2015-12-08 09:56  689 Dela:

Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan

Krav på snabba förändringar från förvaltningen skapar press hos rektorer och gör att de fokuserar på det som är lätt att mäta, visar Jaana Nehez avhandling. Resultatet blir att skolans planerade utvecklingsarbete hamnar i kläm.

Jaana Nehez
Jaana Nehez

Född 1974
i Karlskoga

Disputerade 2015-11-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete. Möjligheter och hinder för planerad förändring

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade på en skolförvaltning med uppdrag att bland annat stötta rektorer i deras utvecklingsarbete. Det föll sig naturligt att belysa deras dilemman.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om rektorers möjlighet att arbeta med planerad förändring. Jag belyser vad rektorer gör utifrån de sammanhang som de verkar i. Jag försöker ge en mer komplex bild än vad som annars är vanligt. Det finns många olika förutsättningar som påverkar vad som blir möjligt att göra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att rektorer verkar i en komplex vardag. De rektorer jag har följt arbetade med helt andra frågor än det utvecklingsarbete som de hade planerat för. Andra praktiker blev mer meningsfulla att engagera sig i, som att ge sken av att lyckas med sitt utvecklingsarbete, att undvika konflikter med lärare och att arbeta med driftsfrågor. Sammanhanget formar praktikerna. Vaga begrepp för vad som ska åstadkommas och otrygga relationer mellan rektorer var några av förutsättningarna för just den här rektorsgruppen.

– Resultaten visar att förvaltningens krav på snabba förändringar skapar press på rektorer att snabbt kunna visa på någon form av resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Annan utveckling är svår att visa och tar lång tid. Det talas ofta om att man inte har tid att arbeta med skolutveckling men i det här fallet var det inte tiden som var den bärande faktorn. Förväntningar från förvaltningen skapar konkurrens mellan rektorer vilket gör att de inte lyfter fram sina dilemman. De ger i stället sken av att allt är bra. När vi tittar på framgångsrika skolor måste vi också titta på hur förutsättningarna har sett ut.

Vad överraskade dig?

– Att rektorer fortsätter med utvecklingsarbete i skolan trots att det inte finns någon förståelse för att det tar tid. Man måste arbeta med förståelsen innan. Den grupp rektorer som jag följde försökte skapa organisatoriska förutsättningar för något som de inte förstod vad det var – det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Rektorer, för att inse att deras praktik är komplex och hur de kan göra för att komma vidare. Men även förvaltningar och skolpolitiker som behöver fundera på hur de kan göra för att skapa bättre förutsättningar för rektorer.

 

Sidan publicerades 2015-12-08 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-10 14:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Mål i statliga skolprojekt nås sällan

Skolprojekt initierade av staten uppnår sällan sitt mål – att utveckla skolan, visar Åsa Löfqvist i sin avhandling. Hon konstaterar att personalens arbetsschema och nya statliga föreskrifter ofta hindrar långsiktiga förändringar. "Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt."

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)