Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar Eva-Lena Lindster Norberg, som efterlyser tydligare formuleringar i läroplanen om syftet med entreprenöriellt lärande.

Eva-Lena Lindster Norberg
Eva-Lena Lindster Norberg

Född 1963
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-12-08
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Hur ska du bli när du bli stor? En studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som gymnasielärare och ungefär femton av dem specifikt med entreprenörskap och UF, Ung företagsamhet. Runt millennieskiftet började skolan prata om det entreprenöriella lärande utifrån ett vidare perspektiv och hur man kunde inkludera begreppen även i andra ämnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som händer med skolans uppdrag kring medborgarfostran när entreprenöriellt lärande (EL) förs in i undervisningen. Den här frågeställningen växte fram under avhandlingsarbetets gång. När jag började forska om EL såg jag helt andra saker än vad jag som lärare sett i klassrummet.

– Jag har gjort klassrumsobservationer samt intervjuat lärare och elever på tre gymnasieskolor, två kommunala och en friskola, som alla arbetar med EL. Mitt fokus är vad lärare och elever förmedlar, vilka ord och begrepp de använder för att beskriva entreprenörskap och EL. Lärarna har också fått svara på vad de vill att eleverna ska lära sig genom EL och vad EL ska resultera i.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att EL fokuserar på individuella förmågor på bekostnad av frågor som rör demokrati, solidaritet och förmågan att sätta sig in i hur andra människor har det. Eleverna pratar mycket om att de måste lära sig att ta initiativ, vara kreativa i syfte att klara sig själv i framtiden snarare än att bli del av ett större sammanhang.

– Intressant är också att flickorna betonar de individuella kvaliteterna mer än killarna. Min analys är att entreprenörskap betecknas som traditionellt manliga kvaliteter. Killarna har tack vare sin könstillhörighet en hel del gratis, medan flickorna måste arbeta extra hårt för att tillgodogöra sig de här förmågorna.

– Jag har definierat tre olika sätt som lärarna förhåller sig till EL. Den första gruppen har en avslappnad inställning, pratar mycket om att EL är här för att stanna och att det är naturligt att det entreprenöriella tänkandet förs in i skolan. Men i klassrummet händer inte så mycket hos dessa lärare, som undervisar på ett traditionellt sätt. Hos den andra lärargruppen finns en påtaglig stress kring EL som uppfattas som ett projekt bland många andra som ska hinnas med. Den sista gruppen är mest irriterad över att behöva förhålla sig till EL hela tiden. Tanken är att begreppet ska uppmuntra kreativiteten även hos lärarna men den här gruppen av lärare blir istället hämmade.

– Min slutsats är att skolans demokratiska uppdrag blir underordnat när skolan för in EL. Det här sker just för att EL är så starkt förknippat med entreprenörskap och företagande som Ung företagsamhet. I princip behöver det ena inte utesluta det andra, men så har det blivit. Orsaken är, menar jag, att formuleringarna kring EL i läroplan och policydokument är för otydliga och behöver skrivas om.

Vad överraskade dig?

– Att skolans demokratiska uppdrag kommer så i skymundan. Jag har ju själv i många år arbetat med EL men faktiskt inte sett detta. Det var en jättejobbig insikt för mig. Att skriva avhandlingen har verkligen inneburit en personlig resa också.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare förstås, men egentligen alla som arbetar med skolan. Liksom Skolverket och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-18 11:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-28 14:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Entreprenöriell slöjd

Slöjd är ett entreprenöriellt ämne som bland annat tränar kreativitet, förmågan att lösa problem och ta ansvar, menar Peter Hasselskog, slöjdlärare och lektor i slöjd vid Göteborgs universitet.

Allt ljus på Jokkmokk

Att arbeta entreprenöriellt har gett eleverna på Bokenskolan i Jokkmokk både lust och glädje.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer