Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan

Krav på snabba förändringar från förvaltningen skapar press hos rektorer och gör att de fokuserar på det som är lätt att mäta, visar Jaana Nehez avhandling. Resultatet blir att skolans planerade utvecklingsarbete hamnar i kläm.

Jaana Nehez
Jaana Nehez

Född 1974
i Karlskoga

Disputerade 2015-11-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete. Möjligheter och hinder för planerad förändring

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade på en skolförvaltning med uppdrag att bland annat stötta rektorer i deras utvecklingsarbete. Det föll sig naturligt att belysa deras dilemman.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om rektorers möjlighet att arbeta med planerad förändring. Jag belyser vad rektorer gör utifrån de sammanhang som de verkar i. Jag försöker ge en mer komplex bild än vad som annars är vanligt. Det finns många olika förutsättningar som påverkar vad som blir möjligt att göra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att rektorer verkar i en komplex vardag. De rektorer jag har följt arbetade med helt andra frågor än det utvecklingsarbete som de hade planerat för. Andra praktiker blev mer meningsfulla att engagera sig i, som att ge sken av att lyckas med sitt utvecklingsarbete, att undvika konflikter med lärare och att arbeta med driftsfrågor. Sammanhanget formar praktikerna. Vaga begrepp för vad som ska åstadkommas och otrygga relationer mellan rektorer var några av förutsättningarna för just den här rektorsgruppen.

– Resultaten visar att förvaltningens krav på snabba förändringar skapar press på rektorer att snabbt kunna visa på någon form av resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Annan utveckling är svår att visa och tar lång tid. Det talas ofta om att man inte har tid att arbeta med skolutveckling men i det här fallet var det inte tiden som var den bärande faktorn. Förväntningar från förvaltningen skapar konkurrens mellan rektorer vilket gör att de inte lyfter fram sina dilemman. De ger i stället sken av att allt är bra. När vi tittar på framgångsrika skolor måste vi också titta på hur förutsättningarna har sett ut.

Vad överraskade dig?

– Att rektorer fortsätter med utvecklingsarbete i skolan trots att det inte finns någon förståelse för att det tar tid. Man måste arbeta med förståelsen innan. Den grupp rektorer som jag följde försökte skapa organisatoriska förutsättningar för något som de inte förstod vad det var – det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Rektorer, för att inse att deras praktik är komplex och hur de kan göra för att komma vidare. Men även förvaltningar och skolpolitiker som behöver fundera på hur de kan göra för att skapa bättre förutsättningar för rektorer.

 

Sidan publicerades 2015-12-08 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-10 14:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Mål i statliga skolprojekt nås sällan

Skolprojekt initierade av staten uppnår sällan sitt mål – att utveckla skolan, visar Åsa Löfqvist i sin avhandling. Hon konstaterar att personalens arbetsschema och nya statliga föreskrifter ofta hindrar långsiktiga förändringar. "Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt."

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?