Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Anpassade lokaler, behöriga ämneslärare och en variation av didaktiska strategier präglar slöjdundervisningen i grundsärskolan. Det visar Anna Sjöqvist som undersökt slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Anna Sjöqvist
Anna Sjöqvist

Född 1967
Bor i Gnesta

Disputerade 2022-06-22
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Slöjdundervisning i grundsärskolan: En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i textilslöjd i grunden och har arbetat i många år på grundsärskola. Något jag länge konstaterat är att det är sällsynt med forskning om slöjdämnet, i synnerhet med inriktning mot grundsärskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en didaktisk studie som beskriver förutsättningarna för slöjdundervisning i grundsärskolan både på nationell nivå och klassrumsnivå. Avhandlingen bygger dels på en enkätstudie med 124 rektorer vid grundsärskolor, dels på en fallstudie vid två olika grundsärskolor där jag intervjuat slöjdlärare samt gjort klassrumsobservationer.

– Genom enkätstudien beskrivs hur rektorer värderar slöjdämnet och hur de organiserar slöjdundervisningen, till exempel vilken kompetens lärarna som undervisar i slöjd i grundsärskolan har. Genom fallstudien beskrivs slöjdlärarnas syn på slöjdundervisning i grundsärskolan samt hur de på olika sätt tillsammans med eleverna formar slöjdundervisningens kunskapsinnehåll och riktning. Utifrån allt detta undersöker sedan avhandlingen hur elever i grundsärskolan kan ges förutsättningar att utveckla bildning, i betydelsen självbestämmande, medbestämmande och solidaritet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, såtillvida att slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Andelen ämneslärare i slöjd är hög jämfört med bild och musik. Däremot är det ganska sällsynt att slöjdlärare i grundsärskolan har fullständig behörighet, det vill säga slöjdlärarutbildning och speciallärarutbildning. Enkätstudien med rektorerna visar att de är måna om att tillgodose de de praktiska delarna i slöjden, såsom anpassade lokaler och utbildade slöjdlärare. Resultaten visar också att rektorerna prioriterar slöjdlärare framför specialpedagoger vid rekrytering av lärare till slöjdämnet. Samtidigt betonar rektorerna att det viktigaste i slöjdämnet är att eleverna får utveckla sin kreativitet, sitt uttryckssätt och kommunikativa förmåga.

– Elevernas förutsättningar att utveckla självbestämmande, medbestämmande och solidaritet påverkas av hur undervisningen utformas. Det här blev tydligt i fallstudien då undervisningen i den ena skolan i hög grad styrdes av lärarna i textil-, trä- och metallslöjd som arbetade nära tillsammans med både planering och undervisning. Här hade lärarna själva stor kontroll över undervisningens innehåll och utformning men fick stundom kämpa lite för att få alla elever med sig. På den andra skolan hade eleverna betydligt större inflytande och fick ofta själva bestämma vad de ville göra på lektionerna. Här hade lärarna inga problem att få med sig eleverna, men den här formen av undervisning kräver å andra sidan stor flexibilitet hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Att rektorernas skolformsansvar tycks ha betydelse för hur slöjdundervisningens förutsättningar. Ungefär hälften av rektorerna i enkätstudien var rektor i både grundskolan och grundsärskolan, övriga hälften i enbart grundsärskolan. I skolorna med en rektor för både grund- och grundsärskola var det vanligare med gemensam slöjdundervisning för elever från båda skolformerna. Något som jag menar är till fördel för elevernas solidariska tänkande och handlande. Rektorer för enbart grundsärskolor gav å sin sida uttryck för ett visst särskiljande av elever i grundsärskolan, något som troligen inte skapar goda förutsättningar för utveckling av solidaritet.

– Något som också var tankeväckande var att i intervjuerna med slöjdlärarna framkom att flera av dem känt sig osäkra och nervösa inför att undervisa i grundsärskolan. Osäkerheten gick dock snabbt över. Lärarna beskrev hur slöjdundervisning i grundsärskolan är både lik och olik slöjdundervisning i grundskolan. Framför allt framhöll lärarna hur roligt och utvecklade det var att undervisa i slöjd i grundsärskolan och hur de själva lärt sig mycket som de sedan haft nytta av i slöjdundervisningen i grundskolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt slöjdlärare och skolledare, både i grundsärskolan och grundskolan. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med kunskap om både organisering och genomförande av slöjdundervisningen utifrån ett bildningsperspektiv.

Susanne Sawander
Foto: Cathrine Andersson Busch

Sidan publicerades 2022-08-31 15:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-08 22:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens i slöjd! Ta del av föreläsningar med aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som inspirerar dig i yrkesrollen! Delta i Stockholm 20-21 sept eller via vår webbkonferens 28 sept–12 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 aug!

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Lärares yrkesbildning och yrkesklokhet behöver synliggöras

Lärares tysta kunskap, yrkesklokhet, är värdefull för både forskning och undervisningspraktik, menar Ruhi Tyson som med sin forskning vill sprida lärares erfarenheter av lyckad undervisning.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Teknikstött lärande kräver kompetensutveckling

Det krävs kompetensutveckling på alla nivåer, för såväl elever och lärare som skolledare, för att man ska kunna skapa goda förutsättningar för 1:1-satsningar eller andra digitala satsningar. Det visar Marcia Håkansson Lindqvists forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser