2017-02-15 15:13  764 Dela:

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Emma Edstrand
Emma Edstrand

Född 1981
Bor i Malmö

Disputerade 2017-01-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Learning to reason in environmental education: Digital tools, access points to knowledge and science literacy

Med hjälp av digital teknologi i miljöundervisningen erbjuds eleverna ingångar in i komplexa observationer och analyser. Men de digitala redskapen är inte självinstruerande, samspel med läraren är viktigt, understryker Emma Edstrand.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av digital teknologi i undervisningen och av hur den kan ge förutsättningar för att stötta elevers lärande. Innan jag blev doktorand arbetade jag som biträdande forskare i ett projekt där vi beforskade delar av ett forskningsprojekt som kallas Inquiry-to-Insight (I2I), ett samarbete mellan olika forskargrupper från Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Stanford University och Hopkins Marine station i Kalifornien. Syftet med projektet var att utveckla pedagogik och digitala redskap som riktade in sig mot miljöfrågor. Det empiriska materialet i min avhandling är också kopplat till forskningsprojektet I2I-projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur digital teknologi ger förutsättningar och stöttar elevers sätt att resonera om vetenskap och miljöfrågor som rör klimatförändringar. I min avhandling har jag studerat gymnasieelevers aktiviteter med två digitala redskap, ett virtuellt havsförsurningslaboratorium och en koldioxidkalkylator.

– I det virtuella laboratoriet ges eleverna möjlighet att experimentera i en värld av organismer vars livsvillkor är påverkade av klimatförändringar och koldioxidutsläpp. Kalkylatorn beräknar koldioxidutsläpp kopplade till elevers inmatade svar och de kan uppskatta sina individuella livsstilsaktiviteter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att användningen av digital teknologi i undervisningen bidrar till aktiviteter som kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Samtidigt är redskapen långtifrån självinstruerande, samspel med läraren är väldigt viktigt.

– De digitala redskapen möjliggör en diskussion om vetenskapliga metoder och om miljöfrågor som rör havsförsurning och koldioxidutsläpp utan krav på speciellt djupgående kunskaper hos eleverna. Redskapen erbjuder ingångar in i sofistikerade observationer och analyser om miljöfrågor. Men för att elever ska förstå vetenskapliga processer spelar läraren en stor roll genom att gå in och stötta och utmana elevers resonemang och arbete.

Vad överraskade dig?

– Just hur sofistikerade diskussioner elever har om de komplexa ämnena havsförsurning och koldioxidutsläpp och hur deras resonemang stöttas av de digitala redskapen. Utan redskap och de ingångar till kunskap som redskapen ger hade varit svårt för eleverna att föra diskussioner.

– Det som är spännande med redskapen är att med exempelvis koldioxidkalkylatorn blir något som är osynligt, som beräkning av utsläpp som följd av personliga livsstilsaktiviteter, synligt i form av ett konkret värde som eleverna kan förhålla sig till och jämföra sig med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både forskning och praktik. Det är viktigt att lyfta att digital teknologi inte kan ses som en pedagogisk lösning som det ofta har gjorts. Det bör ses som ett annat sätt att sätta sig in i en kunskapsmassa. Poängen är att man lär sig från ett annat håll, under andra premisser. Men den digitala tekniken står inte på egna ben, de ger en ingång som är pedagogisk intressant och öppnar upp för en systematisk undervisning där man kan gå vidare och ställa nya frågor.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-15 15:13 av
Sidan uppdaterades 2017-02-21 16:31 av


Relaterat

Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Sadaf Salavati har undersökt högstadielärares användning av digital teknik. Resultaten visar att synen på den egna lärarrollen, pedagogik, arbetssätt och världsbild i mångt styr valet av hur digitala resurser används.

Så fungerar kommunikation i virtuella miljöer

Det krävs en tydlig organisation av tid och rum för att få till en fungerande kommunikation på distansutbildningar. Det konstaterar Giulia Messina Dahlberg som undersökt kommunikationen mellan studenter som läser en språkkurs för nybörjare på distans.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.