Dataspel tränar igenkänning av emotioner

Ett dataspel utvecklat av emotionsforskare hjälper barn med autismspektrumtillstånd att läsa av känslor och uttryck hos andra. Det visar Steve Berggren i sin avhandling.

Steve Berggren
Steve Berggren

Född 1964
Bor i Örebro

Disputerade 2017-06-16
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Emotion recognition and expression in autism spectrum disorder: Significance, complexity, and effect of training

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykolog i grunden och har sedan 2011 arbetat på KIND, Center of Neurodevelopmental Disorders, vid Karolinska Institutet med framför allt forskning inom emotionsigenkänning. Social interaktion är ju allmängiltigt för alla människor och i synnerhet för barn med autismspektrumtillstånd.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på flera separata studier vilken den första är en systematisk forskningsöversikt om barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd och deras förmåga till att känna igen emotioner. Den andra studien är en jämförelse mellan barn med adhd och autism och barn utan diagnos om hur snabbt och väl de kan läsa av emotioner hos andra. Vidare rymmer avhandlingen en jämförelse mellan barn med diagnos som adhd eller autism i Sverige, England och Israel. I syfte att upptäcka eventuella kulturella skillnader har vi tittat på hur väl barnen känner igen emotioner i ansiktsuttryck, röst, kroppsspråk och sociala scenarion.

– Den sista studien är en uppföljning av en grupp barn mellan 5-10 år med diagnos som under 8-12 veckor tränat emotionsigenkänning med dataspelet ”Emotiplay”. Dataspelet är framtaget av KIND i samarbete med flera andra universitet i Europa och syftar till att träna emotionsigenkänning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn med autismspektrumtillstånd är sämre på att tolka emotioner. Det här låter kanske inte som någon nyhet men faktum är att tidigare forskning inte är entydig i frågan. Min avhandling visar på signifikanta skillnader där övervägande delen av barnen med autismspektrumtillstånd visar på sämre emotionsigenkänning. Exakt vad detta beror på är dock fortfarande inte klart. Den andra studien visar på förvånansvärt stora likheter i emotionsigenkänning mellan barn i de tre jämförda länderna.

– Effekterna av spelet ”Emotiplay” är goda. Spelperioden varade i 8-12 veckor där barnen fick lyssna på röster, titta på filmer och liknande och försöka tolka andra människors känslor och uttryck. Resultatet visar att de här barnen blir bättre på att känna igen emotioner hos andra. I studien ingick även en kontrollgrupp och samtliga barn testades både före och efter spelperioden. Jämförelsen visar signifikanta skillnader mellan de som övade med spelet och de som inte gjorde det. Avhandlingen ger däremot inte svar på huruvida det här spelet hjälper barn med autismspektrumtillstånd att bättre tolka emotioner i verkliga livet.

Vad överraskade dig?

– Att vi inte såg några större kulturella skillnader mellan länderna. Det känns både fint och bra att inte kunna hänvisa till kulturella skillnader vad gäller emotioner och hur vi känner igen dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan, vården, föräldrar och forskningen. Vår förhoppning är att få in spelet ”Emotiplay” i skolor för att kunna göra ytterligare en studie om spelets effekter i verkliga livet. Ett argument för detta är de 30 000 hemmasittare som finns i Sverige, många med just den här typen av problem. Det vore mycket värt att få tillbaka dem till skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-08-09 09:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-05 16:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny metod framgångsrik för små barn med autism

Birgitta Spjut Janson visar i sin forskning att en ny svensk metod där barn med autism stimuleras att få vuxna att imitera dem ger en förbättrad förmåga till gemensamt uppmärksamhetsfokus.

Social färdighetsträning ger resultat för barn med autism

Nora Choque-Olsson visar i sin studie att social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST har stor positiv effekt på förmågan att agera i sociala situationer.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Robotar i klassrummet behöver bli smartare

Robotar måste bli smartare för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men då uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras, menar forskaren Sofia Serholt.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.