Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala läromedel erbjuder individanpassade uppgifter och ger lärare snabb återkoppling av elevernas arbete. Samtidigt utmanar dessa lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén som forskat om hur digitaliseringen påverkar förutsättningarna för lärarna.

Marie Utterberg Modén
Marie Utterberg Modén

Född 1968
Bor i Onsala

Disputerade 2021-10-15
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Teaching with Digital Mathematics Textbooks - Activity Theoretical Studies of Data-Driven Technology in Classroom Practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i matematik och arbetade i skolan när digitaliseringen tog fart med en-till-en-dator och läromedel i pdf-format. Det här väckte mitt intresse för digitala arbetssätt i skolan. I dag finns betydligt mer avancerade digitala läromedel, och en fråga jag burit med mig är hur digitala verktyg påverkar förutsättningarna för lärarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de tekniska möjligheter som digitala läromedel erbjuder, påverkar och förändrar förutsättningarna för lärarnas arbete. Avhandlingen bygger på observationer från klassrum och intervjuer med 41 matematiklärare, främst i årskurserna 7-9 samt en kortare intervention där digitala läromedel fördes in i undervisningen. Därtill har jag deltagit i ett tvåårigt praktikutvecklande forskningsprojekt tillsammans med 16 matematiklärare på två grundskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala läromedel som samlar in data från elevernas arbete och som visar datavisualiseringar av deras arbete hjälper lärare att snabbt identifiera elever som kört fast, behöver stöd eller kanske gör annat. Läraren kan agera direkt, vilket bidrar till en känsla av ökad kontroll. En annan fördel är att ingen elev behöver känna sig utpekad när det är stor kunskapsspridning i klassrummet eftersom alla elever använder samma läromedel men arbetar på olika nivåer.

– Men det finns också svårigheter med digitala verktyg. Lärarna i studien pekar framför allt på utmaningen att hitta en balans mellan den individuella undervisningen och det kollektiva lärandet i klassrummet. Eftersom eleverna till stor del arbetar individuellt är det svårt att hitta en nivå för det kollektiva lärandet som känns relevant för alla elever. Lärarna pekar också på att de digitala läromedlen med sin snabba återkoppling med fokus på rätt och fel, går emot lärarnas syn på lärande som en mer långsiktig process. När eleverna arbetar med det digitala läromedlet förskjuts deras perspektiv allt mer mot kortsiktigt lärande och de fokuserar på att snabbt lösa uppgifterna och ge ett rätt svar. Resultaten visar också att de läromedel som automatiskt individanpassar uppgifter även utmanar lärarnas kontroll över undervisningen, eftersom de bakomliggande orsakerna till läromedlets automatiserade rekommendationer inte är transparenta.

Vad överraskade dig?

– Främst hur mycket digitala matematikläromedel förändrar förutsättningarna för lärares arbete. Digitala matematikläromedel ställer också helt nya krav på lärarna, en utvidgad lärarkompetens, vilket lärarna i studien också påpekade. ”Vi behöver mer kunskap för att kunna ta tillvara på de digitala fördelarna så att de bidrar till elevernas lärande.” De utmaningar som uppmärksammas i avhandlingen är inte självklart problematiska, utan kan också vara utgångspunkt för att utveckla undervisningen och digitala läromedel. Jag tror att det behövs ett ökat samarbete mellan lärare, forskare och edtech-branschen genom hela designprocessen av digitala läromedel.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis lärare, men också rektorer och verksamhetsutvecklare som är delaktiga i inköp av digitala läromedel. Därtill hoppas jag att läromedelsförlagen och edtech-utvecklare kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-03 15:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-11-22 10:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Digital kurs med Sara Bruun – Undervisa i engelska med digitala verktyg

I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Du får kunskap om hur du väljer rätt verktyg, hur de fungerar och hur de bidrar till bättre språkkunskaper. Målet är att du ska bli mer medveten och tryggare i undervisningen. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs – Programmering i matematik!

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer