Digital läsning kräver andra förmågor än traditionell läsning

Digital läsning kräver speciella förmågor och kompetenser som skiljer sig från den traditionella läsningen, visar Maria Rasmussons avhandling. Även om flickorna visade sig vara övergripande bättre än pojkarna både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så var pojkarna bättre på det som är unikt i den digitala läsningen – förmodligen tack vare sitt datorspelande.

Maria Rasmusson
Maria Rasmusson

Född Uppsala
i 1973

Disputerade 2015-01-16
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– På Mittuniversitetet arbetade jag med blivande lärare och hur de kan använda datorn i undervisningen. Jag blev senare involverad i ett projekt med en webbplats som handlade om att läsa och skriva som finansierades av Myndigheten för skolutveckling. Då väcktes mitt intresse för läsförståelse och jag valde att inrikta mig på just den digitala läsningen.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsförståelse av framför allt digitala texter. Jag har tittat på det ur olika perspektiv, bland annat genom videoobservationer där jag har observerat vilka förmågor som behövs för att kunna läsa och förstå texter på internet. Jag har också undersökt Pisaresultaten från 2009 när läsning var huvudämne och det fanns med ett prov i digital läsning. Jag har även jämfört traditionell läsning på papper och på skärm för att se om det endast är skärmen i sig som gör skillnad.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att det krävs speciella förmågor och kompetenser för den digitala läsningen som skiljer sig från den traditionella läsningen. Viktigast är fortfarande de traditionella förmågorna, att skriva, stava, läsa och förstå vanliga texter. Men det krävs också en multimodal förmåga, man måste kunna förstå hyperlänkar och kombinationen av text, bild och video. Det handlar även om att ha en strategi för hur man navigerar på internet. Utöver det krävs generella it-förmågor, som att kunna hantera datorn, mobilen eller surfplattan, förstå hur en webbadress är uppbyggd och förstå hur man kan använda flikar och strukturera upp sitt digitala läsande.

– När det kommer till själva innehållet måste man vara källkritisk och kunna skilja mellan olika genrer och publiceringsformer, eftersom det i den digitala läsningen endast är ett klick mellan exempelvis en nyhetstidning och en privat bloggare

– När det gäller likvärdighet för flickor och pojkar visar min studie att det är större likvärdighet i den digitala läsningen än i den traditionella. Även om flickorna är bättre övergripande både när det gäller den traditionella läsningen och den digitala så visar Pisa-materialet att pojkarna är bättre på det som är unikt i den digitala läsningen. Det kan ha att göra med att de spelar mer datorspel. Det unika i den digitala läsningen handlar bland annat om att navigera. Pojkarna har med hjälp av datorspelandet övat upp sin visuospatiala förmåga, alltså förmågan att kunna orientera sig. Det vet man sedan innan att datorspelande, av vissa typer av spel, bidrar till att öva den förmågan. Min studie antyder att det är en viktig sak i det digitala läsandet. Det kan också vara så att pojkar som spelar datorspel har större vana att tolka bilder, symboler och det digitala mediet.

– Men det som är viktigast för läsning handlar fortfarande om att förstå ord och att kunna läsa text – och jag kunde se att pojkarna inte klarar det lika bra som flickorna.

 Vad överraskade dig?

– Jag trodde att eleverna skulle klara läsförståelsetestet i den första studien bättre på datorn, eller att det inte skulle vara någon skillnad, och att de skulle tycka det var roligare på dator – men det överraskade mig att de klarade testet bättre på papper.

– Ju mer jag har forskat desto mer har jag sett att läsning på papper bidrar till att strukturera upp aktiviteten. Det faktum att man håller i pappret och bläddrar fysiskt gör att man får en taktil signal som tycks göra det lättare att skapa förståelse för texten. På internet får man inte samma stöd, olika delar flyter ihop, man scrollar upp och ner och klickar sig fram, det finns inte samma stöd för att strukturera upp texter och läsningen kräver mer energi på internet.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att skolan ska få nytta av dem, eftersom det här är något som skolan behöver arbeta med. Vi måste klara av den traditionella läsförståelsen och bokläsningen som bland annat krävs för högre studier, men vi behöver också klara av den digitala läsningen för att kunna delta i det demokratiska samhället. Skolan behöver jobba med båda delar.

Sidan publicerades 2015-02-25 15:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-02 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Datorn förbättrar läsinlärning

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Dataspel och internet sporrar engelskan

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Manualbaserade program mot psykisk ohälsa som används av barn i skolan är inte neutrala utan bygger på specifika praktiker, normer och värderingar. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan, konstaterar Sofia Kvist Lindholm i sin avhandling.

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Gester kan hjälpa små barn att lära sig ord

Christine Cox Erikssons forskning visar att grunden till små barns ordförrådsutveckling läggs tidigt. Hon menar att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets nivå.

Full poäng i fysik kräver kunskap i kreativ matematik

Förmåga till kreativt tänkande i matematik är grundläggande för att lyckas till fullo i fysik på gymnasiet. Men matematikundervisningen ägnar större delen av lektionstiden åt att lära eleverna formler och procedurer utantill, menar forskaren Helena Johansson.

Naturen förstärker lekens kraft och lärande

Det naturen kan ge i form av erfarenheter och lärande går inte att ersätta med konstgjorda lekplatser – barnen behöver få vara i naturmiljö. Det menar Kari-Anne Jørgensen, som studerat vad förskolebarn upplever när de är ute i naturen.

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Lärarutbildningens position mellan skola och högre utbildning

Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Utbildning bidrar till psykiskt välmående

Annica Brännlunds avhandling visar att personer med högre utbildning lever ett hälsosammare liv och har ett starkare samhällsengagemang.

Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

Få identifierar sig som mattelärare på låg- och mellanstadiet

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar Hanna Palmér som forskat om tidigarelärares identitetsutveckling som mattelärare.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.