Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala läromedel erbjuder individanpassade uppgifter och ger lärare snabb återkoppling av elevernas arbete. Samtidigt utmanar dessa lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén som forskat om hur digitaliseringen påverkar förutsättningarna för lärarna.

Marie Utterberg Modén
Marie Utterberg Modén

Född 1968
Bor i Onsala

Disputerade 2021-10-15
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Teaching with Digital Mathematics Textbooks - Activity Theoretical Studies of Data-Driven Technology in Classroom Practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i matematik och arbetade i skolan när digitaliseringen tog fart med en-till-en-dator och läromedel i pdf-format. Det här väckte mitt intresse för digitala arbetssätt i skolan. I dag finns betydligt mer avancerade digitala läromedel, och en fråga jag burit med mig är hur digitala verktyg påverkar förutsättningarna för lärarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de tekniska möjligheter som digitala läromedel erbjuder, påverkar och förändrar förutsättningarna för lärarnas arbete. Avhandlingen bygger på observationer från klassrum och intervjuer med 41 matematiklärare, främst i årskurserna 7-9 samt en kortare intervention där digitala läromedel fördes in i undervisningen. Därtill har jag deltagit i ett tvåårigt praktikutvecklande forskningsprojekt tillsammans med 16 matematiklärare på två grundskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala läromedel som samlar in data från elevernas arbete och som visar datavisualiseringar av deras arbete hjälper lärare att snabbt identifiera elever som kört fast, behöver stöd eller kanske gör annat. Läraren kan agera direkt, vilket bidrar till en känsla av ökad kontroll. En annan fördel är att ingen elev behöver känna sig utpekad när det är stor kunskapsspridning i klassrummet eftersom alla elever använder samma läromedel men arbetar på olika nivåer.

– Men det finns också svårigheter med digitala verktyg. Lärarna i studien pekar framför allt på utmaningen att hitta en balans mellan den individuella undervisningen och det kollektiva lärandet i klassrummet. Eftersom eleverna till stor del arbetar individuellt är det svårt att hitta en nivå för det kollektiva lärandet som känns relevant för alla elever. Lärarna pekar också på att de digitala läromedlen med sin snabba återkoppling med fokus på rätt och fel, går emot lärarnas syn på lärande som en mer långsiktig process. När eleverna arbetar med det digitala läromedlet förskjuts deras perspektiv allt mer mot kortsiktigt lärande och de fokuserar på att snabbt lösa uppgifterna och ge ett rätt svar. Resultaten visar också att de läromedel som automatiskt individanpassar uppgifter även utmanar lärarnas kontroll över undervisningen, eftersom de bakomliggande orsakerna till läromedlets automatiserade rekommendationer inte är transparenta.

Vad överraskade dig?

– Främst hur mycket digitala matematikläromedel förändrar förutsättningarna för lärares arbete. Digitala matematikläromedel ställer också helt nya krav på lärarna, en utvidgad lärarkompetens, vilket lärarna i studien också påpekade. ”Vi behöver mer kunskap för att kunna ta tillvara på de digitala fördelarna så att de bidrar till elevernas lärande.” De utmaningar som uppmärksammas i avhandlingen är inte självklart problematiska, utan kan också vara utgångspunkt för att utveckla undervisningen och digitala läromedel. Jag tror att det behövs ett ökat samarbete mellan lärare, forskare och edtech-branschen genom hela designprocessen av digitala läromedel.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis lärare, men också rektorer och verksamhetsutvecklare som är delaktiga i inköp av digitala läromedel. Därtill hoppas jag att läromedelsförlagen och edtech-utvecklare kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-03 15:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-11-22 10:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Flexibel digital kurs med Sara Bruun! I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Programmering i matematik – Digital kurs!

I den här kursen får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser