Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning

Digital läsning kräver speciella förmågor och kompetenser som skiljer sig från den traditionella läsningen, visar Maria Rasmussons avhandling. Även om flickorna visade sig vara övergripande bättre än pojkarna både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så var pojkarna bättre på det som är unikt i den digitala läsningen – förmodligen tack vare sitt datorspelande.

Maria Rasmusson
Maria Rasmusson

Född Uppsala
i 1973

Disputerade 2015-01-16
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– På Mittuniversitetet arbetade jag med blivande lärare och hur de kan använda datorn i undervisningen. Jag blev senare involverad i ett projekt med en webbplats som handlade om att läsa och skriva som finansierades av Myndigheten för skolutveckling. Då väcktes mitt intresse för läsförståelse och jag valde att inrikta mig på just den digitala läsningen.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsförståelse av framför allt digitala texter. Jag har tittat på det ur olika perspektiv, bland annat genom videoobservationer där jag har observerat vilka förmågor som behövs för att kunna läsa och förstå texter på internet. Jag har också undersökt Pisaresultaten från 2009 när läsning var huvudämne och det fanns med ett prov i digital läsning. Jag har även jämfört traditionell läsning på papper och på skärm för att se om det endast är skärmen i sig som gör skillnad.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att det krävs speciella förmågor och kompetenser för den digitala läsningen som skiljer sig från den traditionella läsningen. Viktigast är fortfarande de traditionella förmågorna, att skriva, stava, läsa och förstå vanliga texter. Men det krävs också en multimodal förmåga, man måste kunna förstå hyperlänkar och kombinationen av text, bild och video. Det handlar även om att ha en strategi för hur man navigerar på internet. Utöver det krävs generella it-förmågor, som att kunna hantera datorn, mobilen eller surfplattan, förstå hur en webbadress är uppbyggd och förstå hur man kan använda flikar och strukturera upp sitt digitala läsande.

– När det kommer till själva innehållet måste man vara källkritisk och kunna skilja mellan olika genrer och publiceringsformer, eftersom det i den digitala läsningen endast är ett klick mellan exempelvis en nyhetstidning och en privat bloggare

– När det gäller likvärdighet för flickor och pojkar visar min studie att det är större likvärdighet i den digitala läsningen än i den traditionella. Även om flickorna är bättre övergripande både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så visar Pisa-materialet att pojkarna är bättre på det som är unikt i den digitala läsningen. Det kan ha att göra med att de spelar mer datorspel. Det unika i den digitala läsningen handlar bland annat om att navigera. Pojkarna har med hjälp av datorspelandet övat upp sin visuospatiala förmåga, alltså förmågan att kunna orientera sig. Det vet man sedan innan att datorspelande, av vissa typer av spel, bidrar till att öva den förmågan. Min studie antyder att det är en viktig sak i det digitala läsandet. Det kan också vara så att pojkar som spelar datorspel har större vana att tolka bilder, symboler och det digitala mediet.

– Men det som är viktigast för läsning handlar fortfarande om att förstå ord och att kunna läsa text – och jag kunde se att pojkarna inte klarar det lika bra som flickorna.

 Vad överraskade dig?

– Jag trodde att eleverna skulle klara läsförståelsetestet i den första studien bättre på datorn, eller att det inte skulle vara någon skillnad, och att de skulle tycka det var roligare på dator – men det överraskade mig att de klarade testet bättre på papper.

– Ju mer jag har forskat desto mer har jag sett att läsning på papper bidrar till att strukturera upp aktiviteten. Det faktum att man håller i pappret och bläddrar fysiskt gör att man får en taktil signal som tycks göra det lättare att skapa förståelse för texten. På internet får man inte samma stöd, olika delar flyter ihop, man scrollar upp och ner och klickar sig fram, det finns inte samma stöd för att strukturera upp texter och läsningen kräver mer energi på internet.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att skolan ska få nytta av dem, eftersom det här är något som skolan behöver arbeta med. Vi måste klara av den traditionella läsförståelsen och bokläsningen som bland annat krävs för högre studier, men vi behöver också klara av den digitala läsningen för att kunna delta i det demokratiska samhället. Skolan behöver jobba med båda delar.

Sidan publicerades 2015-02-25 15:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-02 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Datorn förbättrar läsinlärning

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Dataspel och internet sporrar engelskan

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.