Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar Eva-Lena Lindster Norberg, som efterlyser tydligare formuleringar i läroplanen om syftet med entreprenöriellt lärande.

Eva-Lena Lindster Norberg
Eva-Lena Lindster Norberg

Född 1963
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-12-08
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Hur ska du bli när du bli stor? En studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som gymnasielärare och ungefär femton av dem specifikt med entreprenörskap och UF, Ung företagsamhet. Runt millennieskiftet började skolan prata om det entreprenöriella lärande utifrån ett vidare perspektiv och hur man kunde inkludera begreppen även i andra ämnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som händer med skolans uppdrag kring medborgarfostran när entreprenöriellt lärande (EL) förs in i undervisningen. Den här frågeställningen växte fram under avhandlingsarbetets gång. När jag började forska om EL såg jag helt andra saker än vad jag som lärare sett i klassrummet.

– Jag har gjort klassrumsobservationer samt intervjuat lärare och elever på tre gymnasieskolor, två kommunala och en friskola, som alla arbetar med EL. Mitt fokus är vad lärare och elever förmedlar, vilka ord och begrepp de använder för att beskriva entreprenörskap och EL. Lärarna har också fått svara på vad de vill att eleverna ska lära sig genom EL och vad EL ska resultera i.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att EL fokuserar på individuella förmågor på bekostnad av frågor som rör demokrati, solidaritet och förmågan att sätta sig in i hur andra människor har det. Eleverna pratar mycket om att de måste lära sig att ta initiativ, vara kreativa i syfte att klara sig själv i framtiden snarare än att bli del av ett större sammanhang.

– Intressant är också att flickorna betonar de individuella kvaliteterna mer än killarna. Min analys är att entreprenörskap betecknas som traditionellt manliga kvaliteter. Killarna har tack vare sin könstillhörighet en hel del gratis, medan flickorna måste arbeta extra hårt för att tillgodogöra sig de här förmågorna.

– Jag har definierat tre olika sätt som lärarna förhåller sig till EL. Den första gruppen har en avslappnad inställning, pratar mycket om att EL är här för att stanna och att det är naturligt att det entreprenöriella tänkandet förs in i skolan. Men i klassrummet händer inte så mycket hos dessa lärare, som undervisar på ett traditionellt sätt. Hos den andra lärargruppen finns en påtaglig stress kring EL som uppfattas som ett projekt bland många andra som ska hinnas med. Den sista gruppen är mest irriterad över att behöva förhålla sig till EL hela tiden. Tanken är att begreppet ska uppmuntra kreativiteten även hos lärarna men den här gruppen av lärare blir istället hämmade.

– Min slutsats är att skolans demokratiska uppdrag blir underordnat när skolan för in EL. Det här sker just för att EL är så starkt förknippat med entreprenörskap och företagande som Ung företagsamhet. I princip behöver det ena inte utesluta det andra, men så har det blivit. Orsaken är, menar jag, att formuleringarna kring EL i läroplan och policydokument är för otydliga och behöver skrivas om.

Vad överraskade dig?

– Att skolans demokratiska uppdrag kommer så i skymundan. Jag har ju själv i många år arbetat med EL men faktiskt inte sett detta. Det var en jättejobbig insikt för mig. Att skriva avhandlingen har verkligen inneburit en personlig resa också.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare förstås, men egentligen alla som arbetar med skolan. Liksom Skolverket och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-18 11:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-28 14:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Entreprenöriell slöjd

Slöjd är ett entreprenöriellt ämne som bland annat tränar kreativitet, förmågan att lösa problem och ta ansvar, menar Peter Hasselskog, slöjdlärare och lektor i slöjd vid Göteborgs universitet.

Allt ljus på Jokkmokk

Att arbeta entreprenöriellt har gett eleverna på Bokenskolan i Jokkmokk både lust och glädje.

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.