Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Anpassade lokaler, behöriga ämneslärare och en variation av didaktiska strategier präglar slöjdundervisningen i grundsärskolan. Det visar Anna Sjöqvist som undersökt slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Anna Sjöqvist
Anna Sjöqvist

Född 1967
Bor i Gnesta

Disputerade 2022-06-22
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Slöjdundervisning i grundsärskolan: En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i textilslöjd i grunden och har arbetat i många år på grundsärskola. Något jag länge konstaterat är att det är sällsynt med forskning om slöjdämnet, i synnerhet med inriktning mot grundsärskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en didaktisk studie som beskriver förutsättningarna för slöjdundervisning i grundsärskolan både på nationell nivå och klassrumsnivå. Avhandlingen bygger dels på en enkätstudie med 124 rektorer vid grundsärskolor, dels på en fallstudie vid två olika grundsärskolor där jag intervjuat slöjdlärare samt gjort klassrumsobservationer.

– Genom enkätstudien beskrivs hur rektorer värderar slöjdämnet och hur de organiserar slöjdundervisningen, till exempel vilken kompetens lärarna som undervisar i slöjd i grundsärskolan har. Genom fallstudien beskrivs slöjdlärarnas syn på slöjdundervisning i grundsärskolan samt hur de på olika sätt tillsammans med eleverna formar slöjdundervisningens kunskapsinnehåll och riktning. Utifrån allt detta undersöker sedan avhandlingen hur elever i grundsärskolan kan ges förutsättningar att utveckla bildning, i betydelsen självbestämmande, medbestämmande och solidaritet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, såtillvida att slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Andelen ämneslärare i slöjd är hög jämfört med bild och musik. Däremot är det ganska sällsynt att slöjdlärare i grundsärskolan har fullständig behörighet, det vill säga slöjdlärarutbildning och speciallärarutbildning. Enkätstudien med rektorerna visar att de är måna om att tillgodose de de praktiska delarna i slöjden, såsom anpassade lokaler och utbildade slöjdlärare. Resultaten visar också att rektorerna prioriterar slöjdlärare framför specialpedagoger vid rekrytering av lärare till slöjdämnet. Samtidigt betonar rektorerna att det viktigaste i slöjdämnet är att eleverna får utveckla sin kreativitet, sitt uttryckssätt och kommunikativa förmåga.

– Elevernas förutsättningar att utveckla självbestämmande, medbestämmande och solidaritet påverkas av hur undervisningen utformas. Det här blev tydligt i fallstudien då undervisningen i den ena skolan i hög grad styrdes av lärarna i textil-, trä- och metallslöjd som arbetade nära tillsammans med både planering och undervisning. Här hade lärarna själva stor kontroll över undervisningens innehåll och utformning men fick stundom kämpa lite för att få alla elever med sig. På den andra skolan hade eleverna betydligt större inflytande och fick ofta själva bestämma vad de ville göra på lektionerna. Här hade lärarna inga problem att få med sig eleverna, men den här formen av undervisning kräver å andra sidan stor flexibilitet hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Att rektorernas skolformsansvar tycks ha betydelse för hur slöjdundervisningens förutsättningar. Ungefär hälften av rektorerna i enkätstudien var rektor i både grundskolan och grundsärskolan, övriga hälften i enbart grundsärskolan. I skolorna med en rektor för både grund- och grundsärskola var det vanligare med gemensam slöjdundervisning för elever från båda skolformerna. Något som jag menar är till fördel för elevernas solidariska tänkande och handlande. Rektorer för enbart grundsärskolor gav å sin sida uttryck för ett visst särskiljande av elever i grundsärskolan, något som troligen inte skapar goda förutsättningar för utveckling av solidaritet.

– Något som också var tankeväckande var att i intervjuerna med slöjdlärarna framkom att flera av dem känt sig osäkra och nervösa inför att undervisa i grundsärskolan. Osäkerheten gick dock snabbt över. Lärarna beskrev hur slöjdundervisning i grundsärskolan är både lik och olik slöjdundervisning i grundskolan. Framför allt framhöll lärarna hur roligt och utvecklade det var att undervisa i slöjd i grundsärskolan och hur de själva lärt sig mycket som de sedan haft nytta av i slöjdundervisningen i grundskolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt slöjdlärare och skolledare, både i grundsärskolan och grundskolan. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med kunskap om både organisering och genomförande av slöjdundervisningen utifrån ett bildningsperspektiv.

Susanne Sawander
Foto: Cathrine Andersson Busch

Sidan publicerades 2022-08-31 15:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-08 22:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens i slöjd! Ta del av föreläsningar med aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som inspirerar dig i yrkesrollen! Delta i Stockholm 20-21 sept eller via vår webbkonferens 28 sept–12 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 aug!

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Effekter av tidiga insatser för förskolebarn med autism

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Bilder kan försämra läsförståelsen för dyslektiker

Personer med dyslexi presterar bättre när ett läromaterial enbart består av text, jämfört med när materialet består av både text och bild. Det visar Eva Wennås Brantes studie.

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser