”Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap”

Lek, kreativitet och lärande är nära besläktade. Men hur uppmärksammas de yngre barnens kreativa lärprocesser inom områden som naturvetenskap? Det har Annika Elm Fristorp undersökt i sin avhandling.

Annika Elm Fristorp
Annika Elm Fristorp

Född 1958
i Kalmar

Disputerade 2012-06-01
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har länge förekommit en diskussion om att barns intresse inom naturvetenskap avtar med åren. Jag har arbetat som lärarutbildare vid Högskolan i Gävle och mött många förskollärare och lärare genom åren, och jag har funderat på varför barn tappar intresset för naturvetenskap så snabbt.

– Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap och hur de arbetar med att fylla sin värld med mening då naturvetenskapliga frågor behandlas. Därför ville jag rikta intresset mot detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden i förskola, förskoleklass och skolans första år. Jag har videodokumenterat fyra barngrupper och undersökt kommunikationsprocesserna som sker mellan barnen i gruppen och mellan barnen och de vuxna.

– Jag har undersökt lärmiljöernas design – vad barn möter i verksamheten när lärarna har planerat speciella aktiviteter. Sedan har jag tittat på hur barn skapar mening utifrån de läroresurser som erbjuds dem: Hur barnen är placerade, deras blickar, gestik, tal och intonation, samt vilket material som lärarna väljer och hur materialet presenteras – den institutionella inramningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att det finns en oerhörd potential hos barnen i deras bearbetning av uppgifterna som de får, men en stor del av de tecken på lärande som uttrycks i barngruppen får ingen uppmärksamhet av de vuxna, det förblir osynligt. Ett fåtal barn som kan uttrycka sig på ett verbalt sätt blir uppmärksammade i sitt intresse, och de andra tappar man bort.

– Barn är ju fenomenala på att omarbeta, och det kan bli helt andra representationer som barnen nyskapar utifrån det material som de fått. Här finns ett kunnande, ett uttryck på lärande som förtjänar att bli uppmärksammat. Lärarna skulle kunna få ännu fler utgångspunkter om de tog tillvara på dynamiken som finns i barngrupperna. Det är de här kreativa processerna som jag lyfter fram i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det är alarmerande att en stor del av barnens kunnande förblir osynligt. Vi måste börja beakta andra yttranden som tecken på lärande, och erbjuda dem möjligheter att gestalta sitt kunnande på andra sätt än det verbala – som till exempel med bild, drama, musik och konstruktion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels är det ett kunskapsbidrag till forskning om barns lärande inom naturvetenskap, men det finns också starka didaktiska implikationer, så resultaten kan även vara till nytta för förskola, förskoleklass, grundskolans tidiga år och för lärarutbildningen.

– Det sker en fantastisk verksamhetsutveckling på förskolor, i förskoleklass och de tidiga åren i grundskolan. Men just att kunna vrida på perspektivet är viktigt: Att synliggöra och bekräfta vad barn gör, deras tecken på lärande och hur deras kunnande gestaltas, deras förmåga att skapa nytt.

Sidan publicerades 2012-09-19 13:58 av John Miller


Relaterat

Barn i förskolan skapar matte genom ordnande

I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.

Förskollärarna besvarar inte barnens frågor

När barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap får barnen sällan svar på sina frågor. Istället upprepar förskollärarna frågan och låter barnen ge ett svar. Barn vill begripa världen men riskerar att bli lämnade åt ett eget planlöst meningssökande, säger forskaren Susanne Thulin.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?