Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning

Digital läsning kräver speciella förmågor och kompetenser som skiljer sig från den traditionella läsningen, visar Maria Rasmussons avhandling. Även om flickorna visade sig vara övergripande bättre än pojkarna både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så var pojkarna bättre på det som är unikt i den digitala läsningen – förmodligen tack vare sitt datorspelande.

Maria Rasmusson
Maria Rasmusson

Född Uppsala
i 1973

Disputerade 2015-01-16
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– På Mittuniversitetet arbetade jag med blivande lärare och hur de kan använda datorn i undervisningen. Jag blev senare involverad i ett projekt med en webbplats som handlade om att läsa och skriva som finansierades av Myndigheten för skolutveckling. Då väcktes mitt intresse för läsförståelse och jag valde att inrikta mig på just den digitala läsningen.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsförståelse av framför allt digitala texter. Jag har tittat på det ur olika perspektiv, bland annat genom videoobservationer där jag har observerat vilka förmågor som behövs för att kunna läsa och förstå texter på internet. Jag har också undersökt Pisaresultaten från 2009 när läsning var huvudämne och det fanns med ett prov i digital läsning. Jag har även jämfört traditionell läsning på papper och på skärm för att se om det endast är skärmen i sig som gör skillnad.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att det krävs speciella förmågor och kompetenser för den digitala läsningen som skiljer sig från den traditionella läsningen. Viktigast är fortfarande de traditionella förmågorna, att skriva, stava, läsa och förstå vanliga texter. Men det krävs också en multimodal förmåga, man måste kunna förstå hyperlänkar och kombinationen av text, bild och video. Det handlar även om att ha en strategi för hur man navigerar på internet. Utöver det krävs generella it-förmågor, som att kunna hantera datorn, mobilen eller surfplattan, förstå hur en webbadress är uppbyggd och förstå hur man kan använda flikar och strukturera upp sitt digitala läsande.

– När det kommer till själva innehållet måste man vara källkritisk och kunna skilja mellan olika genrer och publiceringsformer, eftersom det i den digitala läsningen endast är ett klick mellan exempelvis en nyhetstidning och en privat bloggare

– När det gäller likvärdighet för flickor och pojkar visar min studie att det är större likvärdighet i den digitala läsningen än i den traditionella. Även om flickorna är bättre övergripande både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så visar Pisa-materialet att pojkarna är bättre på det som är unikt i den digitala läsningen. Det kan ha att göra med att de spelar mer datorspel. Det unika i den digitala läsningen handlar bland annat om att navigera. Pojkarna har med hjälp av datorspelandet övat upp sin visuospatiala förmåga, alltså förmågan att kunna orientera sig. Det vet man sedan innan att datorspelande, av vissa typer av spel, bidrar till att öva den förmågan. Min studie antyder att det är en viktig sak i det digitala läsandet. Det kan också vara så att pojkar som spelar datorspel har större vana att tolka bilder, symboler och det digitala mediet.

– Men det som är viktigast för läsning handlar fortfarande om att förstå ord och att kunna läsa text – och jag kunde se att pojkarna inte klarar det lika bra som flickorna.

 Vad överraskade dig?

– Jag trodde att eleverna skulle klara läsförståelsetestet i den första studien bättre på datorn, eller att det inte skulle vara någon skillnad, och att de skulle tycka det var roligare på dator – men det överraskade mig att de klarade testet bättre på papper.

– Ju mer jag har forskat desto mer har jag sett att läsning på papper bidrar till att strukturera upp aktiviteten. Det faktum att man håller i pappret och bläddrar fysiskt gör att man får en taktil signal som tycks göra det lättare att skapa förståelse för texten. På internet får man inte samma stöd, olika delar flyter ihop, man scrollar upp och ner och klickar sig fram, det finns inte samma stöd för att strukturera upp texter och läsningen kräver mer energi på internet.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att skolan ska få nytta av dem, eftersom det här är något som skolan behöver arbeta med. Vi måste klara av den traditionella läsförståelsen och bokläsningen som bland annat krävs för högre studier, men vi behöver också klara av den digitala läsningen för att kunna delta i det demokratiska samhället. Skolan behöver jobba med båda delar.

Sidan publicerades 2015-02-25 15:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-02 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Datorn förbättrar läsinlärning

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Dataspel och internet sporrar engelskan

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definierar som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Skolan viktig arena för föräldrastöd

Karin Thorslunds forskning visar att tonårsföräldrar har lika stort behov av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Men få hittar det stöd som faktiskt erbjuds.  

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.

Linnéa Lindquist: Har vi råd med segregationen?

När i princip alla kommuner skär ner i skolan kommer det drabba våra elever i förorten extremt hårt. Resultaten kommer att sjunka och lärarkarusellen kommer öka. Det skriver Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

Mistrivsel går ud over elevernes karakterer fem år senere

Op mod en femtedel af alle danske børn og unge mistrives og har tegn på psykisk sygdom i deres opvækst.

Frida Lygnegård finalist i Forskar Grand Prix 2019

Frida Lygnegård, lektor vid Avdelningen för rehabilitering och medlem i forskningsmiljön CHILD vid Hälsohögskolan, Jönköping University, är en av finalisterna i Forskar Grand Prix 2019.