätt att mäta, visar Jaana Nehez avhandling. Resultatet blir att skolans planerade utvecklingsarbete hamnar i kläm.

Jaana Nehez
Jaana Nehez

Född 1974
i Karlskoga

Disputerade 2015-11-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete. Möjligheter och hinder för planerad förändring

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade på en skolförvaltning med uppdrag att bland annat stötta rektorer i deras utvecklingsarbete. Det föll sig naturligt att belysa deras dilemman.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om rektorers möjlighet att arbeta med planerad förändring. Jag belyser vad rektorer gör utifrån de sammanhang som de verkar i. Jag försöker ge en mer komplex bild än vad som annars är vanligt. Det finns många olika förutsättningar som påverkar vad som blir möjligt att göra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att rektorer verkar i en komplex vardag. De rektorer jag har följt arbetade med helt andra frågor än det utvecklingsarbete som de hade planerat för. Andra praktiker blev mer meningsfulla att engagera sig i, som att ge sken av att lyckas med sitt utvecklingsarbete, att undvika konflikter med lärare och att arbeta med driftsfrågor. Sammanhanget formar praktikerna. Vaga begrepp för vad som ska åstadkommas och otrygga relationer mellan rektorer var några av förutsättningarna för just den här rektorsgruppen.

– Resultaten visar att förvaltningens krav på snabba förändringar skapar press på rektorer att snabbt kunna visa på någon form av resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Annan utveckling är svår att visa och tar lång tid. Det talas ofta om att man inte har tid att arbeta med skolutveckling men i det här fallet var det inte tiden som var den bärande faktorn. Förväntningar från förvaltningen skapar konkurrens mellan rektorer vilket gör att de inte lyfter fram sina dilemman. De ger i stället sken av att allt är bra. När vi tittar på framgångsrika skolor måste vi också titta på hur förutsättningarna har sett ut.

Vad överraskade dig?

– Att rektorer fortsätter med utvecklingsarbete i skolan trots att det inte finns någon förståelse för att det tar tid. Man måste arbeta med förståelsen innan. Den grupp rektorer som jag följde försökte skapa organisatoriska förutsättningar för något som de inte förstod vad det var – det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Rektorer, för att inse att deras praktik är komplex och hur de kan göra för att komma vidare. Men även förvaltningar och skolpolitiker som behöver fundera på hur de kan göra för att skapa bättre förutsättningar för rektorer.

 

Sidan publicerades 2015-12-08 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-10 14:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Mål i statliga skolprojekt nås sällan

Skolprojekt initierade av staten uppnår sällan sitt mål – att utveckla skolan, visar Åsa Löfqvist i sin avhandling. Hon konstaterar att personalens arbetsschema och nya statliga föreskrifter ofta hindrar långsiktiga förändringar. "Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt."

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer