Didaktiska överväganden bakom elevinflytande
Lärare behöver göra en rad av komplexa didaktiska överväganden när elever ges inflytande i klassrummet. Det konstaterar Anna Henriksson Persson som forskat om demokrati och utbildning på mellanstadiet.
Född 1970
Bor i Falun
Disputerade 2025-11-07
vid Högskolan i Dalarna
Skolans demokratiuppdrag i dilemmatiska rum. Lärares didaktiska överväganden om elevers inflytande
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Mitt intresse väcktes när jag var verksam som lärare, och i den rollen funderade jag en hel del kring arbetsformer och elevers inflytande i relation till skolans demokratiska uppdrag. Senare skrev jag en licentiatuppsats om just demokratiska arbetsformer i skolan. I den här doktorsavhandlingen har jag fördjupat det arbetet ytterligare, men nu med fokus på elevers inflytande.
Vad handlar avhandlingen om?
– Övergripande om relationen mellan utbildning och demokrati. Syftet med avhandlingen är att bidra med fördjupad kunskap om den komplexitet som ryms inom skolans demokratiuppdrag med särskilt fokus på lärares didaktiska överväganden gällande elevers inflytande i mellanstadiets SO-undervisning.
– Avhandlingen bygger på intervjuer med fyra mellanstadielärare om hur de resonerar kring elevinflytande. Mer precist – var, när, hur och med vad anser de att elever kan vara med och påverka i skolan?
Lärare behöver göra en rad didaktiska överväganden för att ge plats för elevinflytande i klassrummet.
Anna Henriksson Persson
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Framför allt belyser resultaten den höga grad av komplexitet som omgärdar lärares arbete för att ge elever inflytande i skolan. Lärare förhåller sig utifrån sina värdeambitioner och positioner och behöver göra en rad didaktiska överväganden för att ge plats för elevinflytande i klassrummet. Det finns med andra ord inte ett rätt sätt att arbeta på kring de här frågorna utan det handlar hela tiden om att göra avvägningar.
– Intervjuerna visar att arbetsformerna, exempelvis upplägg kring grupparbeten eller redovisningsformer, oftast var det som eleverna kunde få inflytande över. Vad gäller kunskapsinnehållet synliggör resultaten en skiljelinje mellan å ena sidan en syn på innehållet som givet och inte möjligt att erbjuda inflytande över, å andra sidan ett synsätt där eleverna beroende på sammanhang kan få vara med och påverka även detta.
Vad överraskade dig?
– Jag blev inte direkt överraskad men slogs av lärarnas behov av att få diskutera och reflektera kring de här frågorna. I en hektisk skolvardag ges det sällan tid till det. Demokrati tas ofta för givet, men jag menar att dessa frågor är något vi regelbundet behöver stanna upp vid. Särskilt nu när det förs en diskussion inom svensk utbildningspolitik där begrepp som ordning och reda och kunskapsfokus ställs i motsatsställning till att elever erbjuds inflytande.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag tänker att såväl lärarstudenter som yrkesverksamma lärare, rektorer, skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten. Men även andra som är intresserade av demokrati och utbildningspolitik.