Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen, fångar elevernas intresse och stärker den pedagogiska relationen. Det visar Ola Henricsson som forskat om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Ola Henricsson
Ola Henricsson

Född 1965
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-09-09
vid Göteborgs univeristet


AVHANDLING
Som att hålla tiden i sin hand. Didaktiskt perspektiv på muntligt berättande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som grundskollärare deltog jag i ett språkutvecklingsprojekt. Det fick mig att återupptäcka det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg för oss lärare och det väckte också ett intresse av att forska om ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om grundskollärares spontana muntliga berättande i undervisningssituationer och vad det betyder för undervisningen. Muntligt berättande handlar i min avhandling om när läraren stannar upp och spontant exemplifierar något med hjälp av anekdoter, historier eller berättelser. Det här berättandet är, kvalitativt, något helt annat än till exempel lärares resonerande, beskrivande, informerande eller tillrättavisande tal. Avhandlingen bygger på observationer av lärare och lärarstudenter i svenska klassrum samt intervjuer med grundskollärare i Sverige och Indien med fokus på deras upplevelser och erfarenheter av spontant muntligt berättande i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten belyser att lärares spontana muntliga berättande i mångt är något existentiellt, för läraren är berättandet ett sätt att vara och möta eleverna, snarare än en metod. Det spontana berättandet kan också ses som ett professionellt sätt att lyssna på eleverna genom att läraren fångar upp en reaktion eller något som händer i klassrummet och utifrån det berättar något. På så vis skapar berättandet i en ömsesidig relation där den som berättar är beroende av att de som lyssnar följer med och ger respons. Förutsättningen för att läraren ska kunna använda sig av ett spontant muntligt berättande är att det redan finns en pedagogisk relation. Men resultaten visar att berättandet stärker den här relationen.

– Resultaten visar vidare att spontant berättande kan liknas vid en återhållen undervisning där läraren erbjuder elever att ”se med sina ögon ur någon annans perspektiv” och utan att tala om hur berättelsen ska tolkas. Därigenom får det spontana berättandet också en viktig didaktisk poäng. Muntligt berättande innebär också att undervisningen ofta blir mer levande och intressant men det finns förstås risker. Inte minst för att det aldrig går att förutse hur elever tolkar eller upplever berättandet.

– Tidigare forskning visar att lärare inte använder sig av muntligt berättande så ofta på grund att det inte relaterar till kunskapsmålen och att det är svårt att mäta vad eleverna lär sig. Men mina resultat visar att muntligt berättande är ganska vanligt bland lärare. Men de är inte alltid så medvetna om det.  Något jag diskuterar i avhandlingen är att lärares muntliga berättande pekar på en ökad yrkesskicklighet eftersom det kräver stor uppmärksamhet, tajming och förmåga att hålla en röd tråd. Jag menar att lärarstudenter skulle utveckla sina generella didaktiska färdigheter om de får teoretisk och praktisk kunskap om muntligt berättande.

Vad överraskade dig?

– Jag förvånades över hur ofta lärarna faktiskt använde sig av muntligt berättandet, även om de inte var medvetna om det. Något jag slogs av var också kroppens betydelse i det spontana berättandet, hur kroppen levandegjorde berättandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av undervisning; forskare, praktiserande lärare inom olika skolformer, lärarstudenter och lärare på lärarutbildningen. Lärares vardagliga berättande gör en kvalitativ skillnad för undervisningen. Det vore bra om såväl blivande som verksamma lärare fick ökad kunskap om dess betydelse för undervisningen. Gärna inom ramen för lärarutbildningen.

Susanne Sawander
Foto: Malena Wallin

Sidan publicerades 2022-10-05 15:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-10-07 00:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs! Ny som lärare – Lyckade lektioner

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? Med kursen Lyckade lektioner får du planering, struktur och motivation att samspela i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tekniker. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa. Kursintyg ingår!

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 8 januari.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.