Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud. Det visar Cecilia Nakeva von Mentzers avhandling där hon har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat.

Cecilia Nakeva von Mentzer
Cecilia Nakeva von Mentzer

Född 1968
i Kungsbacka

Disputerade 2014-09-05
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Rethinking Sound. Computer-assisted reading intervention with a phonics approach for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or hearing aids

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som logoped kliniskt både med barn med språkstörning i förskoleålder och barn med lässvårigheter. Jag har även arbetat med döva och hörselskadade barn som har fått implantat och olika typer av hörapparater och jag har tidigare varit med och utvecklat datorprogram som syftade till att förbättra barns uttalsförmåga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om datorbaserad, fonologisk lästräning (på engelska ”phonics”) för döva och hörselskadade barn som använder cochleaimplantat eller hörapparat. Det rör sig om en kort intervention på fyra veckor som man gör i hemmet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studien gick att genomföra är ett resultat i sig – det betyder att andra kliniska grupper, som barn med språkstörning, barn som har dyslexi eller barn med intellektuella funktionshinder som exempelvis Downs syndrom också kan använda metoden. Ett annat resultat är att barn som har ett svagt utgångsläge när det gäller fonologi, exempelvis förmågan att repetera nonsensord och uttala ord förbättrade sin fonologiska förmåga efter träning.

– Ett ytterligare resultat var att de döva och hörselskadade barnens strategier skilde sig åt i jämförelse med normalhörande barn. Både när det gäller den fonologiska förmågan, att uppfatta och repetera ljud och ljudstrukturer i talet, men också när det gäller lässtrategier.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att vi fick med flera döva barn vars föräldrar hade grava hörselskador själva. Jag vet att den här gruppen barn är en heterogen grupp där det ena barnet inte är det andra likt. De har olika orsaker till dövhet, de har haft hörselhjälpmedel olika lång tid och de kommunicerar på olika sätt hemma. Så man kan säga att gruppen som deltog i studien är en ganska god avspegling av verkligheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kommer ut till flera andra professioner. Jag skulle gärna se att politiker och andra som ansvarar på skolor förstår värdet av den här typen av program och ser till att fler personer får ta del av dem. Jag skulle vilja bygga upp ett nätverk med pedagoger och logopeder på skolor för att genomföra en storskalig studie i likhet med en studie som har gjorts i Finland där programmet är utvecklat.

– I Finland ger de träning till alla sexåringar och de som inte svarar på träningen följer man upp. I Sverige arbetar vi tvärt om och screenar för att hitta barn som har problem. Det vore intressant att vända på det!

Sidan publicerades 2014-11-19 14:48 av John Miller


Relaterat

Barn med hörselnedsättning behöver annan hjälp än de får

Barn med hörselnedsättning behöver mer insatser när det gäller språkförmågan. Det menar Olof Sandgren, som forskat om hur förmågan att samspela ser ut för barn med hörselnedsättning.

Tekniken både hjälper och stjälper döva och hörselskadade elever?

Döva och hörselskadade elever får allt oftare cochleaimplantat och börjar i vanlig skola istället för i specialskola. Ingela Holmströms studie visar bland annat att eleverna får själva ta ett mycket stort ansvar för hörseltekniken och hamnar lite vid sidan av i klassen.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats