Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud. Det visar Cecilia Nakeva von Mentzers avhandling där hon har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat.

Cecilia Nakeva von Mentzer
Cecilia Nakeva von Mentzer

Född 1968
i Kungsbacka

Disputerade 2014-09-05
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Rethinking Sound. Computer-assisted reading intervention with a phonics approach for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or hearing aids

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som logoped kliniskt både med barn med språkstörning i förskoleålder och barn med lässvårigheter. Jag har även arbetat med döva och hörselskadade barn som har fått implantat och olika typer av hörapparater och jag har tidigare varit med och utvecklat datorprogram som syftade till att förbättra barns uttalsförmåga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om datorbaserad, fonologisk lästräning (på engelska ”phonics”) för döva och hörselskadade barn som använder cochleaimplantat eller hörapparat. Det rör sig om en kort intervention på fyra veckor som man gör i hemmet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studien gick att genomföra är ett resultat i sig – det betyder att andra kliniska grupper, som barn med språkstörning, barn som har dyslexi eller barn med intellektuella funktionshinder som exempelvis Downs syndrom också kan använda metoden. Ett annat resultat är att barn som har ett svagt utgångsläge när det gäller fonologi, exempelvis förmågan att repetera nonsensord och uttala ord förbättrade sin fonologiska förmåga efter träning.

– Ett ytterligare resultat var att de döva och hörselskadade barnens strategier skilde sig åt i jämförelse med normalhörande barn. Både när det gäller den fonologiska förmågan, att uppfatta och repetera ljud och ljudstrukturer i talet, men också när det gäller lässtrategier.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att vi fick med flera döva barn vars föräldrar hade grava hörselskador själva. Jag vet att den här gruppen barn är en heterogen grupp där det ena barnet inte är det andra likt. De har olika orsaker till dövhet, de har haft hörselhjälpmedel olika lång tid och de kommunicerar på olika sätt hemma. Så man kan säga att gruppen som deltog i studien är en ganska god avspegling av verkligheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kommer ut till flera andra professioner. Jag skulle gärna se att politiker och andra som ansvarar på skolor förstår värdet av den här typen av program och ser till att fler personer får ta del av dem. Jag skulle vilja bygga upp ett nätverk med pedagoger och logopeder på skolor för att genomföra en storskalig studie i likhet med en studie som har gjorts i Finland där programmet är utvecklat.

– I Finland ger de träning till alla sexåringar och de som inte svarar på träningen följer man upp. I Sverige arbetar vi tvärt om och screenar för att hitta barn som har problem. Det vore intressant att vända på det!

Sidan publicerades 2014-11-19 14:48 av John Miller


Relaterat

Barn med hörselnedsättning behöver annan hjälp än de får

Barn med hörselnedsättning behöver mer insatser när det gäller språkförmågan. Det menar Olof Sandgren, som forskat om hur förmågan att samspela ser ut för barn med hörselnedsättning.

Tekniken både hjälper och stjälper döva och hörselskadade elever?

Döva och hörselskadade elever får allt oftare cochleaimplantat och börjar i vanlig skola istället för i specialskola. Ingela Holmströms studie visar bland annat att eleverna får själva ta ett mycket stort ansvar för hörseltekniken och hamnar lite vid sidan av i klassen.

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.