Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar Eva-Lena Lindster Norberg, som efterlyser tydligare formuleringar i läroplanen om syftet med entreprenöriellt lärande.

Eva-Lena Lindster Norberg

Född 1963
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-12-08
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Hur ska du bli när du bli stor? En studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som gymnasielärare och ungefär femton av dem specifikt med entreprenörskap och UF, Ung företagsamhet. Runt millennieskiftet började skolan prata om det entreprenöriella lärande utifrån ett vidare perspektiv och hur man kunde inkludera begreppen även i andra ämnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som händer med skolans uppdrag kring medborgarfostran när entreprenöriellt lärande (EL) förs in i undervisningen. Den här frågeställningen växte fram under avhandlingsarbetets gång. När jag började forska om EL såg jag helt andra saker än vad jag som lärare sett i klassrummet.

– Jag har gjort klassrumsobservationer samt intervjuat lärare och elever på tre gymnasieskolor, två kommunala och en friskola, som alla arbetar med EL. Mitt fokus är vad lärare och elever förmedlar, vilka ord och begrepp de använder för att beskriva entreprenörskap och EL. Lärarna har också fått svara på vad de vill att eleverna ska lära sig genom EL och vad EL ska resultera i.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att EL fokuserar på individuella förmågor på bekostnad av frågor som rör demokrati, solidaritet och förmågan att sätta sig in i hur andra människor har det. Eleverna pratar mycket om att de måste lära sig att ta initiativ, vara kreativa i syfte att klara sig själv i framtiden snarare än att bli del av ett större sammanhang.

– Intressant är också att flickorna betonar de individuella kvaliteterna mer än killarna. Min analys är att entreprenörskap betecknas som traditionellt manliga kvaliteter. Killarna har tack vare sin könstillhörighet en hel del gratis, medan flickorna måste arbeta extra hårt för att tillgodogöra sig de här förmågorna.

– Jag har definierat tre olika sätt som lärarna förhåller sig till EL. Den första gruppen har en avslappnad inställning, pratar mycket om att EL är här för att stanna och att det är naturligt att det entreprenöriella tänkandet förs in i skolan. Men i klassrummet händer inte så mycket hos dessa lärare, som undervisar på ett traditionellt sätt. Hos den andra lärargruppen finns en påtaglig stress kring EL som uppfattas som ett projekt bland många andra som ska hinnas med. Den sista gruppen är mest irriterad över att behöva förhålla sig till EL hela tiden. Tanken är att begreppet ska uppmuntra kreativiteten även hos lärarna men den här gruppen av lärare blir istället hämmade.

– Min slutsats är att skolans demokratiska uppdrag blir underordnat när skolan för in EL. Det här sker just för att EL är så starkt förknippat med entreprenörskap och företagande som Ung företagsamhet. I princip behöver det ena inte utesluta det andra, men så har det blivit. Orsaken är, menar jag, att formuleringarna kring EL i läroplan och policydokument är för otydliga och behöver skrivas om.

Vad överraskade dig?

– Att skolans demokratiska uppdrag kommer så i skymundan. Jag har ju själv i många år arbetat med EL men faktiskt inte sett detta. Det var en jättejobbig insikt för mig. Att skriva avhandlingen har verkligen inneburit en personlig resa också.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare förstås, men egentligen alla som arbetar med skolan. Liksom Skolverket och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-18 11:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-28 14:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Entreprenöriell slöjd

Slöjd är ett entreprenöriellt ämne som bland annat tränar kreativitet, förmågan att lösa problem och ta ansvar, menar Peter Hasselskog, slöjdlärare och lektor i slöjd vid Göteborgs universitet.

Allt ljus på Jokkmokk

Att arbeta entreprenöriellt har gett eleverna på Bokenskolan i Jokkmokk både lust och glädje.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?