Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

Synen på vad som är en bra matematiklärare skiljer sig åt mellan policydokument, lärarutbildning och den verksamhetsförlagda utbildningen. Men gemensamt för samtliga arenor är bilden att en bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling. 

Lisa Österling
Lisa Österling

Född 1972
Bor i Trångsund

Disputerade 2021-03-25
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Desires for mathematics teachers and their knowledge. Practicum, practices, and policy in mathematics teacher education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade som lärarutbildare och kunde se att de uppgifter och den praktik som vi hade inte passade alla studenter, så jag blev nyfiken på vad syftet var med de olika uppgifterna. Jag kunde också se att det fanns väldigt olika, och ibland orimliga, förväntningar på både lärarutbildningen och på vad en ny lärare ska kunna. Jag började undersöka var de här olika förväntningarna kom ifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på olika arenor som påverkar lärarstudenter och lärarutbildning. Det jag kallar för arenor är de olika miljöer som studenterna möter. En arena är skolorna där de gör sin VFU, en annan arena är lärarutbildningen och ytterligare en arena är den policy som reglerar lärarutbildningen. Jag har fokuserat på VFU där alla de här olika arenorna förväntas samverka och mitt fokus har varit matematiklärare och deras VFU. Jag har tittat på handledarsamtal, observationsprotokoll från lektioner och på VFU-uppgifter. Jag har fokuserat på vilken kunskap som privilegieras i matematiklärarutbildningens olika arenor och på vilken föreställning som finns om vad som är en god lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en del skillnader mellan arenorna. Jag kunde se att framförallt policy, det vill säga de utredningar som handlar om hur lärarutbildningen ska genomföras, skiljer sig åt i synen på vad som är en bra lärare, både från lärarutbildningen och skolan. I de svenska lärarutbildningsutredningar som jag har studerat framkommer en bild av en slags medfödd läraregenskap som gör att lärarutbildningen blir mer otillgänglig. I bilden av läraren finns det ett förgivettagande att man nyligen har gått i svensk skola, och vet hur skolan fungerar. Men de lärarstudenter som jag möter har olika ålder och kommer från jordens alla hörn, och de har utmaningar som är helt osynliggjorda, både i policy och på lärarutbildningen.

– I skolarenan blir det väldigt tydligt hur lärarstudenterna förväntas undervisa i matematik, och det är handledarna som gör det tydligt. Bilden av hur matematikundervisning ska genomföras är väldigt genomtänkt i handledarnas samtal med studenterna, även om de inte använder olika teoretiska begrepp.

– Jag kunde också se att mycket var gemensamt i de olika arenorna, som exempelvis förväntningarna på att en lärare ska vara kunnig inom sitt ämne. Förutom den kunniga läraren var det också ett stort fokus på den effektiva läraren som ser till att eleverna når målen. Det var intressant.

– Mina resultat visar också att hur man blir en lärare görs ganska osynligt. I läroplansteorier brukar man prata om att det nästan är som en svart låda där målet är synligt, men inte hur man kommer dit och inte vilken kunskap som man förväntas få med sig från utbildningen. I studien på observationsprotokoll kunde jag se att det var ganska tydligt vad studenterna skulle göra, men inte vad de skulle kunna.

Vad överraskade dig?

– Att lärarutbildningen själv inte alltid var så bra på att använda sina egna teoretiska begrepp var både en överraskning och inte en överraskning, eftersom det var något jag misstänkte.

– Något som överraskade mig mycket är mängden forskning som finns om VFU och lärarutbildning, och specifikt om matematiklärarutbildning. Det överraskade mig också att det finns en sådan arrogans mot lärarutbildare i de lärarutbildningsutredningar som jag har studerat. Forskare och lärarutbildare betraktas som en del av problemet istället för att betraktas som experter. Det tyder på en okunskap hos de som skriver lärarutbildningsutredningar. I Sverige är utredningarna väldigt politiskt styrda. De som jobbar med lärarutbildning eller forskar på lärarutbildning tillfrågas inte, man utgår från en politisk agenda istället och det var lite överraskande.

– När man pratar om matematik i lärarutbildningsutredningar så fokuserar man framförallt på de dåliga svenska Pisa-resultaten. Förklaringen är att de beror på att lärarna är för dåliga, och att det i sin tur beror på att lärarutbildningen är dålig. Men OECD, som gör Pisa-undersökningarna, pekar istället på den stora ojämlikheten i svensk skola. Man kan inte först skapa en ojämlik skola, med skolpengssystem och fritt skolval, dra ner på läromedel och olika satsningar på skolan, och samtidigt säga att lärarutbildningen ska fixa det. Ska lärarutbildningen verkligen förväntas kompensera för en ojämlik svensk skola och utbilda lärare som klarar precis vad som helst?

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill förändra hur man pratar om lärare och lärarutbildning, och jag tänker att de som skriver policy och gör lärarutbildningsutredningar måste inse att det faktiskt finns både svensk och internationell forskning och expertis på lärarutbildning som borde tillfrågas i de här rapporterna så de inte bara blir politiska produkter.

– Resultaten som handlar om att det är svårt för lärarstudenter att se kopplingen mellan teoretiska kunskaper och matematikundervisning är ett kritiskt bidrag till lärarutbildningen. Utbildningen behöver göra mer för att förtydliga hur studenterna kan använda sina teoretiska kunskaper när de planerar sin undervisning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-06-02 11:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-06-03 09:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs – Programmering i matematik!

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)