Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

Synen på vad som är en bra matematiklärare skiljer sig åt mellan policydokument, lärarutbildning och den verksamhetsförlagda utbildningen. Men gemensamt för samtliga arenor är bilden att en bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling. 

Lisa Österling
Lisa Österling

Född 1972
Bor i Trångsund

Disputerade 2021-03-25
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Desires for mathematics teachers and their knowledge. Practicum, practices, and policy in mathematics teacher education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade som lärarutbildare och kunde se att de uppgifter och den praktik som vi hade inte passade alla studenter, så jag blev nyfiken på vad syftet var med de olika uppgifterna. Jag kunde också se att det fanns väldigt olika, och ibland orimliga, förväntningar på både lärarutbildningen och på vad en ny lärare ska kunna. Jag började undersöka var de här olika förväntningarna kom ifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på olika arenor som påverkar lärarstudenter och lärarutbildning. Det jag kallar för arenor är de olika miljöer som studenterna möter. En arena är skolorna där de gör sin VFU, en annan arena är lärarutbildningen och ytterligare en arena är den policy som reglerar lärarutbildningen. Jag har fokuserat på VFU där alla de här olika arenorna förväntas samverka och mitt fokus har varit matematiklärare och deras VFU. Jag har tittat på handledarsamtal, observationsprotokoll från lektioner och på VFU-uppgifter. Jag har fokuserat på vilken kunskap som privilegieras i matematiklärarutbildningens olika arenor och på vilken föreställning som finns om vad som är en god lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en del skillnader mellan arenorna. Jag kunde se att framförallt policy, det vill säga de utredningar som handlar om hur lärarutbildningen ska genomföras, skiljer sig åt i synen på vad som är en bra lärare, både från lärarutbildningen och skolan. I de svenska lärarutbildningsutredningar som jag har studerat framkommer en bild av en slags medfödd läraregenskap som gör att lärarutbildningen blir mer otillgänglig. I bilden av läraren finns det ett förgivettagande att man nyligen har gått i svensk skola, och vet hur skolan fungerar. Men de lärarstudenter som jag möter har olika ålder och kommer från jordens alla hörn, och de har utmaningar som är helt osynliggjorda, både i policy och på lärarutbildningen.

– I skolarenan blir det väldigt tydligt hur lärarstudenterna förväntas undervisa i matematik, och det är handledarna som gör det tydligt. Bilden av hur matematikundervisning ska genomföras är väldigt genomtänkt i handledarnas samtal med studenterna, även om de inte använder olika teoretiska begrepp.

– Jag kunde också se att mycket var gemensamt i de olika arenorna, som exempelvis förväntningarna på att en lärare ska vara kunnig inom sitt ämne. Förutom den kunniga läraren var det också ett stort fokus på den effektiva läraren som ser till att eleverna når målen. Det var intressant.

– Mina resultat visar också att hur man blir en lärare görs ganska osynligt. I läroplansteorier brukar man prata om att det nästan är som en svart låda där målet är synligt, men inte hur man kommer dit och inte vilken kunskap som man förväntas få med sig från utbildningen. I studien på observationsprotokoll kunde jag se att det var ganska tydligt vad studenterna skulle göra, men inte vad de skulle kunna.

Vad överraskade dig?

– Att lärarutbildningen själv inte alltid var så bra på att använda sina egna teoretiska begrepp var både en överraskning och inte en överraskning, eftersom det var något jag misstänkte.

– Något som överraskade mig mycket är mängden forskning som finns om VFU och lärarutbildning, och specifikt om matematiklärarutbildning. Det överraskade mig också att det finns en sådan arrogans mot lärarutbildare i de lärarutbildningsutredningar som jag har studerat. Forskare och lärarutbildare betraktas som en del av problemet istället för att betraktas som experter. Det tyder på en okunskap hos de som skriver lärarutbildningsutredningar. I Sverige är utredningarna väldigt politiskt styrda. De som jobbar med lärarutbildning eller forskar på lärarutbildning tillfrågas inte, man utgår från en politisk agenda istället och det var lite överraskande.

– När man pratar om matematik i lärarutbildningsutredningar så fokuserar man framförallt på de dåliga svenska Pisa-resultaten. Förklaringen är att de beror på att lärarna är för dåliga, och att det i sin tur beror på att lärarutbildningen är dålig. Men OECD, som gör Pisa-undersökningarna, pekar istället på den stora ojämlikheten i svensk skola. Man kan inte först skapa en ojämlik skola, med skolpengssystem och fritt skolval, dra ner på läromedel och olika satsningar på skolan, och samtidigt säga att lärarutbildningen ska fixa det. Ska lärarutbildningen verkligen förväntas kompensera för en ojämlik svensk skola och utbilda lärare som klarar precis vad som helst?

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill förändra hur man pratar om lärare och lärarutbildning, och jag tänker att de som skriver policy och gör lärarutbildningsutredningar måste inse att det faktiskt finns både svensk och internationell forskning och expertis på lärarutbildning som borde tillfrågas i de här rapporterna så de inte bara blir politiska produkter.

– Resultaten som handlar om att det är svårt för lärarstudenter att se kopplingen mellan teoretiska kunskaper och matematikundervisning är ett kritiskt bidrag till lärarutbildningen. Utbildningen behöver göra mer för att förtydliga hur studenterna kan använda sina teoretiska kunskaper när de planerar sin undervisning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-06-02 11:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-06-03 09:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta bl.a. del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, estetiska lärprocesser samt språkutvecklande arbetssätt - i mötet med vuxna elever.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.