Delaktighet svaret på gott medarbetarskap

Karin Kilhammar

Född 1961
i Umeå

Disputerade
2011-09-30
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med personalfrågor tidigare där jag i olika sammanhang stött på begreppet och funderat kring det. Medarbetarskap är ett populärt begrepp som ibland används oreflekterat. Jag var intresserad av att se vad man gör av det. Vad betyder det i praktiken?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på vad som händer när idén om medarbetarskap tas in i organisationer. Jag har använt en resemetafor där jag stannat upp vid olika anhalter och studerat hur idén översatts på organisations- enhets- och individnivån. Vilka implementeringsstrategier har använts? Vad gör man av idén på enhetsnivån och vilken påverkan har utvecklingsinsatsen på individen?
– Jag har också analyserat begreppet medarbetarskap, hur det tolkas i praktik och litteratur. Jag har identifierat gemensamma drag i tolkningarna och även spänningsfält som ryms i begreppet.
– En tredje dimension är att jag relaterat medarbetarskapet till den generella utvecklingen i arbetslivet i termer av tidsandan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De tydligaste resultaten handlar om implementeringens betydelse. I landstinget lade man stor vikt på delaktighet och lokal anpassning. Medarbetarskapet integrerades i den dagliga verksamheten. Det var en process som fick ta tid.
I det statliga bolaget användes en top down-strategi. Där genomfördes arbetet med seminarier för medarbetarna där det var styrt vilka områden som skulle tas upp. Men man kopplade inte ihop detta med den dagliga verksamheten.

Vad överraskade dig?

– Möjligen att likheterna i tolkningen av medarbetarskapsbegreppet var större mellan personer på samma nivåer i de olika organisationerna, än mellan organisationerna. Personer på organisationsnivån, företrädesvis HR-personal, såg medarbetarskap som ett individuellt begrepp där individens ansvarstagande och agerande betonades. Medarbetarna vid enheterna, däremot, såg medarbetarskap som ett kollektivt begrepp, där arbetsgruppen och hur den fungerade var i fokus.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med detta i organisationer, HR-personal och också chefer på olika nivåer. Även medarbetare kan lära sig av resultaten.
– Avhandlingen bidrar till att lyfta upp medarbetarskapet och klargöra begreppet. Den belyser aspekter som är viktiga när man arbetar med medarbetarskap i organisationer. Jag hoppas också att resultaten bidrar till reflektion kring betydelsen av medarbetarskapsbegreppet och hur det används.

Sidan publicerades 2011-11-28 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 13:56 av


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.