Digitala dokumentationssystem i förskolan matchar inte behoven
Digitala system för dokumentation för särskilt stöd i förskolan är sällan anpassade efter verksamhetens behov. Det leder till förstärkta hierarkier, skolifiering och att dokumentationen blir mindre meningsfull för både praktiken och rektorer. Oftast med kommunens goda minne, visar Hanna Vretbloms avhandling.
Född 1977
Bor i Umeå
Disputerade 2025-06-05
vid Umeå universitet
Documentation of special educational needs. The governance of knowledge, learning and practitioners in the Swedish preschool
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och specialpedagog och har i de rollerna erfarenhet av dokumentation i förskolan. Uppdraget kring dokumentation av barns utveckling och lärande är reglerat i förskolans läroplan men det finns inga direktiv kring struktur, det vill säga hur dokumentationen ska göras och av vem. Det innebär att det ser väldigt olika ut i olika förskolor och kommuner, och det väckte mitt intresse.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur dokumentationen kring särskilt stöd i förskolan förstås och används av aktörer på olika nivåer. Det vill säga på central nivå inom kommun, rektorsnivå samt inom förskolans arbetslag. Avhandlingen rymmer även en kartläggning över vilka kommuner som använder sig av digitala dokumentationssystem för särskilt stöd i förskolan. Här har jag vidare undersökt om, och i så fall hur digitala system som används för att dokumentera särskilt stöd gynnar de professionellas lärande inom förskolan. Avhandlingen bygger på intervjuer med verksamma på central kommunal nivå, förskolerektorer samt gruppintervjuer med arbetslag i förskolan.
Kommuner som infört digitala dokumentationssystem var väl medvetna om att systemen inte är anpassade till förskolans behov. Ändå hade man valt att införa dem.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det mest framträdande resultatet är att synen och användningen av förskolans dokumentation kring särskilt stöd skiljer sig väldigt mycket beroende på var i organisationen man befinner sig. För arbetslagen i förskolan är dokumentationen ett verktyg för att utveckla såväl verksamheten som den egna professionen. För förskollärare och barnskötare innehåller dokumentationen viktig och meningsfull information som har direkt påverkan på både medarbetare och barnen. På central kommunal nivå är dokumentationen mer av ett administrativt verktyg för att säkerställa att rätt information hamnar på rätt ställe. Rektorerna hamnar någonstans mitt emellan, en tydlig önskan från deras håll är att bredda dokumentationen kring särskilt stöd med innehåll om betydelsen av förskolans miljö och organisation.
– När kartläggningen gjordes år 2022 använde 122 (av totalt 290) kommuner digitala dokumentationssystem för förskolan, idag är det troligtvis fler. Resultaten visar att de digitala systemen innebär både begränsning och möjlighet. Å ena sidan finns en begränsning eftersom inte alla yrkesgrupper, ofta barnskötarna, ges access till systemen. Barnskötarna i studien ville gärna bidra och ta del av dokumentationen, precis som tidigare när den gjordes analogt, men de digitala systemen utestänger dem från detta. Det här förstärker hierarkier i ett arbetslag, vilket påverkar organisationen, särskilt med tanke på att dokumentationen också syftar till professionsutveckling och utveckling av verksamheten. Ytterligare ett problem med de digitala systemen är att de i regel är designade för skolan och därmed inte matchar förskolans behov fullt ut. Exempel på det är arbetslagens och rektorernas önskan om att föra in fler aspekter kring miljö och organisation. Dessutom bidrar befintliga system till att förskolan influeras av begrepp och termer som är anpassade till skolan.
Vad överraskade dig?
– De kommuner som infört digitala system var på central nivå mycket väl medvetna om att systemen inte är anpassade till förskolans behov. Ändå hade man valt att införa dem, vilket försvarades med att ”det är svårt att få till det fullt ut”. Jag menar att det här återspeglar en syn på förskolans utbildning. Vad är det som värderas om systemen innebär att dokumentationen inte blir meningsfull och hjälpsam för de som arbetar i verksamheten?
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag tror att både verksamma inom förskolans arbetslag, rektorer och medarbetare på central kommunal nivå kan ha nytta av resultaten. Jag hoppas att mina resultat kan bidra till reflektion kring dokumentation av särskilt stöd i förskolan, hur fungerar och görs den på ett sätt som gagnar verksamheten?