Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Anpassade lokaler, behöriga ämneslärare och en variation av didaktiska strategier präglar slöjdundervisningen i grundsärskolan. Det visar Anna Sjöqvist som undersökt slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Anna Sjöqvist
Anna Sjöqvist

Född 1967
Bor i Gnesta

Disputerade 2022-06-22
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Slöjdundervisning i grundsärskolan: En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i textilslöjd i grunden och har arbetat i många år på grundsärskola. Något jag länge konstaterat är att det är sällsynt med forskning om slöjdämnet, i synnerhet med inriktning mot grundsärskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en didaktisk studie som beskriver förutsättningarna för slöjdundervisning i grundsärskolan både på nationell nivå och klassrumsnivå. Avhandlingen bygger dels på en enkätstudie med 124 rektorer vid grundsärskolor, dels på en fallstudie vid två olika grundsärskolor där jag intervjuat slöjdlärare samt gjort klassrumsobservationer.

– Genom enkätstudien beskrivs hur rektorer värderar slöjdämnet och hur de organiserar slöjdundervisningen, till exempel vilken kompetens lärarna som undervisar i slöjd i grundsärskolan har. Genom fallstudien beskrivs slöjdlärarnas syn på slöjdundervisning i grundsärskolan samt hur de på olika sätt tillsammans med eleverna formar slöjdundervisningens kunskapsinnehåll och riktning. Utifrån allt detta undersöker sedan avhandlingen hur elever i grundsärskolan kan ges förutsättningar att utveckla bildning, i betydelsen självbestämmande, medbestämmande och solidaritet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, såtillvida att slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Andelen ämneslärare i slöjd är hög jämfört med bild och musik. Däremot är det ganska sällsynt att slöjdlärare i grundsärskolan har fullständig behörighet, det vill säga slöjdlärarutbildning och speciallärarutbildning. Enkätstudien med rektorerna visar att de är måna om att tillgodose de de praktiska delarna i slöjden, såsom anpassade lokaler och utbildade slöjdlärare. Resultaten visar också att rektorerna prioriterar slöjdlärare framför specialpedagoger vid rekrytering av lärare till slöjdämnet. Samtidigt betonar rektorerna att det viktigaste i slöjdämnet är att eleverna får utveckla sin kreativitet, sitt uttryckssätt och kommunikativa förmåga.

– Elevernas förutsättningar att utveckla självbestämmande, medbestämmande och solidaritet påverkas av hur undervisningen utformas. Det här blev tydligt i fallstudien då undervisningen i den ena skolan i hög grad styrdes av lärarna i textil-, trä- och metallslöjd som arbetade nära tillsammans med både planering och undervisning. Här hade lärarna själva stor kontroll över undervisningens innehåll och utformning men fick stundom kämpa lite för att få alla elever med sig. På den andra skolan hade eleverna betydligt större inflytande och fick ofta själva bestämma vad de ville göra på lektionerna. Här hade lärarna inga problem att få med sig eleverna, men den här formen av undervisning kräver å andra sidan stor flexibilitet hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Att rektorernas skolformsansvar tycks ha betydelse för hur slöjdundervisningens förutsättningar. Ungefär hälften av rektorerna i enkätstudien var rektor i både grundskolan och grundsärskolan, övriga hälften i enbart grundsärskolan. I skolorna med en rektor för både grund- och grundsärskola var det vanligare med gemensam slöjdundervisning för elever från båda skolformerna. Något som jag menar är till fördel för elevernas solidariska tänkande och handlande. Rektorer för enbart grundsärskolor gav å sin sida uttryck för ett visst särskiljande av elever i grundsärskolan, något som troligen inte skapar goda förutsättningar för utveckling av solidaritet.

– Något som också var tankeväckande var att i intervjuerna med slöjdlärarna framkom att flera av dem känt sig osäkra och nervösa inför att undervisa i grundsärskolan. Osäkerheten gick dock snabbt över. Lärarna beskrev hur slöjdundervisning i grundsärskolan är både lik och olik slöjdundervisning i grundskolan. Framför allt framhöll lärarna hur roligt och utvecklade det var att undervisa i slöjd i grundsärskolan och hur de själva lärt sig mycket som de sedan haft nytta av i slöjdundervisningen i grundskolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt slöjdlärare och skolledare, både i grundsärskolan och grundskolan. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med kunskap om både organisering och genomförande av slöjdundervisningen utifrån ett bildningsperspektiv.

Susanne Sawander
Foto: Cathrine Andersson Busch

Sidan publicerades 2022-08-31 15:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-08 22:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 10 oktober!

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens i slöjd! Ta del av föreläsningar med aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som inspirerar dig i yrkesrollen! Delta i Stockholm 20-21 sept eller via vår webbkonferens 28 sept–12 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 aug!

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Effekter av tidiga insatser för förskolebarn med autism

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer