Dela:

Demokrati för de yngsta kräver tid och kunskap

Att fånga barns funderingar kring demokratiska frågor kräver både tid och kunskap hos förskolläraren. Det konstaterar Marina Lundkvist som forskat om hur demokratiska värden kommer till uttryck i förskolan i Svenskfinland.

Marina Lundkvist
Marina Lundkvist

Född 1967
Bor i Jakobstad, Finland

Disputerade 2016-09-29
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Vad innebär det att bli demokratisk?: dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagoger

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som förskollärarutbildare vid Helsingfors universitet och har genom hela mitt yrkesliv ägnat mig åt demokratifrågor. Barn och barns rättigheter ligger mig särskilt varmt om hjärtat och jag fascineras av barns sätt att uttrycka sig för att bli sedda och hörda.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur demokratiska dimensioner kommer till uttryck i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Jag har videofilmat barn i åldrarna 1–5 år och förskollärare på fem daghem i fem olika orter i Svenskfinland. I min analys har jag brutit ned demokratibegreppet till fyra lärandeobjekt, delaktighet, ömsesidighet, respekt och jämlikhet. Fokus i studien är hur barnen själva initierar dessa olika demokratiska aspekter och hur de vuxna responderar. Men också hur pedagogerna problematiserar kring demokratiska frågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare inte alltid är medvetna om eller tar tillvara på tillfällen då barnen själva initierar frågor som rör demokratiska värden. I mitt material har jag många sekvenser som skulle vara helt ypperliga för en vidare diskussion i ämnet men tillfällena tas inte tillvara av pedagogerna. Det är ofta små vardagliga situationer men andra saker och händelser konkurrerar om uppmärksamheten. En episod visar hur en pojke blir tillsagd av en förskollärare för att han lekt på ett område där de inte fick vara. Men när pojken hänvisar till att han först faktiskt frågat en annan förskollärare som gett tillåtelse, lyssnar inte förskolläraren. Varpå pojken står kvar och säger ”jamen, jag frågade ju…” Som vuxen inser man att förskollärarna inte är helt ense om var barnen får leka och inte. Situationen hade kunnat vara ett bra tillfälle för gemensam diskussion med barnen om var de ska få leka i försättningen. Barn har definitivt kapacitet för att förstå de här frågorna.

– Det finns också flera goda exempel på hur förskollärarna lyssnar in och skapar delaktighet med barnen. En fin sekvens är när en förskollärare hjälper en liten kille på knappt två år att komma loss med sin fot som fastnat i stolen. Här frågar förskolläraren om barnet vill ha hjälp, och hur han tycker att vi ska göra, kanske förskolläraren ska försöka lyfta? Barnen kan inte säga mer än ett par tre ord men det uppstår ett resonemang mellan de två. När pojken slutligen kommit loss, säger han, ”tack, tack”.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att frågor kring demokrati kräver tid. Men också kunskap och verktyg hos förskollärare för att kunna fånga de tillfällen som dyker upp.

Vad överraskade dig?

– Jag blev inte direkt överraskad men resultaten visar att förskolan i Svenskfinland inte har något större fokus på demokratiska värden. Det bekräftar att man måste arbeta mer systematiskt kring demokratiska värderingar och bemötande.

– Överlag tror jag att Sverige av tradition har haft och har ett större fokus på demokratiska frågor. Här i Finland har kunskapsfrågorna prioriterats, kanske är det dags att problematisera demokratiska aspekterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Självklart alla som arbetar med barn och inom förskolan. Men jag tror och hoppas att de kan vara till nytta för alla som är intresserade av frågor som rör demokratiska värderingar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-10-18 08:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser