Dans ses som ett feminint ämne

Anna Lindqvist

Född 1966
i Boliden

Disputerade
2010-04-09

vid Umeå universitet

Läs abstrakt och ladda ner avhandlingen nedan:


AVHANDLING
Dans i skolan - om genus, kropp och uttryck.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har hållit på med dans sedan jag var liten och har som förskollärare, grundskollärare och danslärare alltid arbetat med barn och dans. I samband med att jag skrev min lic.avhandling, om dans i Skellefteå kommun, väcktes intresset att fördjupa mig inom kön och genus.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om danslärares förhållningssätt till genus och om dans som kunskapsområde i skolan utifrån danslärares perspektiv. Studien bygger på en enkätundersökning bland 154 danslärare. De har både fått svarsbundna alternativ, men jag uppmuntrade dem också att skriva egna kommentarer kring svaren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller genus så har jag sett att danslärarna uppfattar tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i tre avseenden: att färre pojkar är positiva till dans, att färre pojkar efterliknar danslärarnas rörelsemönster och att det är vanligare att pojkar inte lever sig in i lugna lyriska övningar. Det finns i detta en koppling till uppfattningen att dans är ett feminint laddat ämne och det finns också homofobiska föreställningar kring dans. Samtidigt formulerar danslärarna något annat när de får skriva fritt. Då menar de att kön inte spelar någon roll och att de arbetar med samma rörelser för pojkar och flickor.
– Man kan ifrågasätta om pojkproblemet i dansundervisningen verkligen är ett problem. Pojkar kanske verbalt uttrycker att de tycker det är tråkigt, men när det väl gäller deltar de och visar dansglädje. Dansen fungerar dessutom som ett alternativt sätt att mötas på och bidrar till bättre stämning bland barnen.
– Jag har också sett hur lärarna, när de beskriver dans, utgår från en slags existentiell dimension som handlar om att våga uttrycka sig med sin kropp. De pratar om kroppskännedom dansen ger barnen kunskap, trygghet och förståelse för den egna kroppen, något som stärker deras självförtroende oavsett hur de ser ut.

Vad överraskade dig?

– Danslärarnas olika sätt att beskriva kön och genus, till exempel att det hos vissa danslärare finns ett könsstereotypt förhållningssätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tycker att det är bra att det kommer en avhandling om dans som ett estetiskt ämne i skolan och genus. Det synliggör danslärarnas arbete och stärker hela dans i skolan -området, från grundskolan till lärarutbildningar och fortsatt forskning. Förhoppningsvis kan den fungera som ett diskussionsunderlag bland verksamma danslärare.

Sidan publicerades 2010-04-09 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 14:04 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.