Dans ses som ett feminint ämne

Anna Lindqvist

Född 1966
i Boliden

Disputerade
2010-04-09

vid Umeå universitet

Läs abstrakt och ladda ner avhandlingen nedan:


AVHANDLING
Dans i skolan - om genus, kropp och uttryck.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har hållit på med dans sedan jag var liten och har som förskollärare, grundskollärare och danslärare alltid arbetat med barn och dans. I samband med att jag skrev min lic.avhandling, om dans i Skellefteå kommun, väcktes intresset att fördjupa mig inom kön och genus.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om danslärares förhållningssätt till genus och om dans som kunskapsområde i skolan utifrån danslärares perspektiv. Studien bygger på en enkätundersökning bland 154 danslärare. De har både fått svarsbundna alternativ, men jag uppmuntrade dem också att skriva egna kommentarer kring svaren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller genus så har jag sett att danslärarna uppfattar tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i tre avseenden: att färre pojkar är positiva till dans, att färre pojkar efterliknar danslärarnas rörelsemönster och att det är vanligare att pojkar inte lever sig in i lugna lyriska övningar. Det finns i detta en koppling till uppfattningen att dans är ett feminint laddat ämne och det finns också homofobiska föreställningar kring dans. Samtidigt formulerar danslärarna något annat när de får skriva fritt. Då menar de att kön inte spelar någon roll och att de arbetar med samma rörelser för pojkar och flickor.
– Man kan ifrågasätta om pojkproblemet i dansundervisningen verkligen är ett problem. Pojkar kanske verbalt uttrycker att de tycker det är tråkigt, men när det väl gäller deltar de och visar dansglädje. Dansen fungerar dessutom som ett alternativt sätt att mötas på och bidrar till bättre stämning bland barnen.
– Jag har också sett hur lärarna, när de beskriver dans, utgår från en slags existentiell dimension som handlar om att våga uttrycka sig med sin kropp. De pratar om kroppskännedom dansen ger barnen kunskap, trygghet och förståelse för den egna kroppen, något som stärker deras självförtroende oavsett hur de ser ut.

Vad överraskade dig?

– Danslärarnas olika sätt att beskriva kön och genus, till exempel att det hos vissa danslärare finns ett könsstereotypt förhållningssätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tycker att det är bra att det kommer en avhandling om dans som ett estetiskt ämne i skolan och genus. Det synliggör danslärarnas arbete och stärker hela dans i skolan -området, från grundskolan till lärarutbildningar och fortsatt forskning. Förhoppningsvis kan den fungera som ett diskussionsunderlag bland verksamma danslärare.

Sidan publicerades 2010-04-09 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 14:04 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer