Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud. Det visar Cecilia Nakeva von Mentzers avhandling där hon har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat.

Cecilia Nakeva von Mentzer
Cecilia Nakeva von Mentzer

Född 1968
i Kungsbacka

Disputerade 2014-09-05
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Rethinking Sound. Computer-assisted reading intervention with a phonics approach for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or hearing aids

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som logoped kliniskt både med barn med språkstörning i förskoleålder och barn med lässvårigheter. Jag har även arbetat med döva och hörselskadade barn som har fått implantat och olika typer av hörapparater och jag har tidigare varit med och utvecklat datorprogram som syftade till att förbättra barns uttalsförmåga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om datorbaserad, fonologisk lästräning (på engelska ”phonics”) för döva och hörselskadade barn som använder cochleaimplantat eller hörapparat. Det rör sig om en kort intervention på fyra veckor som man gör i hemmet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studien gick att genomföra är ett resultat i sig – det betyder att andra kliniska grupper, som barn med språkstörning, barn som har dyslexi eller barn med intellektuella funktionshinder som exempelvis Downs syndrom också kan använda metoden. Ett annat resultat är att barn som har ett svagt utgångsläge när det gäller fonologi, exempelvis förmågan att repetera nonsensord och uttala ord förbättrade sin fonologiska förmåga efter träning.

– Ett ytterligare resultat var att de döva och hörselskadade barnens strategier skilde sig åt i jämförelse med normalhörande barn. Både när det gäller den fonologiska förmågan, att uppfatta och repetera ljud och ljudstrukturer i talet, men också när det gäller lässtrategier.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att vi fick med flera döva barn vars föräldrar hade grava hörselskador själva. Jag vet att den här gruppen barn är en heterogen grupp där det ena barnet inte är det andra likt. De har olika orsaker till dövhet, de har haft hörselhjälpmedel olika lång tid och de kommunicerar på olika sätt hemma. Så man kan säga att gruppen som deltog i studien är en ganska god avspegling av verkligheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kommer ut till flera andra professioner. Jag skulle gärna se att politiker och andra som ansvarar på skolor förstår värdet av den här typen av program och ser till att fler personer får ta del av dem. Jag skulle vilja bygga upp ett nätverk med pedagoger och logopeder på skolor för att genomföra en storskalig studie i likhet med en studie som har gjorts i Finland där programmet är utvecklat.

– I Finland ger de träning till alla sexåringar och de som inte svarar på träningen följer man upp. I Sverige arbetar vi tvärt om och screenar för att hitta barn som har problem. Det vore intressant att vända på det!

Sidan publicerades 2014-11-19 14:48 av John Miller


Relaterat

Barn med hörselnedsättning behöver annan hjälp än de får

Barn med hörselnedsättning behöver mer insatser när det gäller språkförmågan. Det menar Olof Sandgren, som forskat om hur förmågan att samspela ser ut för barn med hörselnedsättning.

Tekniken både hjälper och stjälper döva och hörselskadade elever?

Döva och hörselskadade elever får allt oftare cochleaimplantat och börjar i vanlig skola istället för i specialskola. Ingela Holmströms studie visar bland annat att eleverna får själva ta ett mycket stort ansvar för hörseltekniken och hamnar lite vid sidan av i klassen.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats