Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Utbudet av gymnasieskolor har ökat kraftigt i storstadsregioner som ett resultat av det fria skolvalet, samtidigt som skolor på landsbygden har stängts ner. Det innebär att vissa elevgrupper begränsas i sina val, konstaterar Anna-Maria Fjellman i sin avhandling.

Anna-Maria Fjellman
Anna-Maria Fjellman

Född 1984
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-02-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
School choice, space and the geography of marketization. Analyses of educational restructuring in upper secondary education in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började doktorera blev jag antagen till ett projekt som skulle undersöka konsekvenserna av de stora utbildningsreformerna som genomfördes i början av 1900-talet. Jag fick ansvar för ett av underprojekten tillsammans med min handledare. Jag har en bakgrund som gymnasielärare och de här frågorna är något som jag tror engagerar de flesta som jobbar inom skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt det fria skolvalets konsekvenser genom att kartlägga de svenska skolmarknadernas utveckling geografiskt och över tid, mellan åren 1997–2011. I avhandlingen kopplar jag elevers rörlighet mellan kommuner till skolvalet. Jag undersöker också hur skolor fördelas mellan regioner och kommuner. Jag har haft turen att kunna använda registerdata där man kan följa individer över tid, nationellt, regionalt och individuellt. Vilken skola elever väljer, vad de har för betyg, deras bakgrund och i vilken kommun skolan de går på ligger. Jag kan inte uttala mig om individers motivation, det finns annan forskning som har fokuserat mycket på det. Min studie innehåller värdefull data för att uttala sig om strukturella mönster över tid på gruppnivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasieskolmarknaden har haft en väldigt stor expansion av antal skolor under den perioden som jag har undersökt. Man kan också se en väldigt stor expansion av elevers rörlighet. Elever pendlar i högre grad utanför sin hemkommun för att söka sig till en gymnasieskola. Det här för med sig vissa effekter. Även om det finns fler skolor idag så är de geografiskt segregerade. De nya skolorna är fördelade till storstadsregioner eller urbaniserade kommuner. I kommuner på lands- och glesbygden kan man snarare kan se en sänkning av utbildningsutbudet.

– Det är svårt att uttala sig om det kausala i det här, när elever rör sig till urbaniserade kommuner och skolor snedfördelas. Är det så att elever började pendla och skolorna försvann som ett resultat av det – eller började elever pendla för att skolorna försvann? Men tittar man på systemnivå så har vi fått en omfördelning av utbildning. Marknadsanpassningen har lett till väldigt stora möjligheter och val i storstadsskolmarknader och väldigt få, eller inga val, för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden. Så man kan fundera över de långsiktiga effekterna av att skolor försvinner från de mindre kommunerna. Som systemet är uppbyggt idag innebär det att vissa elevgrupper begränsas i sina val.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att gles- och landsbygden inte fick någon expansion av utbildning under de här åren. Tolv kommuner som hade någon form av gymnasieutbildning år 1997, antingen av en kommunal huvudman eller en friskola, hade ingen utbildning kvar alls år 2011. För de här kommunerna handlar det inte bara om att inte få tillgång till den ökande expansionen av utbildning. De har också aktivt blivit missgynnade i den här processen och har ingen skola kvar för eleverna som bor där.

– Under den perioden som jag undersökte kan man se en enorm marknadsutveckling, där antal skolmarknader som organiserade sig kring större urbaniserade kommuner växte otroligt snabbt. Mer än dubbelt så snabbt om man jämför med utvecklingen inom arbetsmarknaderna. Det förvånade mig också.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen får politisk uppmärksamhet eftersom resultaten indikerar att vi måste fundera över skolvalet och skolmarknadernas effekt också på systemnivå. Vi kan fortsätta diskutera att skolvalet kan ge individer ökade möjligheter i vissa avseenden, men vi behöver diskutera vad de här individuella valen långsiktigt leder till för skolsystem på gymnasienivå, kollektivt sätt. Både gällande nationell likvärdighet men också när det gäller likvärdighet för kommuner.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-02-25 11:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-06 11:39 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser