Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala läromedel erbjuder individanpassade uppgifter och ger lärare snabb återkoppling av elevernas arbete. Samtidigt utmanar dessa lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén som forskat om hur digitaliseringen påverkar förutsättningarna för lärarna.

Marie Utterberg Modén
Marie Utterberg Modén

Född 1968
Bor i Onsala

Disputerade 2021-10-15
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Teaching with Digital Mathematics Textbooks - Activity Theoretical Studies of Data-Driven Technology in Classroom Practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i matematik och arbetade i skolan när digitaliseringen tog fart med en-till-en-dator och läromedel i pdf-format. Det här väckte mitt intresse för digitala arbetssätt i skolan. I dag finns betydligt mer avancerade digitala läromedel, och en fråga jag burit med mig är hur digitala verktyg påverkar förutsättningarna för lärarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de tekniska möjligheter som digitala läromedel erbjuder, påverkar och förändrar förutsättningarna för lärarnas arbete. Avhandlingen bygger på observationer från klassrum och intervjuer med 41 matematiklärare, främst i årskurserna 7-9 samt en kortare intervention där digitala läromedel fördes in i undervisningen. Därtill har jag deltagit i ett tvåårigt praktikutvecklande forskningsprojekt tillsammans med 16 matematiklärare på två grundskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala läromedel som samlar in data från elevernas arbete och som visar datavisualiseringar av deras arbete hjälper lärare att snabbt identifiera elever som kört fast, behöver stöd eller kanske gör annat. Läraren kan agera direkt, vilket bidrar till en känsla av ökad kontroll. En annan fördel är att ingen elev behöver känna sig utpekad när det är stor kunskapsspridning i klassrummet eftersom alla elever använder samma läromedel men arbetar på olika nivåer.

– Men det finns också svårigheter med digitala verktyg. Lärarna i studien pekar framför allt på utmaningen att hitta en balans mellan den individuella undervisningen och det kollektiva lärandet i klassrummet. Eftersom eleverna till stor del arbetar individuellt är det svårt att hitta en nivå för det kollektiva lärandet som känns relevant för alla elever. Lärarna pekar också på att de digitala läromedlen med sin snabba återkoppling med fokus på rätt och fel, går emot lärarnas syn på lärande som en mer långsiktig process. När eleverna arbetar med det digitala läromedlet förskjuts deras perspektiv allt mer mot kortsiktigt lärande och de fokuserar på att snabbt lösa uppgifterna och ge ett rätt svar. Resultaten visar också att de läromedel som automatiskt individanpassar uppgifter även utmanar lärarnas kontroll över undervisningen, eftersom de bakomliggande orsakerna till läromedlets automatiserade rekommendationer inte är transparenta.

Vad överraskade dig?

– Främst hur mycket digitala matematikläromedel förändrar förutsättningarna för lärares arbete. Digitala matematikläromedel ställer också helt nya krav på lärarna, en utvidgad lärarkompetens, vilket lärarna i studien också påpekade. ”Vi behöver mer kunskap för att kunna ta tillvara på de digitala fördelarna så att de bidrar till elevernas lärande.” De utmaningar som uppmärksammas i avhandlingen är inte självklart problematiska, utan kan också vara utgångspunkt för att utveckla undervisningen och digitala läromedel. Jag tror att det behövs ett ökat samarbete mellan lärare, forskare och edtech-branschen genom hela designprocessen av digitala läromedel.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis lärare, men också rektorer och verksamhetsutvecklare som är delaktiga i inköp av digitala läromedel. Därtill hoppas jag att läromedelsförlagen och edtech-utvecklare kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-03 15:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-11-22 10:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Rektor i fokus

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Ny digital kurs med Sara Bruun – Undervisa i engelska med digitala verktyg

I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Du får kunskap om hur du väljer rätt verktyg, hur de fungerar och hur de bidrar till bättre språkkunskaper. Målet är att du ska bli mer medveten och tryggare i undervisningen. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.