Dela:

”Det pågår en hälsofiering av skolan”

Karin Gunnarssons avhandling visar hur begreppet hälsa har fått en stark position i skolan. Tidigare handlade det hälsofrämjande arbetet om att göra insatser där det uppkommit problem. Idag handlar skolans hälsofrämjande arbete om att arbeta förebyggande med tidiga insatser, vilket innebär att det utformas genom generella angreppssätt, riktas mot alla elever, med antaganden om att en metod fungerar för alla, menar hon.

Karin Gunnarsson
Karin Gunnarsson

Född 1975
i Stockholm

Disputerade 2015-06-04
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Med önskan om kontroll : Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och psykologi och har alltid varit intresserad av värdegrundsfrågor och skolans uppdrag att fostra barn och unga på olika sätt. Jag fick delta i ett forskningsprojekt som handlade om livskunskap. Inledningsvis trodde vi i projektet att livskunskap skulle handla om etik och olika livsfrågor. Ju mer jag forskade insåg jag att det inte handlade så mycket om existentiella frågor – det var snarare ett stort fokus på hälsa.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur hälsa görs i skolors hälsofrämjande arbete. För att undersöka detta använder jag ett teoretiskt perspektiv, post-konstruktionism. Det utgår från att diskurser, materialiteter och känslor är aktiva aktörer som tillsammans producerar hälsa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det pågår en hälsofiering av skolan – hälsa som fenomen har fått en stark position i skolan. Detta fann jag genom att undersöka policydokument och ett hälsofrämjande program, DISA. Jag blev förvånad över hur hälsa och lärande skrivs samman i policydokumenten. Det är en förgivettagen utgångspunkt som ständigt upprepas att god hälsa är ett villkor för att kunna lära sig någonting. Hälsa blir på så vis något individuellt, något före relationer och praktiker, något som går att fastställa, utveckla, träna och utvärdera, och något som går att kontrollera med generella insatser.

– Genom skolors hälsofrämjande arbete upprätthålls en berättelse om ohälsa bland unga. Denna berättelse marginaliserar andra berättelser. Till exempel berättelser om att de flesta unga uppger att de mår bra och berättelser som innefattar ett problematiserande av vad skolors hälsofrämjande arbete är del av att producera. Jag kunde se en individcentrering med fokus på eleverna, i detta fall flickor, och återkommande prat om att de ska lära sig att hantera stress. I stället för att ställa frågan hur vi kan göra tillvaron mindre påfrestande handlar åtgärderna i policy och DISA-programmet om hur individen kan lära sig att hantera tillvaron, tänka positivt och förändra sina tankar.

– Det innebär ett stort ansvar för sin egen hälsa, samtidigt som eleverna får lära sig att de har begränsad möjlighet att påverka det som sker runt om kring sig, i skolan och i samhället i stort. Eftersom DISA-programmet hade så stort fokus på elevernas negativa tankar var det vissa elever som sa att de mådde sämre efter att de hade deltagit i programmet.

Vad överraskade dig?

– Det var just att hälsobegreppet har blivit så starkt i skolans policydokument. Det skapar utrymme för att införa terapeutiska och behandlande metoder och tillämpa dem som undervisande och förebyggande tillvägagångssätt inom skolans verksamhet, som till exempel DISA-programmet.

– Genom mitt deltagande i DISA-programmet, som är ett manualstyrt program med en färdig agenda, blev jag överraskad av den kraft som manualen fick. Jag menar att den är en kraftfull medskapande aktör som skapar hälsa, kroppar och kön. Jag kunde själv se hur snabbt jag kom in i manualens logik och hur mina tankar och min kropp blev formade av manualens frågor. Även andra så kallade materialiteter, såsom stolar, lappar, soffor och kroppar blev delaktiga i att göra hälsa på sätt som inte gick att kontrollera eller styra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Policymakare, lärare som är intresserad av värdegrundsfrågor och de som är verksamma inom elevhälsan i stort.

Sidan publicerades 2015-09-04 13:44 av
Sidan uppdaterades 2015-09-10 16:36 av


Relaterat

Så kan delaktighet främja elevernas hälsa

Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.

Ansvar och resurser problematiskt för elevhälsan

Åsa Backlunds avhandling visar att det finns stora skillnader mellan skolornas personalresurser när det gäller elevhälsan, dessutom riskerar elevers hälsa att hamna mellan stolarna på grund av oklarheter kring (och olika syn på) ansvarsfrågan. - Det finns en stor vaghet kring det här området, säger Åsa Backlund: vissa skolsociala uppgifter framstår som något av allas och ingens ansvar.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer