Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Utbudet av gymnasieskolor har ökat kraftigt i storstadsregioner som ett resultat av det fria skolvalet, samtidigt som skolor på landsbygden har stängts ner. Det innebär att vissa elevgrupper begränsas i sina val, konstaterar Anna-Maria Fjellman i sin avhandling.

Anna-Maria Fjellman
Anna-Maria Fjellman

Född 1984
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-02-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
School choice, space and the geography of marketization. Analyses of educational restructuring in upper secondary education in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började doktorera blev jag antagen till ett projekt som skulle undersöka konsekvenserna av de stora utbildningsreformerna som genomfördes i början av 1900-talet. Jag fick ansvar för ett av underprojekten tillsammans med min handledare. Jag har en bakgrund som gymnasielärare och de här frågorna är något som jag tror engagerar de flesta som jobbar inom skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt det fria skolvalets konsekvenser genom att kartlägga de svenska skolmarknadernas utveckling geografiskt och över tid, mellan åren 1997–2011. I avhandlingen kopplar jag elevers rörlighet mellan kommuner till skolvalet. Jag undersöker också hur skolor fördelas mellan regioner och kommuner. Jag har haft turen att kunna använda registerdata där man kan följa individer över tid, nationellt, regionalt och individuellt. Vilken skola elever väljer, vad de har för betyg, deras bakgrund och i vilken kommun skolan de går på ligger. Jag kan inte uttala mig om individers motivation, det finns annan forskning som har fokuserat mycket på det. Min studie innehåller värdefull data för att uttala sig om strukturella mönster över tid på gruppnivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasieskolmarknaden har haft en väldigt stor expansion av antal skolor under den perioden som jag har undersökt. Man kan också se en väldigt stor expansion av elevers rörlighet. Elever pendlar i högre grad utanför sin hemkommun för att söka sig till en gymnasieskola. Det här för med sig vissa effekter. Även om det finns fler skolor idag så är de geografiskt segregerade. De nya skolorna är fördelade till storstadsregioner eller urbaniserade kommuner. I kommuner på lands- och glesbygden kan man snarare kan se en sänkning av utbildningsutbudet.

– Det är svårt att uttala sig om det kausala i det här, när elever rör sig till urbaniserade kommuner och skolor snedfördelas. Är det så att elever började pendla och skolorna försvann som ett resultat av det – eller började elever pendla för att skolorna försvann? Men tittar man på systemnivå så har vi fått en omfördelning av utbildning. Marknadsanpassningen har lett till väldigt stora möjligheter och val i storstadsskolmarknader och väldigt få, eller inga val, för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden. Så man kan fundera över de långsiktiga effekterna av att skolor försvinner från de mindre kommunerna. Som systemet är uppbyggt idag innebär det att vissa elevgrupper begränsas i sina val.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att gles- och landsbygden inte fick någon expansion av utbildning under de här åren. Tolv kommuner som hade någon form av gymnasieutbildning år 1997, antingen av en kommunal huvudman eller en friskola, hade ingen utbildning kvar alls år 2011. För de här kommunerna handlar det inte bara om att inte få tillgång till den ökande expansionen av utbildning. De har också aktivt blivit missgynnade i den här processen och har ingen skola kvar för eleverna som bor där.

– Under den perioden som jag undersökte kan man se en enorm marknadsutveckling, där antal skolmarknader som organiserade sig kring större urbaniserade kommuner växte otroligt snabbt. Mer än dubbelt så snabbt om man jämför med utvecklingen inom arbetsmarknaderna. Det förvånade mig också.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen får politisk uppmärksamhet eftersom resultaten indikerar att vi måste fundera över skolvalet och skolmarknadernas effekt också på systemnivå. Vi kan fortsätta diskutera att skolvalet kan ge individer ökade möjligheter i vissa avseenden, men vi behöver diskutera vad de här individuella valen långsiktigt leder till för skolsystem på gymnasienivå, kollektivt sätt. Både gällande nationell likvärdighet men också när det gäller likvärdighet för kommuner.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-02-25 11:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-06 11:39 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.