Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Helene Lidström

Född 1955
i Härjedalen

Disputerade
2011-06-17
vid Karolinska institutet


AVHANDLING
ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tillsammans med logopeder, pedagoger och tekniker arbetat med barn och ungdomar kring dator- och kommunikationshjälpmedel sedan 1991. Jag upplever att barnen blev bortglömda på 90-talet eftersom fokus låg på den tekniska utvecklingen och inte på barnens behov eller omgivningens förutsättningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om 287 rörelsehindrade barns och ungdomars erfarenheter och synpunkter på användningen av IKT på fritiden och i skolan. Jag har jämfört de barnens erfarenheter med barn i allmänhet från en enkät om dator- och Internetanvändning som Skolverket har gjort med 940 barn. Det som är nytt i min forskning är att barnen själva har blivit tillfrågade och att flickor och pojkar med och utan funktionsnedsättning har jämförts.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn i allmänhet använde datorn i större omfattning i skolan än barn med rörelsehinder. Genom Medierådet fick jag tillgång till data från en årlig enkät om barn och ungdomars medievanor på fritiden. Enkäten innehöll svar från 1 379 barn. När jag jämförde med de 287 barnen visade det sig att barn med rörelsehinder använder datorn till mer varierande datoraktiviteter på fritiden än barn i allmänhet. De spelar spel, söker information på internet och är inne på Facebook i större omfattning. Dessutom var skillnaden mindre mellan flickor och pojkar i gruppen barn med rörelsehinder. Vilket innebär att både flickor och pojkar med rörelsehinder borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan. Det gäller även för barn med lättare rörelsehinder som kan använda vanligt tangentbord och mus. Det är svårt att förklara det måste handla om attityder och underskattande av dessa barns digitala kompetens.

Vad överraskade dig?

– Det var fascinerande att de rörelsehindrade barnen hade fler datorhjälpmedel på fritiden än i skolan. Om de har behov av hjälpmedel borde de även ha behov i skolan. Det tyder på att det saknas samordning mellan datorhjälpmedel i skolan och på fritiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Barnen har absolut nytta av dem om man kan uppmärksamma detta så att de får möjlighet att vara delaktig i datoraktiviteter i skolan genom att hjälpmedlen är integrerade i undervisningen. Troligtvis behövs mer kunskap och utbildning hos lärare. Förhoppningsvis kan det innebära att man inom skolan får en ökad förståelse för hur viktig datoranvändning är eftersom vi lever i ett digitalt samhälle.

Sidan publicerades 2011-10-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 10:41 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.