Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala läromedel erbjuder individanpassade uppgifter och ger lärare snabb återkoppling av elevernas arbete. Samtidigt utmanar dessa lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén som forskat om hur digitaliseringen påverkar förutsättningarna för lärarna.

Marie Utterberg Modén
Marie Utterberg Modén

Född 1968
Bor i Onsala

Disputerade 2021-10-15
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Teaching with Digital Mathematics Textbooks - Activity Theoretical Studies of Data-Driven Technology in Classroom Practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i matematik och arbetade i skolan när digitaliseringen tog fart med en-till-en-dator och läromedel i pdf-format. Det här väckte mitt intresse för digitala arbetssätt i skolan. I dag finns betydligt mer avancerade digitala läromedel, och en fråga jag burit med mig är hur digitala verktyg påverkar förutsättningarna för lärarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de tekniska möjligheter som digitala läromedel erbjuder, påverkar och förändrar förutsättningarna för lärarnas arbete. Avhandlingen bygger på observationer från klassrum och intervjuer med 41 matematiklärare, främst i årskurserna 7-9 samt en kortare intervention där digitala läromedel fördes in i undervisningen. Därtill har jag deltagit i ett tvåårigt praktikutvecklande forskningsprojekt tillsammans med 16 matematiklärare på två grundskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala läromedel som samlar in data från elevernas arbete och som visar datavisualiseringar av deras arbete hjälper lärare att snabbt identifiera elever som kört fast, behöver stöd eller kanske gör annat. Läraren kan agera direkt, vilket bidrar till en känsla av ökad kontroll. En annan fördel är att ingen elev behöver känna sig utpekad när det är stor kunskapsspridning i klassrummet eftersom alla elever använder samma läromedel men arbetar på olika nivåer.

– Men det finns också svårigheter med digitala verktyg. Lärarna i studien pekar framför allt på utmaningen att hitta en balans mellan den individuella undervisningen och det kollektiva lärandet i klassrummet. Eftersom eleverna till stor del arbetar individuellt är det svårt att hitta en nivå för det kollektiva lärandet som känns relevant för alla elever. Lärarna pekar också på att de digitala läromedlen med sin snabba återkoppling med fokus på rätt och fel, går emot lärarnas syn på lärande som en mer långsiktig process. När eleverna arbetar med det digitala läromedlet förskjuts deras perspektiv allt mer mot kortsiktigt lärande och de fokuserar på att snabbt lösa uppgifterna och ge ett rätt svar. Resultaten visar också att de läromedel som automatiskt individanpassar uppgifter även utmanar lärarnas kontroll över undervisningen, eftersom de bakomliggande orsakerna till läromedlets automatiserade rekommendationer inte är transparenta.

Vad överraskade dig?

– Främst hur mycket digitala matematikläromedel förändrar förutsättningarna för lärares arbete. Digitala matematikläromedel ställer också helt nya krav på lärarna, en utvidgad lärarkompetens, vilket lärarna i studien också påpekade. ”Vi behöver mer kunskap för att kunna ta tillvara på de digitala fördelarna så att de bidrar till elevernas lärande.” De utmaningar som uppmärksammas i avhandlingen är inte självklart problematiska, utan kan också vara utgångspunkt för att utveckla undervisningen och digitala läromedel. Jag tror att det behövs ett ökat samarbete mellan lärare, forskare och edtech-branschen genom hela designprocessen av digitala läromedel.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis lärare, men också rektorer och verksamhetsutvecklare som är delaktiga i inköp av digitala läromedel. Därtill hoppas jag att läromedelsförlagen och edtech-utvecklare kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-03 15:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-11-22 10:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Ny digital kurs med Sara Bruun – Undervisa i engelska med digitala verktyg

I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Du får kunskap om hur du väljer rätt verktyg, hur de fungerar och hur de bidrar till bättre språkkunskaper. Målet är att du ska bli mer medveten och tryggare i undervisningen. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.