”Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap”

Lek, kreativitet och lärande är nära besläktade. Men hur uppmärksammas de yngre barnens kreativa lärprocesser inom områden som naturvetenskap? Det har Annika Elm Fristorp undersökt i sin avhandling.

Annika Elm Fristorp
Annika Elm Fristorp

Född 1958
i Kalmar

Disputerade 2012-06-01
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har länge förekommit en diskussion om att barns intresse inom naturvetenskap avtar med åren. Jag har arbetat som lärarutbildare vid Högskolan i Gävle och mött många förskollärare och lärare genom åren, och jag har funderat på varför barn tappar intresset för naturvetenskap så snabbt.

– Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap och hur de arbetar med att fylla sin värld med mening då naturvetenskapliga frågor behandlas. Därför ville jag rikta intresset mot detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden i förskola, förskoleklass och skolans första år. Jag har videodokumenterat fyra barngrupper och undersökt kommunikationsprocesserna som sker mellan barnen i gruppen och mellan barnen och de vuxna.

– Jag har undersökt lärmiljöernas design – vad barn möter i verksamheten när lärarna har planerat speciella aktiviteter. Sedan har jag tittat på hur barn skapar mening utifrån de läroresurser som erbjuds dem: Hur barnen är placerade, deras blickar, gestik, tal och intonation, samt vilket material som lärarna väljer och hur materialet presenteras – den institutionella inramningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att det finns en oerhörd potential hos barnen i deras bearbetning av uppgifterna som de får, men en stor del av de tecken på lärande som uttrycks i barngruppen får ingen uppmärksamhet av de vuxna, det förblir osynligt. Ett fåtal barn som kan uttrycka sig på ett verbalt sätt blir uppmärksammade i sitt intresse, och de andra tappar man bort.

– Barn är ju fenomenala på att omarbeta, och det kan bli helt andra representationer som barnen nyskapar utifrån det material som de fått. Här finns ett kunnande, ett uttryck på lärande som förtjänar att bli uppmärksammat. Lärarna skulle kunna få ännu fler utgångspunkter om de tog tillvara på dynamiken som finns i barngrupperna. Det är de här kreativa processerna som jag lyfter fram i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det är alarmerande att en stor del av barnens kunnande förblir osynligt. Vi måste börja beakta andra yttranden som tecken på lärande, och erbjuda dem möjligheter att gestalta sitt kunnande på andra sätt än det verbala – som till exempel med bild, drama, musik och konstruktion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels är det ett kunskapsbidrag till forskning om barns lärande inom naturvetenskap, men det finns också starka didaktiska implikationer, så resultaten kan även vara till nytta för förskola, förskoleklass, grundskolans tidiga år och för lärarutbildningen.

– Det sker en fantastisk verksamhetsutveckling på förskolor, i förskoleklass och de tidiga åren i grundskolan. Men just att kunna vrida på perspektivet är viktigt: Att synliggöra och bekräfta vad barn gör, deras tecken på lärande och hur deras kunnande gestaltas, deras förmåga att skapa nytt.

Sidan publicerades 2012-09-19 13:58 av John Miller


Relaterat

Barn i förskolan skapar matte genom ordnande

I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.

Förskollärarna besvarar inte barnens frågor

När barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap får barnen sällan svar på sina frågor. Istället upprepar förskollärarna frågan och låter barnen ge ett svar. Barn vill begripa världen men riskerar att bli lämnade åt ett eget planlöst meningssökande, säger forskaren Susanne Thulin.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta  gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. Det visar Monica Egelström som forskat om skolämnets betydelse för elevers meningsskapande.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

När skolan sätter upp avsikter och mål med läsning finns alltid en risk att vissa elever blir konstruerade som i brist och i behov. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som om skönlitteratur i undervisning.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar  Lorentz Edberg.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2018

Skolporten räknar varje år ut vilka 10 pedagogiska avhandlingar som har blivit mest klickade på skolporten.se under det föregående året. Här kan du ta del av 2018 års mest klickade avhandlingar.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Denna systematiska översikt – Läsförståelse och undervisning av lässtrategier – visar tydligt att lässtrategier inte är ett avgränsat och specifikt redskap utan snarare en myriad av redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Översikten visar även att dessa olika varianter av lässtrategier är beforskade i olika utsträckning och att de lässtrategier som är beforskade uppvisar stor variation i effektivitet och ändamålsenlighet. (pdf)

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Inte lätt att bemöta personer med självskadebeteende

Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.