Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Den ideala fysikstudenten läser teoretisk fysik och normen är det manliga geniet. Det visar Anders Johanssons avhandling om rådande normer och identiteter på fysikutbildningen på universitetet.

Anders Johansson
Anders Johansson

Född 1987
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-10-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
The formation of successful physics students: Discourse and identity perspectives on university physics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Avhandlingen utgår från mina egna erfarenheter från när jag läste fysik på universitetet och började fundera på vilka normer som finns på utbildningen. Jag läste fysik och därefter genusvetenskap. Uppsala universitet utlyste två doktorandtjänster i ett samarbete mellan fysikens didaktik och genusvetenskap. Doktorandtjänsterna skulle ha ett socialt genusperspektiv på fysikutbildningen och det passade min kompetens och mitt intresse väl.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om normer och identiteter på fysikutbildningen på universitetsnivå. Jag har tittat på vilka möjligheter utbildningen ger, vilka identiteter och vilka sätt att vara som fysiker eller fysikstudent som ses som mest lämpliga, eller som värderas mest. Men också vilka sätt man inte kan vara på. Jag har intervjuat studenter och frågat om deras erfarenheter av sin utbildning i stort men också av specifika kurser. Jag har också gjort deltagande observationer och tittat på vad som händer i vissa kurser, framförallt kvantmekanik-kursen som är en central kurs under det andra året på utbildningen. Jag deltog på tre olika kvantmekanik-kurser på två universitet och undersökte vad som händer i klassrummet. Vad säger läraren, vad säger studenterna och vad ger kursen för bild av hur man ska vara för att vara framgångsrik i ämnet?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kunde se att många fysikstudenter har en populärvetenskaplig bild av kvantmekaniken. Den ses som fascinerande och spännande på många sätt. På kursen ska man lära sig att räkna med en speciell teori, att härleda olika ekvationer och lösa olika standardproblem. Jag argumenterar för att det kan bli ganska insnävande, eftersom det enda sättet att vara intresserad av ämnet är genom att tycka om att göra de teoretiska beräkningarna. Det exkluderar de som vill fokusera mer på de filosofiska implikationerna inom kvantmekaniken. Kursen fungerar inte heller optimalt för de som exempelvis ska bli lärare eller meteorologer och som kanske inte i första hand kommer att göra den här typen av beräkningar. Om man ska bli lärare har man förmodligen mer nytta av att lära sig det här på ett mer konceptuellt sätt, utifrån hur man kan förstå ämnet för att lära ut på en nivå som är relevant i skolan. Det är ett teoretiskt fysikperspektiv som slår igenom i kurserna. Det innebär att den ideala studenten är någon som har det intresset och är smart på det sättet.

– I en uppföljande studie intervjuade jag masterstudenter som har gått igenom grundutbildningen. I den studien kunde jag se att kvantmekanik-kursen spelade en väldigt stor roll för hur studenterna relaterade till fysik. Några av dem hade från början ett starkt intresse för kvantmekanik. Men när de kom till kursen var den svårare än de hade förväntat sig. De fick förhandla sin identitet som fysiker och kom fram till att de inte var den typen av fysiker som håller på med kvantmekanik. De valde andra områden senare som exempelvis meterologi.

– Det finns en nördighetsaspekt i ämnet och Einstein-stereotypen är ganska välkänd. Där kommer också femininitet och maskulinitet-aspekten av ämnet in där den stereotypa fysikern ofta ses som ett manligt geni. Jag såg att de förväntningarna och normerna spelar in även på masternivå. Studenterna har behövt förhålla sig till att ses som smart eller nörd redan på gymnasienivå och det här var studenter från många olika länder. På fysikutbildningen på universitetet kom de här stereotyperna tillbaka. Bilden av Einstein-geniet är tydligt kopplad till den teoretiska fysiken, och experimentell fysik ses mer som något man väljer om man inte klarar de svårare och mer intellektuellt krävande och teoretiska delarna av fysiken. Kvantmekanik-studenterna som valde meterologi i stället för kvantmekanik kände att de gick ner i status.

– En student som läste meterologi och geofysik pekade på att de som läser teoretisk fysik uppfattas som smarta men också mer nördiga. Det finns ett slags avståndstagande förhandlande kring social status i det, med halvt uttalade normer som kan spela en ganska stor roll i studenters studieval, intresse och i uppfattningen om vem man är.

Vad överraskade dig?

– Det jag har tittat på är ett välbekant fenomen, att kvantmekanik är en viktig kurs som kommer att spela en stor roll för studenter på ett eller annat sätt. Det var inte så överraskande. Men det var lite förvånande att det blev så starkt för de här studenterna. Det blev en vändpunkt i hur de förhöll sig till fysiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Fysikutbildningar på universitetet kan fundera på vad de kan göra för att förändra kvantmekanik-kursen för att göra den bredare. Man kan också behöva fundera på vilka signaler man ger på fysikutbildningen och hur man hanterar normerna kring status mellan olika fält. Jag tänker också att resultaten har bäring på skolan, genom att peka på förekomsten av normkomplexet kring fysik. Det ses som ett ämne för smarta och nördiga och det hänger ihop med en förväntning på maskulinitet. Om man är kvinna behöver man förhålla sig till det. Det har andra pekat på i tidigare forskning, men jag bygger ut den förståelsen.

Åsa Lasson

Foto: Petra Korall

Sidan publicerades 2018-10-31 11:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-07 11:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk, 20-21 mars i Stockholm

Vi erbjuder nu möjlighet att gå på en konferens om SVA med föreläsningar om bl.a. bedömning, språkstörning och flerspråkighet, skönlitteratur som medel för språkutveckling, uttalsundervisning, språkutvecklande arbetssätt och konsten att undervisa om ord. Välkommen till två aktuella dagar!

Studie- och yrkesvägledare, 14-15 mars 2019

Nu finns ny möjlighet att delta på konferensen för studie- och yrkesvägledare! Ta del av föreläsningar om bl.a. samverkan och ansvarsfördelning kring prao, ungdomars arbetslivsvärderingar, samverkan för att undvika skolavhopp, studievägledning för nyanlända och vägledningssamtalets viktiga funktion. Välkommen till två dagar i Göteborg!

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats