Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Hon är duktig och hyllad – den bokslukande flickan. Men inte utan pekpinnar. Sara Andersson belyser i sin forskning bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Sara Andersson
Sara Andersson

Född 1985
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-10-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Läsande flickor: Läspolitik och det genomlysta subjektet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är sociolog i grunden och har alltid varit intresserad av läsning. Barn och ungas läsning har diskuterats i decennier och jag har funderat över varför intresset för frågan är så stor. Det kändes som ett spännande område att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur idén om den läsande flickan som hyllad och duktig har konstruerats och förändrats under 1900-talet fram till idag. Genom att analysera bloggar, debatt- och nyhetsartiklar samt olika typer av läsarundersökningar och offentliga utredningar som exempelvis Pisa, har jag undersökt vilka versioner av den läsande flickan som har lanserats i olika tider, men också hur hennes status förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Bilden och idén om den läsande flickan har förändrats i takt med vad som uppfattas som god läsning. På 1940-talet underströks vikten av kvalitetslitteratur och flickor som läste framställdes som flitiga. Men inte utan ett visst moraliserande – flickor ansågs i högre grad än pojkar, kunna förirra sig i fiktionens värld genom alltför mycket läsning. Med tiden har kvalitetslitteratur blivit mindre relevant. Under senare decennier betonas kvantitet snarare än kvalitet i mätningar som exempelvis Pisa och Pirls. Samtidigt problematiseras fortfarande, främst i bildningsdebatten, många flickors läsning av enklare litteratur, exempelvis så kallad chick-lit.

– Dagens framställning av den läsande flickan präglas av alla idébilder som konstruerats under årtiondena. Idag är hon är hyllad och anses som duktig men tvingas liksom förr hantera en genomlysning och ett reglerande av sin läsning. Detta visar sig idag framför allt i läsundersökningar och läsmätningar där hon åläggs att mäta sin läsning och kategorisera sig själv, men också i att hon väljer att presentera sin läsning i olika forum. Hennes läsande övervakas inte utifrån och auktoritärt på samma vis som tidigare, men mina resultat visar att flickorna utifrån en mer subtil självmedvetenhet väljer att presentera och ”visa upp” sitt läsande och vad de läser.

Vad överraskade dig?

– Främst upptäckten av hur stort intresset för barn och ungas läsning är. Jag överraskades av den enorma mängd data av barns och ungas läsförmåga som finns att tillgå, bland annat inom OECD. Utvecklingen visar hur barn och ungas läsförmåga under 1900-talet har blivit ett vetenskapligt objekt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barn och ungas läsning. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till diskussioner och reflektion kring hur vi ser på god läsning. Idag framställs läsning som en avpolitiserad fråga men jag menar att läsning i allra högsta grad är en politisk akt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-06 09:21 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-10-16 08:30 av Ebba Reinolf


Relaterat

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.