Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Hon är duktig och hyllad – den bokslukande flickan. Men inte utan pekpinnar. Sara Andersson belyser i sin forskning bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Sara Andersson
Sara Andersson

Född 1985
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-10-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Läsande flickor: Läspolitik och det genomlysta subjektet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är sociolog i grunden och har alltid varit intresserad av läsning. Barn och ungas läsning har diskuterats i decennier och jag har funderat över varför intresset för frågan är så stor. Det kändes som ett spännande område att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur idén om den läsande flickan som hyllad och duktig har konstruerats och förändrats under 1900-talet fram till idag. Genom att analysera bloggar, debatt- och nyhetsartiklar samt olika typer av läsarundersökningar och offentliga utredningar som exempelvis Pisa, har jag undersökt vilka versioner av den läsande flickan som har lanserats i olika tider, men också hur hennes status förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Bilden och idén om den läsande flickan har förändrats i takt med vad som uppfattas som god läsning. På 1940-talet underströks vikten av kvalitetslitteratur och flickor som läste framställdes som flitiga. Men inte utan ett visst moraliserande – flickor ansågs i högre grad än pojkar, kunna förirra sig i fiktionens värld genom alltför mycket läsning. Med tiden har kvalitetslitteratur blivit mindre relevant. Under senare decennier betonas kvantitet snarare än kvalitet i mätningar som exempelvis Pisa och Pirls. Samtidigt problematiseras fortfarande, främst i bildningsdebatten, många flickors läsning av enklare litteratur, exempelvis så kallad chick-lit.

– Dagens framställning av den läsande flickan präglas av alla idébilder som konstruerats under årtiondena. Idag är hon är hyllad och anses som duktig men tvingas liksom förr hantera en genomlysning och ett reglerande av sin läsning. Detta visar sig idag framför allt i läsundersökningar och läsmätningar där hon åläggs att mäta sin läsning och kategorisera sig själv, men också i att hon väljer att presentera sin läsning i olika forum. Hennes läsande övervakas inte utifrån och auktoritärt på samma vis som tidigare, men mina resultat visar att flickorna utifrån en mer subtil självmedvetenhet väljer att presentera och ”visa upp” sitt läsande och vad de läser.

Vad överraskade dig?

– Främst upptäckten av hur stort intresset för barn och ungas läsning är. Jag överraskades av den enorma mängd data av barns och ungas läsförmåga som finns att tillgå, bland annat inom OECD. Utvecklingen visar hur barn och ungas läsförmåga under 1900-talet har blivit ett vetenskapligt objekt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barn och ungas läsning. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till diskussioner och reflektion kring hur vi ser på god läsning. Idag framställs läsning som en avpolitiserad fråga men jag menar att läsning i allra högsta grad är en politisk akt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-06 09:21 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-10-16 08:30 av Ebba Reinolf


Relaterat

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor

En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet.

After Covid, will digital learning be the new normal?

Schools have embraced apps and remote classes in the past year. Some see benefits in virtual learning but others fear the impact on disadvantaged children and privatisation by stealth.

En trygg och säker förskola

Som en garant för rättssäkerhet och likvärdighet på Malmös förskolor. Så beskriver Emma Germundsson materialet Trygg och säker förskola. ”Nu blir nästa steg hur vi kan använda oss av Trygg och säker förskola för att utveckla vår verksamhet”, säger hon.