”Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap”

Lek, kreativitet och lärande är nära besläktade. Men hur uppmärksammas de yngre barnens kreativa lärprocesser inom områden som naturvetenskap? Det har Annika Elm Fristorp undersökt i sin avhandling.

Annika Elm Fristorp
Annika Elm Fristorp

Född 1958
i Kalmar

Disputerade 2012-06-01
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har länge förekommit en diskussion om att barns intresse inom naturvetenskap avtar med åren. Jag har arbetat som lärarutbildare vid Högskolan i Gävle och mött många förskollärare och lärare genom åren, och jag har funderat på varför barn tappar intresset för naturvetenskap så snabbt.

– Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap och hur de arbetar med att fylla sin värld med mening då naturvetenskapliga frågor behandlas. Därför ville jag rikta intresset mot detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden i förskola, förskoleklass och skolans första år. Jag har videodokumenterat fyra barngrupper och undersökt kommunikationsprocesserna som sker mellan barnen i gruppen och mellan barnen och de vuxna.

– Jag har undersökt lärmiljöernas design – vad barn möter i verksamheten när lärarna har planerat speciella aktiviteter. Sedan har jag tittat på hur barn skapar mening utifrån de läroresurser som erbjuds dem: Hur barnen är placerade, deras blickar, gestik, tal och intonation, samt vilket material som lärarna väljer och hur materialet presenteras – den institutionella inramningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att det finns en oerhörd potential hos barnen i deras bearbetning av uppgifterna som de får, men en stor del av de tecken på lärande som uttrycks i barngruppen får ingen uppmärksamhet av de vuxna, det förblir osynligt. Ett fåtal barn som kan uttrycka sig på ett verbalt sätt blir uppmärksammade i sitt intresse, och de andra tappar man bort.

– Barn är ju fenomenala på att omarbeta, och det kan bli helt andra representationer som barnen nyskapar utifrån det material som de fått. Här finns ett kunnande, ett uttryck på lärande som förtjänar att bli uppmärksammat. Lärarna skulle kunna få ännu fler utgångspunkter om de tog tillvara på dynamiken som finns i barngrupperna. Det är de här kreativa processerna som jag lyfter fram i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det är alarmerande att en stor del av barnens kunnande förblir osynligt. Vi måste börja beakta andra yttranden som tecken på lärande, och erbjuda dem möjligheter att gestalta sitt kunnande på andra sätt än det verbala – som till exempel med bild, drama, musik och konstruktion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels är det ett kunskapsbidrag till forskning om barns lärande inom naturvetenskap, men det finns också starka didaktiska implikationer, så resultaten kan även vara till nytta för förskola, förskoleklass, grundskolans tidiga år och för lärarutbildningen.

– Det sker en fantastisk verksamhetsutveckling på förskolor, i förskoleklass och de tidiga åren i grundskolan. Men just att kunna vrida på perspektivet är viktigt: Att synliggöra och bekräfta vad barn gör, deras tecken på lärande och hur deras kunnande gestaltas, deras förmåga att skapa nytt.

Sidan publicerades 2012-09-19 13:58 av John Miller


Relaterat

Barn i förskolan skapar matte genom ordnande

I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.

Förskollärarna besvarar inte barnens frågor

När barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap får barnen sällan svar på sina frågor. Istället upprepar förskollärarna frågan och låter barnen ge ett svar. Barn vill begripa världen men riskerar att bli lämnade åt ett eget planlöst meningssökande, säger forskaren Susanne Thulin.

PISA och TIMSS ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Internationella kunskapsmätningar i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan. Men man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.