Demokrati grundas i hemmet

Ett stödjande föräldraskap har betydelse för ungdomars demokratiska värderingar. Empatiskt tänkande är en förklarande egenskap till detta, visar Marta Miklikowska i sin avhandling.

Marta Miklikowska
Marta Miklikowska

Född 1981
i Elblag, Polen

Disputerade 2012-02-11
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Democracy Begins at Home: Parenting, Empathy, and Adolescents' Support for Democratic Values

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var utbytesstudent i Finland. Efter att jag åkt tillbaka till Polen för att försvara min magisterexamen blev jag kontaktad av en av mina finska lärare som föreslog att jag skulle ansöka om doktorandtjänst inom demokratiprojektet ”Democracy: A Citizen Perspective”. Jag blev intresserad av projektets mål och åkte tillbaka till Finland för att fortsätta mina doktorandstudier där.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens mål var att fördjupa diskursen kring politisk socialisation genom att analysera föräldraskapets betydelse för demokratiska värderingar hos ungdomar. För att en regim skall fungera enligt demokratiska principer behövs medborgare som stöder demokratiska värden. Därför är det viktigt att förstå de processer som får individer att känna tilltro till demokratiska värden.

– Den klassiska litteraturen om politisk socialisation lyfter fram föräldrarna som avgörande för de ungas medborgerliga fostran, men i moderna samhällen har föräldrarna sällan som en uttalad målsättning att försöka påverka sina barns nuvarande eller framtida politiska preferenser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De centrala resultaten kan sammanfattas i två punkter. För det första kan empatiskt tänkande konstateras vara en god förklarande variabel för ungdomars demokratiska värderingar, också i jämförelse med andra betydelsefulla variabler.

– För det andra gav studien bevis för att demokratiskt föräldraskap, både direkt och indirekt, är relaterat till demokratiska värderingar hos ungdomar. Direkt genom att ett samspel mellan föräldrar och barn som ger barnen möjligheter att påverka beslut och få gensvar för detta lär barnen att människors uppfattningar varierar, att det krävs förhandling och kompromisser. Det kan göra barn mer positiva till demokratiska regler, än om de växer upp i bestraffande familjer. Indirekt genom att stödjande föräldraskap är av betydelse för utvecklingen av empati under ungdomsåren. Demokratiskt föräldraskap påverkar indirekt ungas stöd för demokratiska värden genom att påverka ungdomars empati.

Vad överraskade dig?

– Att fenomen långt ifrån vad vi vanligtvis förknippar med ”politik” och ”politisk”, som demokratiskt föräldraskap och empati, har ett positivt samband med ungdomars demokratiska värderingar. Och att den politiska socialisationen kan äga rum genom interaktion mellan föräldrar och barn, och inte bara i klassrummet genom att memorera ”politiska” fakta. Också att empati visade sig vara en politiskt relevant faktor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen inom området politisk socialisation, eftersom studien visar att empatisk förmåga kan vara en av de psykologiska grunderna för demokrati. Även utbildningssystemet, eftersom det kan vara meningsfullt med utbildning i empati. Dessutom har Europeiska kommissionen länge varit intresserad av att integrera demokratiska värderingar och främja demokratiseringsprocessen.

Sidan publicerades 2012-11-07 14:14 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-11-09 13:23 av John Miller


Relaterat

En skola för arbetsmarknaden – inte det livslånga lärandet

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser