Didaktiska verktyg utvecklar lärares språkbruk

Fakta

Niclas Åhman

Född år 1967
Bor i Källstorpsmo, Trekanten

Disputerade 2026-09-18
vid Linköpings universitet

Avhandling

När språket blir verktyg och verktyget blir språk. Lärares professionella utveckling i naturvetenskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har arbetat som lärare i NO i närmare 30 år och intresset för lärares lärande väcktes redan när jag gick lärarutbildningen. Under mina första år i yrket upplevde jag också hur utvecklande kollegialt lärande och samarbete var för det egna professionella lärandet.

Vad handlar avhandlingen om?

− Mitt syfte är att undersöka hur didaktiska verktyg kan stödja NO-lärares professionella utveckling med särskilt fokus på språket i naturvetenskaplig undervisning i årskurs 6. Avhandlingen bygger på två studier, i den första har ett arbetslag arbetat med en metod som kombinerar Content Representation, CoRe (ett didaktiskt verktyg för att reflektera över ämnesinnehållet i undervisningen), och learning study. Det innebär att lärarna över tid har utforskat, diskuterat, modifierat och i praktiken testat sin egen undervisning utifrån specifika frågeställningar såsom ”vad vill vi att eleven ska lära sig, varför är det viktigt, vilka svårigheter och hinder finns och hur kan undervisningen förändras för att öka eleverna förståelse?”. I studie två har jag följt en lärare som arbetat med värmekamera som ett didaktiskt verktyg i ämnet fysik.

Mina resultat belyser hur viktigt det är att ge lärare tid och möjlighet till reflektion och diskussion om undervisning.

Niclas Åhman

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Det mest påtagliga är hur lärarnas professionella språk förändrades under processen. Initialt talade lärarna med varandra utifrån en mer pragmatisk hållning: ”så gör jag”, där fokus låg på att lösa och göra saker och ting. Med tiden gick lärarna över till ett mer reflekterande språk där de ställde utforskande och öppna frågor, både till sig själva och varandra. Även studie två visar på en förändring av lärarens språkbruk. Resultaten pekar på att visualiseringarna i värmekameran gjorde att läraren använde mer vardagsspråk, fler verb och fler öppna frågor för att möta eleverna och stödja deras förståelse. Sammantaget visar mina resultat att de didaktiska verktygen stimulerade lärarnas professionella samtal.

Vad överraskade dig?

− Framför allt hur tydligt lärarnas språk förändrades under arbetets gång med de didaktiska verktygen – från det pragmatiska till det mer reflekterande. Initialt kretsade samtalen ofta kring ett påstående, ”så här ska det utföras” eller ”så här gör jag”, för att sedan övergå till mer undersökande diskussioner. Det ledde till att lärares språkbruk förändrades, vilket det var väldigt spännande att få ta del av.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag hoppas att alla inom skolan kan ha nytta av dem. Mina resultat belyser hur viktigt det är att ge lärare tid och möjlighet till reflektion och diskussion om undervisning. Detta stimulerar inte enbart lärarnas lärande utan även elevernas, vilket ju är huvudsyftet.