Det fria skolvalet är inte lika för alla
Alla har inte samma möjlighet att nyttja det fria skolvalet på lika villkor. Mot bakgrund avboende- och skolsegregationen i Stockholm har olika grupper i samhället utvecklat olikautbildningsstrategier för att förbättra, eller bevara, sina sociala positioner. Det visar JennyKallstenius i avhandlingen ”De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation ochutbildningsstrategier i Stockholm”.
Jenny Kallstenius
Född 1976
i Uppsala
Disputerade
2011-01-21
vid Stockholms universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Avhandling
De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm
Varför blev du intresserad av ämnet?
Skolan är intressant som fenomen, den utgör en avspegling av samhället i stort. När jag ficken förfrågan om att forska om skolan tackade jag ja och sedan var jag fast.Vad handlar avhandlingen om?
Den handlar om samspelet mellan boendesegregation, skolsituation och det fria skolvaletoch olika aktörers positioner och strategier. Jag har gjort en kartläggning av elevströmmarnai Stockholm. Fokus ligger på utvecklingen i tre kommunala grundskolor i Stockholmsinnerstad som tar emot många elever från utsatta förorter och som samtidigt väljs bort avelever som bor närheten.Vilka är de viktigaste resultaten?
Det beror på vad man är intresserad av. Studien visar att skolornas förutsättningar ochverksamhet påverkas i hög utsträckning av det fria skolvalet och den ökade konkurrensen.Min studie visar även hur det fria skolvalet nyttjas på olika sätt av olika samhällsgrupperoch att alla inte i praktiken har samma möjlighet på skolmarknaden. Det finns en radfaktorer som gör att vissa grupper missgynnas. Till exempel kan språkproblem göra attman inte kan ta till sig information, att man inte vet om vilka alternativ som finns eller attföräldrar kan vara rädda för att deras barn ska råka illa ut om de lämnar förorten där de bor.En annan iakttagelse är de elevgrupperingar som uppstår på skolorna baserade på var manbor samt social, etnisk och religiös tillhörighet. Ytterliggare en aspekt handlar om elevernasidentitetsskapande. Det finns elever med en annan bakgrund än svensk som är födda iSverige och som aldrig besökt sina föräldrars ursprungsländer och trots det inte ser sig somsvenskar. De skapar en identitet som icke-svenskar och förstärker sitt invandrarskap.Vad överraskade dig?
– Jag förvånades över hur lika elevernas och föräldrarnas berättelser om förorten ochskolan var. Till exempel om hur socialt utsatta förorters dåliga rykte färgar av sig på demsom bor och går i skolan där och övertygelsen att om man går i en skola i förorten så blir detsvårare att få jobb. Samtidigt är de allra flesta stolta över förorten där de bor och vill absolutinte flytta.Vem har nytta av dina resultat?
Politiker och alla som jobbar i skolan.Relaterade länkar
Stockholm
Svenska för högstadiet och gymnasiet
Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som fördjupar din ämneskompetens som svensklärare. Delta på plats i Stockholm 29–30 januari eller på webbkonferensen 5 februari–5 mars. Missa inte att boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux 29–30 jan 2026
Tematiska projekt i fritidshemmet
I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6