Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning

Digital läsning kräver speciella förmågor och kompetenser som skiljer sig från den traditionella läsningen, visar Maria Rasmussons avhandling. Även om flickorna visade sig vara övergripande bättre än pojkarna både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så var pojkarna bättre på det som är unikt i den digitala läsningen – förmodligen tack vare sitt datorspelande.

Maria Rasmusson
Maria Rasmusson

Född Uppsala
i 1973

Disputerade 2015-01-16
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– På Mittuniversitetet arbetade jag med blivande lärare och hur de kan använda datorn i undervisningen. Jag blev senare involverad i ett projekt med en webbplats som handlade om att läsa och skriva som finansierades av Myndigheten för skolutveckling. Då väcktes mitt intresse för läsförståelse och jag valde att inrikta mig på just den digitala läsningen.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsförståelse av framför allt digitala texter. Jag har tittat på det ur olika perspektiv, bland annat genom videoobservationer där jag har observerat vilka förmågor som behövs för att kunna läsa och förstå texter på internet. Jag har också undersökt Pisaresultaten från 2009 när läsning var huvudämne och det fanns med ett prov i digital läsning. Jag har även jämfört traditionell läsning på papper och på skärm för att se om det endast är skärmen i sig som gör skillnad.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att det krävs speciella förmågor och kompetenser för den digitala läsningen som skiljer sig från den traditionella läsningen. Viktigast är fortfarande de traditionella förmågorna, att skriva, stava, läsa och förstå vanliga texter. Men det krävs också en multimodal förmåga, man måste kunna förstå hyperlänkar och kombinationen av text, bild och video. Det handlar även om att ha en strategi för hur man navigerar på internet. Utöver det krävs generella it-förmågor, som att kunna hantera datorn, mobilen eller surfplattan, förstå hur en webbadress är uppbyggd och förstå hur man kan använda flikar och strukturera upp sitt digitala läsande.

– När det kommer till själva innehållet måste man vara källkritisk och kunna skilja mellan olika genrer och publiceringsformer, eftersom det i den digitala läsningen endast är ett klick mellan exempelvis en nyhetstidning och en privat bloggare

– När det gäller likvärdighet för flickor och pojkar visar min studie att det är större likvärdighet i den digitala läsningen än i den traditionella. Även om flickorna är bättre övergripande både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så visar Pisa-materialet att pojkarna är bättre på det som är unikt i den digitala läsningen. Det kan ha att göra med att de spelar mer datorspel. Det unika i den digitala läsningen handlar bland annat om att navigera. Pojkarna har med hjälp av datorspelandet övat upp sin visuospatiala förmåga, alltså förmågan att kunna orientera sig. Det vet man sedan innan att datorspelande, av vissa typer av spel, bidrar till att öva den förmågan. Min studie antyder att det är en viktig sak i det digitala läsandet. Det kan också vara så att pojkar som spelar datorspel har större vana att tolka bilder, symboler och det digitala mediet.

– Men det som är viktigast för läsning handlar fortfarande om att förstå ord och att kunna läsa text – och jag kunde se att pojkarna inte klarar det lika bra som flickorna.

 Vad överraskade dig?

– Jag trodde att eleverna skulle klara läsförståelsetestet i den första studien bättre på datorn, eller att det inte skulle vara någon skillnad, och att de skulle tycka det var roligare på dator – men det överraskade mig att de klarade testet bättre på papper.

– Ju mer jag har forskat desto mer har jag sett att läsning på papper bidrar till att strukturera upp aktiviteten. Det faktum att man håller i pappret och bläddrar fysiskt gör att man får en taktil signal som tycks göra det lättare att skapa förståelse för texten. På internet får man inte samma stöd, olika delar flyter ihop, man scrollar upp och ner och klickar sig fram, det finns inte samma stöd för att strukturera upp texter och läsningen kräver mer energi på internet.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att skolan ska få nytta av dem, eftersom det här är något som skolan behöver arbeta med. Vi måste klara av den traditionella läsförståelsen och bokläsningen som bland annat krävs för högre studier, men vi behöver också klara av den digitala läsningen för att kunna delta i det demokratiska samhället. Skolan behöver jobba med båda delar.

Sidan publicerades 2015-02-25 15:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-02 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Datorn förbättrar läsinlärning

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Dataspel och internet sporrar engelskan

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i sin forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.