Demokrati i förskolan ett komplext uppdrag

Det finns en brist på analys av det demokratiska arbetet i förskolan, visar forskaren Katarina Ribaeus studie. Uppdraget är viktigt menar pedagogerna, men de brottas med brist på tid och saknar också verktyg för att omsätta målen till handling.

Katarina Ribaeus
Katarina Ribaeus

Född 1970
i Åmål

Disputerade 2014-04-04
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Demokratiuppdrag i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För många år sedan lyssnade jag till en forskares berättelse om hur han varit ute och föreläst om demokrati för skolchefer och lärare. Han berättade om den starka konsensus som rådde kring att demokrati var ett eftersträvansvärt och viktigt mål i skolan. När han frågade dem om hur de arbetade med demokrati så blev det tyst.

– Jag har själv arbetat länge som förskollärare och började ställa mig frågor om hur det såg ut där. Hur arbetade förskollärare med olika aspekter av demokrati?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur förskolans demokratiuppdrag kommer till uttryck genom förskollärares tal och handlingar men också genom barnens agerande. Avsikten har varit att försöka utveckla ny kunskap om hur förskolans demokratiuppdrag kan se ut i förskolans praktik och vilka demokratiska subjekt som förskollärarnas arbete syftar till att stödja och utveckla.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att förskollärarna framförallt förstår demokratiuppdrag i förskolan som en fråga om barns möjligheter till inflytande – ett villkorat inflytande. Barnen tar vara på de möjligheter till inflytande som ges, inom ramen för de villkor som ställs upp. Bland annat genom att ta egna initiativ, göra motstånd under planerade aktiviteter och utmana de regler som finns på förskolan.

– Analysen visar också att förskollärarna har en komplex syn på det demokratiska subjekt som eftersträvas. Subjektet ses som individualistiskt ur vissa aspekter, förskollärarna betonar vikten av att barnen ska kunna stå för sina egna åsikter. Det ses också som socialt, då barnen förväntas lära sig att lyssna på andra och kunna samarbeta.

– Slutligen eftersträvar förskollärarna ett politiskt subjekt, ett subjekt som ska ha möjlighet att påverka verksamheten genom att själv handla.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att det i avhandlingen syns en tydlig skillnad mellan hur förskollärarna önskar att deras arbete med demokratiuppdrag i förskolan ska se ut, och hur de sedan upplever att det tar sig uttryck.

– De upplever att mål som rör barns inflytande mest blir ord på ett papper, som sedan inte levandegörs i praktiken. Resultaten visar att förskollärarna trots allt tar sig an förskolans demokratiuppdrag och att det framförallt kommer till uttryck i deras vardagliga förhållningssätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt förskollärare i förskolans verksamhet, men också andra som på olika sätt arbetar med demokrati och inflytande.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2014-08-28 14:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-03 19:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolans utemiljö ger barn inflytande över leken

Karin Engdahl har studerat förskolebarns möten i en pedagogisk utomhusmiljö. Hon konstaterar att såväl den sociala som den fysiska miljön på gården påverkar barnens möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande över den egna leken.

Vad händer på musikstunden i förskolan?

Musik behöver inte enbart vara en stötta för språk och motorik, utan har ett värde i sig själv. Det menar forskaren Ylva Holmberg, som studerat musikstunderna i förskolan.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser