Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Hon är duktig och hyllad – den bokslukande flickan. Men inte utan pekpinnar. Sara Andersson belyser i sin forskning bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Sara Andersson
Sara Andersson

Född 1985
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-10-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Läsande flickor: Läspolitik och det genomlysta subjektet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är sociolog i grunden och har alltid varit intresserad av läsning. Barn och ungas läsning har diskuterats i decennier och jag har funderat över varför intresset för frågan är så stor. Det kändes som ett spännande område att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur idén om den läsande flickan som hyllad och duktig har konstruerats och förändrats under 1900-talet fram till idag. Genom att analysera bloggar, debatt- och nyhetsartiklar samt olika typer av läsarundersökningar och offentliga utredningar som exempelvis Pisa, har jag undersökt vilka versioner av den läsande flickan som har lanserats i olika tider, men också hur hennes status förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Bilden och idén om den läsande flickan har förändrats i takt med vad som uppfattas som god läsning. På 1940-talet underströks vikten av kvalitetslitteratur och flickor som läste framställdes som flitiga. Men inte utan ett visst moraliserande – flickor ansågs i högre grad än pojkar, kunna förirra sig i fiktionens värld genom alltför mycket läsning. Med tiden har kvalitetslitteratur blivit mindre relevant. Under senare decennier betonas kvantitet snarare än kvalitet i mätningar som exempelvis Pisa och Pirls. Samtidigt problematiseras fortfarande, främst i bildningsdebatten, många flickors läsning av enklare litteratur, exempelvis så kallad chick-lit.

– Dagens framställning av den läsande flickan präglas av alla idébilder som konstruerats under årtiondena. Idag är hon är hyllad och anses som duktig men tvingas liksom förr hantera en genomlysning och ett reglerande av sin läsning. Detta visar sig idag framför allt i läsundersökningar och läsmätningar där hon åläggs att mäta sin läsning och kategorisera sig själv, men också i att hon väljer att presentera sin läsning i olika forum. Hennes läsande övervakas inte utifrån och auktoritärt på samma vis som tidigare, men mina resultat visar att flickorna utifrån en mer subtil självmedvetenhet väljer att presentera och ”visa upp” sitt läsande och vad de läser.

Vad överraskade dig?

– Främst upptäckten av hur stort intresset för barn och ungas läsning är. Jag överraskades av den enorma mängd data av barns och ungas läsförmåga som finns att tillgå, bland annat inom OECD. Utvecklingen visar hur barn och ungas läsförmåga under 1900-talet har blivit ett vetenskapligt objekt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barn och ungas läsning. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till diskussioner och reflektion kring hur vi ser på god läsning. Idag framställs läsning som en avpolitiserad fråga men jag menar att läsning i allra högsta grad är en politisk akt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-06 09:21 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-10-16 08:30 av Ebba Reinolf


Relaterat

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar i stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.