Hoppa till sidinnehåll
Arbetsmiljö

Den psykosociala arbetsmiljön påverkar lärares vilja att stanna i yrket

Publicerad:24 september
Uppdaterad:Igår 11:35
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön har en större påverkan på lärares karriärbeslut och viljan att stanna kvar i yrket än skyddande friskfaktorer. Det visar Jeffrey Casely-Hayfords forskning.

Jeffrey Casely-Hayford.
Jeffrey Casely-Hayford

Bor i Stockholm
Född år 1991

Disputerade 2024-06-10
vid Karolinska Institutet

Avhandling

“Should i stay, or should i go”. Teachers’ motivation to stay at their workplace

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har jobbat i ett flertal olika roller inom socialförvaltningen och utbildningssektorn tidigare och fick upp intresset för arbetsmiljö och arbetshälsa på grund av den höga personalomsättningen som jag såg. Jag har alltid haft ett intresse för skolforskning och de olika yrkesroller som finns i skolan. Jag tycker också att det är viktigt att värna om lärare och deras arbetssituation.

Vad handlar avhandlingen om?

− Den handlar om lärarbrist ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi har gjort fyra olika studier där vi har undersökt relationen mellan lärares psykosociala arbetsmiljö samt deras arbetshälsa som i projektet fångas av lärares självskattade utbrändhet. Vi har sedan undersökt hur det i sin tur påverkar deras vilja att stanna kvar inom yrket eller på deras skola. I en av studierna undersökte forskarlaget ett ”positivt avvikande fall” – en skola som, enligt statistiska underlag, borde ha en hög läraromsättning men som har lyckats hålla läraromsättningen låg. Vi intervjuade lärare på skolan för att nysta vidare i vad det är som gör att de väljer att stanna kvar på skolan och i yrket.

− När det kommer till lärarbrist så brukar man ofta fokusera på de som har lämnat eller de som funderar på att lämna läraryrket. Men i det här projektet ville vi vända på det och faktiskt ta reda på varför många lärare väljer att stanna kvar trots de dokumenterade bristerna i deras arbetsmiljö. Vi tänkte att vi på så sätt skulle kunna identifiera friskfaktorer i lärares arbetsmiljö som hjälper lärare att hantera deras arbetsbelastning, och bidra till att de vill stanna kvar på sin arbetsplats eller i yrket.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att effekten av psykosociala riskfaktorer i lärares arbetsmiljö har en större påverkan på deras karriärbeslut än de skyddande friskfaktorerna som kan finnas i arbetsmiljön. Det var ett intressant resultat eftersom det teoretiskt är tänkt att man ska kunna motarbeta vissa riskfaktorer i arbetsmiljön med hjälp av friskfaktorer. Exempel på friskfaktorer kan vara kollegialt stöd, stöd från skolans ledarskap, självbestämmande, både individuellt och inom lärarlaget, samt möjligheter till professionell utveckling. Men den viktigaste friskfaktorn för att lärare ska stanna kvar är en god arbetshälsa − det vill säga att man arbetar i en kontext där stressnivån är på en rimlig nivå och där arbetsgivaren är mån om att identifiera och hantera arbetsmiljöproblem. Så generellt kan man säga att det är viktigt för skolor att hantera de psykosociala riskfaktorerna i skolan, inte bara för att förbättra arbetsmiljön men också för att förbättra kvarvaron av lärare på skolor.

− I vår andra studie genomförde vi intervjuer på en skola som vi beskriver som ett positivt avvikande fall med låg läraromsättning. Ett viktigt resultat från den studien var att vi kunde se att skolbyggnadens utformning är viktig för lärarnas känsla av tillhörighet och välmående. Studien gav en insikt i hur skolans fysiska miljö kan ha en påverkan på friskfaktorer i lärares arbetsmiljö, som till exempel kollegialt stöd, som i sin tur har en påverkan på deras trivsel och vilja att stanna kvar på deras skola.

Det är viktigt för skolor att hantera de psykosociala riskfaktorerna i skolan, inte bara för att förbättra arbetsmiljön men också för att förbättra kvarvaron av lärare på skolor.

Jeffrey Casely-Hayford

Vad överraskade dig?

− Jag skulle säga att resultaten kanske inte är så överraskande. Det övergripande syftet med detta projekt var att få en bättre förståelse för relationen mellan lärares psykosociala arbetsmiljö, arbetshälsa och deras vilja att stanna kvar i yrket eller stanna på deras skola. Projektet kan betraktas som en formativ undersökning som kan informera framtida interventioner.

Vem har nytta av dina resultat?

− Lärare först och främst. Men eftersom effekten av ett bra arbetsmiljöarbete på skolan kan bidra till att man lättare kan behålla lärare eller kanske till och med attrahera lärare, så är resultaten också viktiga för rektorer och representanter från utbildningsförvaltningar på kommunal nivå.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Spanska

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i spanska! Ta del av didaktisk forskning, se ämnesfördjupande föreläsningar och få praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Konferensen vänder sig främst till lärare från åk 6 till gymnasiet, men kan även passa för vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 17–18 oktober eller via webbkonferensen 24 oktober–15 november.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
17–18 okt

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev