Demokrati i förskolan ett komplext uppdrag

Det finns en brist på analys av det demokratiska arbetet i förskolan, visar forskaren Katarina Ribaeus studie. Uppdraget är viktigt menar pedagogerna, men de brottas med brist på tid och saknar också verktyg för att omsätta målen till handling.

Katarina Ribaeus
Katarina Ribaeus

Född 1970
i Åmål

Disputerade 2014-04-04
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Demokratiuppdrag i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För många år sedan lyssnade jag till en forskares berättelse om hur han varit ute och föreläst om demokrati för skolchefer och lärare. Han berättade om den starka konsensus som rådde kring att demokrati var ett eftersträvansvärt och viktigt mål i skolan. När han frågade dem om hur de arbetade med demokrati så blev det tyst.

– Jag har själv arbetat länge som förskollärare och började ställa mig frågor om hur det såg ut där. Hur arbetade förskollärare med olika aspekter av demokrati?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur förskolans demokratiuppdrag kommer till uttryck genom förskollärares tal och handlingar men också genom barnens agerande. Avsikten har varit att försöka utveckla ny kunskap om hur förskolans demokratiuppdrag kan se ut i förskolans praktik och vilka demokratiska subjekt som förskollärarnas arbete syftar till att stödja och utveckla.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att förskollärarna framförallt förstår demokratiuppdrag i förskolan som en fråga om barns möjligheter till inflytande – ett villkorat inflytande. Barnen tar vara på de möjligheter till inflytande som ges, inom ramen för de villkor som ställs upp. Bland annat genom att ta egna initiativ, göra motstånd under planerade aktiviteter och utmana de regler som finns på förskolan.

– Analysen visar också att förskollärarna har en komplex syn på det demokratiska subjekt som eftersträvas. Subjektet ses som individualistiskt ur vissa aspekter, förskollärarna betonar vikten av att barnen ska kunna stå för sina egna åsikter. Det ses också som socialt, då barnen förväntas lära sig att lyssna på andra och kunna samarbeta.

– Slutligen eftersträvar förskollärarna ett politiskt subjekt, ett subjekt som ska ha möjlighet att påverka verksamheten genom att själv handla.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att det i avhandlingen syns en tydlig skillnad mellan hur förskollärarna önskar att deras arbete med demokratiuppdrag i förskolan ska se ut, och hur de sedan upplever att det tar sig uttryck.

– De upplever att mål som rör barns inflytande mest blir ord på ett papper, som sedan inte levandegörs i praktiken. Resultaten visar att förskollärarna trots allt tar sig an förskolans demokratiuppdrag och att det framförallt kommer till uttryck i deras vardagliga förhållningssätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt förskollärare i förskolans verksamhet, men också andra som på olika sätt arbetar med demokrati och inflytande.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2014-08-28 14:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-03 19:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolans utemiljö ger barn inflytande över leken

Karin Engdahl har studerat förskolebarns möten i en pedagogisk utomhusmiljö. Hon konstaterar att såväl den sociala som den fysiska miljön på gården påverkar barnens möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande över den egna leken.

Vad händer på musikstunden i förskolan?

Musik behöver inte enbart vara en stötta för språk och motorik, utan har ett värde i sig själv. Det menar forskaren Ylva Holmberg, som studerat musikstunderna i förskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.