2016-10-18 08:40  673 Dela:

Demokrati för de yngsta kräver tid och kunskap

Att fånga barns funderingar kring demokratiska frågor kräver både tid och kunskap hos förskolläraren. Det konstaterar Marina Lundkvist som forskat om hur demokratiska värden kommer till uttryck i förskolan i Svenskfinland.

Marina Lundkvist
Marina Lundkvist

Född 1967
Bor i Jakobstad, Finland

Disputerade 2016-09-29
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Vad innebär det att bli demokratisk?: dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagoger

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som förskollärarutbildare vid Helsingfors universitet och har genom hela mitt yrkesliv ägnat mig åt demokratifrågor. Barn och barns rättigheter ligger mig särskilt varmt om hjärtat och jag fascineras av barns sätt att uttrycka sig för att bli sedda och hörda.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur demokratiska dimensioner kommer till uttryck i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Jag har videofilmat barn i åldrarna 1–5 år och förskollärare på fem daghem i fem olika orter i Svenskfinland. I min analys har jag brutit ned demokratibegreppet till fyra lärandeobjekt, delaktighet, ömsesidighet, respekt och jämlikhet. Fokus i studien är hur barnen själva initierar dessa olika demokratiska aspekter och hur de vuxna responderar. Men också hur pedagogerna problematiserar kring demokratiska frågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare inte alltid är medvetna om eller tar tillvara på tillfällen då barnen själva initierar frågor som rör demokratiska värden. I mitt material har jag många sekvenser som skulle vara helt ypperliga för en vidare diskussion i ämnet men tillfällena tas inte tillvara av pedagogerna. Det är ofta små vardagliga situationer men andra saker och händelser konkurrerar om uppmärksamheten. En episod visar hur en pojke blir tillsagd av en förskollärare för att han lekt på ett område där de inte fick vara. Men när pojken hänvisar till att han först faktiskt frågat en annan förskollärare som gett tillåtelse, lyssnar inte förskolläraren. Varpå pojken står kvar och säger ”jamen, jag frågade ju…” Som vuxen inser man att förskollärarna inte är helt ense om var barnen får leka och inte. Situationen hade kunnat vara ett bra tillfälle för gemensam diskussion med barnen om var de ska få leka i försättningen. Barn har definitivt kapacitet för att förstå de här frågorna.

– Det finns också flera goda exempel på hur förskollärarna lyssnar in och skapar delaktighet med barnen. En fin sekvens är när en förskollärare hjälper en liten kille på knappt två år att komma loss med sin fot som fastnat i stolen. Här frågar förskolläraren om barnet vill ha hjälp, och hur han tycker att vi ska göra, kanske förskolläraren ska försöka lyfta? Barnen kan inte säga mer än ett par tre ord men det uppstår ett resonemang mellan de två. När pojken slutligen kommit loss, säger han, ”tack, tack”.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att frågor kring demokrati kräver tid. Men också kunskap och verktyg hos förskollärare för att kunna fånga de tillfällen som dyker upp.

Vad överraskade dig?

– Jag blev inte direkt överraskad men resultaten visar att förskolan i Svenskfinland inte har något större fokus på demokratiska värden. Det bekräftar att man måste arbeta mer systematiskt kring demokratiska värderingar och bemötande.

– Överlag tror jag att Sverige av tradition har haft och har ett större fokus på demokratiska frågor. Här i Finland har kunskapsfrågorna prioriterats, kanske är det dags att problematisera demokratiska aspekterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Självklart alla som arbetar med barn och inom förskolan. Men jag tror och hoppas att de kan vara till nytta för alla som är intresserade av frågor som rör demokratiska värderingar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-10-18 08:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.