Digital teknik peppar till träning

Ett uppmuntrande sms kan byta datorspelet mot ett träningspass. Det visar Anna-Karin Lindqvist i sin studie där hon frågat ungdomar om vad som inspirerar dem att röra mer på sig.

Anna-Karin Lindqvist
Anna-Karin Lindqvist

Född 1967
i Kalix

Disputerade 2015-05-22
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Promoting adolescents' physical activity at school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som utbildad fysioterapeut ligger fysisk aktivitet mig varmt om hjärtat. Vi vet utifrån många tidigare studier att det är svårt att ändra vanor i vuxen ålder och därför ville jag undersöka vad som kan få unga att bli mer fysiskt aktiva. Rekommendationen bland unga är 60 minuter fysisk aktivitet per dag. I Sverige når bara 10 procent av 15-åriga flickor respektive 15 procent av pojkarna i samma ålder upp till den nivån.

Vad handlar avhandlingen om?

– Studien bygger på samtal i fokusgrupper och intervjuer med 28 ungdomar i årskurs 7 om vad de upplever motiverar till fysisk aktivitet. I den första av fyra delstudier har ungdomarna resonerat kring ämnet och föreslagit åtgärder och metoder som de tror kan locka till mer fysisk aktivitet. I de följande studierna har eleverna under en månads tid testat och utvärderat sina idéer. Jag har även intervjuat elevernas föräldrar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–  Vuxenvärlden ger ofta tekniken skulden för ungas inaktivitet. Men det synsättet är ingen framkomlig väg, teknik är en del av unga människors liv och min studie visar att teknik istället kan vara ett verktyg för en positiv beteendeförändring. De metoder som ungdomarna tog fram baseras på just digital teknik som exempelvis sms och meddelande i smartphones. Ett resultat är att ungdomar som regelbundet peppar varandra via sms, oftare får till någon form av fysisk aktivitet än de som inte peppar varandra. Mätbara resultat inspirerar, precis som vuxna motiveras av träningsappar som exempelvis Runkeeper uppmuntras eleverna av att kunna mäta hur många minuter de varit aktiva under dagen. En framtida idé är att utveckla ett dataspel för unga som mäter fysisk aktivitet.

Vad överraskade dig?

– Jag överraskade av att föräldrarnas livsstil och förhållningssätt har så stor betydelse för ungdomars beteende och syn på fysisk aktivitet. Min slutsats är att många föräldrar abdikerar för tidigt! Roligt är också att flera föräldrar i studien stimulerades till träning genom sina barn.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan inspirera fysioterapeuter att bli mer synliga i skolan. Jag vet att skolan har många åtaganden men det är onekligen platsen där dessa frågor bäst kan lyftas och här behöver vi samverka.

Sidan publicerades 2015-08-18 11:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Låt eleverna utveckla sin rörelseförmåga”

Istället för att låta elever testa en mängd olika sporter bör idrottsundervisningen fokusera på att få dem att utveckla en varierande rörelseförmåga. Det konstaterar Gunn Nyberg i sin avhandling.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.