”Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap”

Lek, kreativitet och lärande är nära besläktade. Men hur uppmärksammas de yngre barnens kreativa lärprocesser inom områden som naturvetenskap? Det har Annika Elm Fristorp undersökt i sin avhandling.

Annika Elm Fristorp
Annika Elm Fristorp

Född 1958
i Kalmar

Disputerade 2012-06-01
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har länge förekommit en diskussion om att barns intresse inom naturvetenskap avtar med åren. Jag har arbetat som lärarutbildare vid Högskolan i Gävle och mött många förskollärare och lärare genom åren, och jag har funderat på varför barn tappar intresset för naturvetenskap så snabbt.

– Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap och hur de arbetar med att fylla sin värld med mening då naturvetenskapliga frågor behandlas. Därför ville jag rikta intresset mot detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden i förskola, förskoleklass och skolans första år. Jag har videodokumenterat fyra barngrupper och undersökt kommunikationsprocesserna som sker mellan barnen i gruppen och mellan barnen och de vuxna.

– Jag har undersökt lärmiljöernas design – vad barn möter i verksamheten när lärarna har planerat speciella aktiviteter. Sedan har jag tittat på hur barn skapar mening utifrån de läroresurser som erbjuds dem: Hur barnen är placerade, deras blickar, gestik, tal och intonation, samt vilket material som lärarna väljer och hur materialet presenteras – den institutionella inramningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att det finns en oerhörd potential hos barnen i deras bearbetning av uppgifterna som de får, men en stor del av de tecken på lärande som uttrycks i barngruppen får ingen uppmärksamhet av de vuxna, det förblir osynligt. Ett fåtal barn som kan uttrycka sig på ett verbalt sätt blir uppmärksammade i sitt intresse, och de andra tappar man bort.

– Barn är ju fenomenala på att omarbeta, och det kan bli helt andra representationer som barnen nyskapar utifrån det material som de fått. Här finns ett kunnande, ett uttryck på lärande som förtjänar att bli uppmärksammat. Lärarna skulle kunna få ännu fler utgångspunkter om de tog tillvara på dynamiken som finns i barngrupperna. Det är de här kreativa processerna som jag lyfter fram i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det är alarmerande att en stor del av barnens kunnande förblir osynligt. Vi måste börja beakta andra yttranden som tecken på lärande, och erbjuda dem möjligheter att gestalta sitt kunnande på andra sätt än det verbala – som till exempel med bild, drama, musik och konstruktion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels är det ett kunskapsbidrag till forskning om barns lärande inom naturvetenskap, men det finns också starka didaktiska implikationer, så resultaten kan även vara till nytta för förskola, förskoleklass, grundskolans tidiga år och för lärarutbildningen.

– Det sker en fantastisk verksamhetsutveckling på förskolor, i förskoleklass och de tidiga åren i grundskolan. Men just att kunna vrida på perspektivet är viktigt: Att synliggöra och bekräfta vad barn gör, deras tecken på lärande och hur deras kunnande gestaltas, deras förmåga att skapa nytt.

Sidan publicerades 2012-09-19 13:58 av John Miller


Relaterat

Barn i förskolan skapar matte genom ordnande

I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.

Förskollärarna besvarar inte barnens frågor

När barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap får barnen sällan svar på sina frågor. Istället upprepar förskollärarna frågan och låter barnen ge ett svar. Barn vill begripa världen men riskerar att bli lämnade åt ett eget planlöst meningssökande, säger forskaren Susanne Thulin.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i sin forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.