Datoriserad språkkontroll ställer krav

CALL, Computer Assisted Language Learning

Petter Karlström

Född 1971
i Göteborg

Disputerade
2009-03-05
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
<b>CALL of the Wild<b/>

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag har min bakgrund inom språkteknologi, det vill säga datorprogram som genererar och analyserar mänskligt språk, som till exempel stavnings- och grammatikkontroller. Automatisk språkanalys är i sig ett intressant ämne, men jag var ute efter att studera ett område där det fanns ett mer konkret användningsområde, och jag kände att andraspråksinlärning skulle kunna vara en bra applikation. Inom , sker det annars mycket teknisk utveckling, men vi vet för lite om hur programmen faktiskt används av studenterna och hur programmens brister hanteras.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om användning av datoriserad språkkontroll, som till exempel grammatikkontroll i vanliga ordbehandlingsprogram. Jag har tittat på hur sådana verktyg används och skulle kunna användas vid inlärning av svenska som andraspråk på universitetsnivå.

Avhandlingen är uppdelad i två delar. I den första gör jag en kritisk analys av grammatik- och stavningskontroller, och hur väl de fungerar eller inte fungerar för andraspråksstudenter. I den andra delen ger jag förslag på hur man kan förbättra den här sortens verktyg för att bättre passa in i undervisningssituationen. En viktig del i detta handlar om hur de här programmen introduceras för studenterna i klassrummet av lärarna.

I avhandlingen har jag analyserat ett program som heter , som tagits fram inom ett projekt på KTH och Stockholms universitet. En anledning till att jag intresserat mig för just detta är att det inte bara innehåller funktioner för rättning, utan även uppmuntrar studenterna till utforskande av språket. Ett exempel på en sådan annorlunda funktion är att man kan visualisera ordklasser, till exempel genom att den ordklass man vill se färgläggs. På så sätt får studenten en bild av hur de använder språket som helhet i sin text. Dessutom fungerar Grim i realtid vilket innebär att studenterna kan arbeta med sina egna texter. Verktyget har varit väldigt populärt att ladda ned och använda och det är delvis det som drivit mig.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Det är väl egentligen två resultat som är viktiga. Det ena är att jag i mina analyser har sett att användningen av de här programmen inte är helt oproblematisk. Det är svårt för andraspråks-
studenterna att förstå vad programmen säger till dem. Studenterna tenderar ofta att följa kontrollerna till punkt och pricka, även när de vet att de har rätt och programmet fel. Resultatet blir ganska underliga texter och uppsatser. Användarna styrs alltför mycket av program som inte har de kunskaper de säger sig ha. För att komma tillrätta med detta måste lärarna ge studenterna både introduktion och vägledning, det går inte bara att kasta ut tekniken i klassrummet som ofta görs i dag. Lärarna måste helt enkelt skapa en undervisningssituation som uppmuntrar studenterna att använda de delar av ett program som ger dem en mer kritisk attityd till språkkontrollen.

Det andra jag sett är att det finns ett behov av nya program som har funktioner som inte bara innebär stavnings- och grammatikkontroller, utan som tillåter studenterna att utforska språket på ett bredare sätt. Funktionerna för språklig utforskning fungerar faktiskt i Grim, men det krävs mycket vägledning från läraren för att studenterna ska förstå de möjligheter som ges. Detta är viktigt eftersom de då kan förhålla sig mer kritiska till de automatiska språkkontroller som de möter på andra håll.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Jag blev väldigt förvånad över att studenterna faktiskt rättade enligt grammatikkontrollen, även när de egentligen ansåg sig ha både bättre och korrekta svar. En anledning till detta var att studenterna just fått en för dålig introduktion av programmet i klassrummet. Först när vi designade om uppgifterna om hur programmet skulle introduceras vågade de lita på sig själva, vilket också ledde till en helt annan typ av aktivitet bland studenterna.

Vem har nytta av dina resultat?

Ja, det gäller alla som vill använda program med stavnings- och grammatikkontroller i sin undervisning, särskilt vad det gäller andraspråksstudenter. Men även lärare som undervisar i svenska på olika stadier i skolsystemet. Sedan tror jag att språklärare generellt, som har intresse för språkverktyg, kan ha nytta av den. Och förstås också alla beslutsfattare som köper in programmen.

Ytterligare en grupp är de som konstruerar de här programmen. Det är teknologer som utvecklar och bygger utan att kanske alltid fundera över den viktiga biten hur programmet ska introduceras för studenterna.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag tror att de kan påverka det pedagogiska arbetet i språkundervisningen oavsett skolform. Jag ger i avhandlingen bland annat ett konkret förslag på uppgifter som skulle vara användbara inom genrebaserad pedagogik. Det handlar bland annat om ett verktyg som kan visa studenten eller eleven vilken funktion ett visst ord har i en egenproducerad uppsats eller text. De får då möjlighet att reflektera över hur deras texter hänger ihop som helhet, hur till exempel adjektiv påverkar en argumenterande uppsats.

Sidan publicerades 2009-03-10 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 14:59 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.