Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning

Digital läsning kräver speciella förmågor och kompetenser som skiljer sig från den traditionella läsningen, visar Maria Rasmussons avhandling. Även om flickorna visade sig vara övergripande bättre än pojkarna både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så var pojkarna bättre på det som är unikt i den digitala läsningen – förmodligen tack vare sitt datorspelande.

Maria Rasmusson
Maria Rasmusson

Född Uppsala
i 1973

Disputerade 2015-01-16
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– På Mittuniversitetet arbetade jag med blivande lärare och hur de kan använda datorn i undervisningen. Jag blev senare involverad i ett projekt med en webbplats som handlade om att läsa och skriva som finansierades av Myndigheten för skolutveckling. Då väcktes mitt intresse för läsförståelse och jag valde att inrikta mig på just den digitala läsningen.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsförståelse av framför allt digitala texter. Jag har tittat på det ur olika perspektiv, bland annat genom videoobservationer där jag har observerat vilka förmågor som behövs för att kunna läsa och förstå texter på internet. Jag har också undersökt Pisaresultaten från 2009 när läsning var huvudämne och det fanns med ett prov i digital läsning. Jag har även jämfört traditionell läsning på papper och på skärm för att se om det endast är skärmen i sig som gör skillnad.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att det krävs speciella förmågor och kompetenser för den digitala läsningen som skiljer sig från den traditionella läsningen. Viktigast är fortfarande de traditionella förmågorna, att skriva, stava, läsa och förstå vanliga texter. Men det krävs också en multimodal förmåga, man måste kunna förstå hyperlänkar och kombinationen av text, bild och video. Det handlar även om att ha en strategi för hur man navigerar på internet. Utöver det krävs generella it-förmågor, som att kunna hantera datorn, mobilen eller surfplattan, förstå hur en webbadress är uppbyggd och förstå hur man kan använda flikar och strukturera upp sitt digitala läsande.

– När det kommer till själva innehållet måste man vara källkritisk och kunna skilja mellan olika genrer och publiceringsformer, eftersom det i den digitala läsningen endast är ett klick mellan exempelvis en nyhetstidning och en privat bloggare

– När det gäller likvärdighet för flickor och pojkar visar min studie att det är större likvärdighet i den digitala läsningen än i den traditionella. Även om flickorna är bättre övergripande både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så visar Pisa-materialet att pojkarna är bättre på det som är unikt i den digitala läsningen. Det kan ha att göra med att de spelar mer datorspel. Det unika i den digitala läsningen handlar bland annat om att navigera. Pojkarna har med hjälp av datorspelandet övat upp sin visuospatiala förmåga, alltså förmågan att kunna orientera sig. Det vet man sedan innan att datorspelande, av vissa typer av spel, bidrar till att öva den förmågan. Min studie antyder att det är en viktig sak i det digitala läsandet. Det kan också vara så att pojkar som spelar datorspel har större vana att tolka bilder, symboler och det digitala mediet.

– Men det som är viktigast för läsning handlar fortfarande om att förstå ord och att kunna läsa text – och jag kunde se att pojkarna inte klarar det lika bra som flickorna.

 Vad överraskade dig?

– Jag trodde att eleverna skulle klara läsförståelsetestet i den första studien bättre på datorn, eller att det inte skulle vara någon skillnad, och att de skulle tycka det var roligare på dator – men det överraskade mig att de klarade testet bättre på papper.

– Ju mer jag har forskat desto mer har jag sett att läsning på papper bidrar till att strukturera upp aktiviteten. Det faktum att man håller i pappret och bläddrar fysiskt gör att man får en taktil signal som tycks göra det lättare att skapa förståelse för texten. På internet får man inte samma stöd, olika delar flyter ihop, man scrollar upp och ner och klickar sig fram, det finns inte samma stöd för att strukturera upp texter och läsningen kräver mer energi på internet.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att skolan ska få nytta av dem, eftersom det här är något som skolan behöver arbeta med. Vi måste klara av den traditionella läsförståelsen och bokläsningen som bland annat krävs för högre studier, men vi behöver också klara av den digitala läsningen för att kunna delta i det demokratiska samhället. Skolan behöver jobba med båda delar.

Sidan publicerades 2015-02-25 15:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-02 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Datorn förbättrar läsinlärning

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Dataspel och internet sporrar engelskan

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns forskning. Här framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning som bygger en allmänna idé om matematikundervisning men som de själva inte tror på.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Tillsammans – för att nå fler elever

På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen. Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.