Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Återkoppling som ges i digitala lärplattformar sammanblandas med betygsdokumentation vilket resulterar i en mer summativ inriktning på återkopplingen till eleverna. Det konstaterar Agneta Grönlund i sin avhandling.

Agneta Grönlund
Agneta Grönlund

Född 1959
Bor i Katrineholm

Disputerade 2019-05-29
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i samhällskunskap och blev antagen till forskarskolan för verksamma lärare 2008. Jag upplevde att återkoppling, främst på skriftliga arbeten, var en arbetskrävande och svår arbetsuppgift. Jag upplevde också att jag inte visste så mycket om hur andra gjorde med skriftlig återkoppling. Så mitt intresse kommer från praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om återkoppling i samhällskunskap. I den första delstudien har jag gjort en studie i en analog kontext, i en klassrumsmiljö där eleverna inte har varsin dator. Det är en bred studie där jag har frågat lärare på vilka sätt de ger återkoppling. Den studien publicerades 2011 och när jag fortsatte hade ”en-till-en” och lärplattformar hunnit komma in i skolans värld. Det var en naturlig fortsättning att titta på vad som händer med återkoppling när den ges i lärplattformar. Den andra delstudien är gjord i ett digitalt klassrum där varje elev har en dator och den handlar om återkoppling i lärplattformar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag främst vill lyfta fram är att det är en tydlig skillnad mellan de båda studierna. I båda delstudierna är det tydligt att återkoppling ges både med summativa motiv och med formativa motiv. Men i delstudie två tillkom ett dokumenterande motiv, där även skolans behov av ett samlat betygsunderlag finns med i motivet för återkopplingen. Så är det inte i den analoga kontexten där läraren har själva dokumentationen i byrålådan. Det här dokumenterande motivet gör att återkopplingen som ges till eleven sammanblandas med betygsdokumentation. Det påverkar återkopplingen och bidrar till formandet av en summativt orienterad verksamhet. Återkopplingen får en mer formell karaktär och är tydligt knuten till kunskapskraven, ofta i form av matriser med uppdelade kunskapskrav. Men även i textkommentarerna förekommer ett mer formellt språk som är influerat av formuleringar ur kunskapskraven.

– Ett annat resultat som är tydligt är att olika sammanhang ger olika möjligheter för återkoppling att vara formativ. Exempelvis om det handlar om återkoppling av ett pågående arbete, eller en färdig produkt, eller om återkoppling som ges med olika redskap, exempelvis med hjälp av matriser eller textkommentarer. Så olika redskap och sammanhang ger olika möjligheter – det är också ett tydligt resultat.

– Jag vill också lyfta fram att det finns en spänning mellan lärares ideal om återkoppling och deras praktik. Lärarna vill göra på ett sätt men gör många gånger på ett annat sätt. Det beror på att återkopplingen ska tjäna olika syften. Samma textkommentar ska relatera till vilken betygsnivå eleven har uppnått samtidigt som den ska hjälpa eleven framåt. Där blir det en spänning, eftersom det är lite olika budskap som behöver ges.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest är att, utöver att påverka återkopplingen, så finns indikationer om att lärplattformarna kan påverka vilka läraktiviteter som genomförs i klassrummet. Lärare i studien pratar om att vissa läraktiviteter, exempelvis klassdiskussioner och värderingsövningar, är svåra att dokumentera i plattformen. De passar liksom inte riktigt in. Det var intressant i relation till forskning om hur lärplattformar påverkar undervisningen på olika sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen bidrar till kunskaper om återkoppling ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv, som en aspekt av den formativa bedömningen och om återkoppling i digitala lärplattformar. Den innehåller ett antal gestaltningar som kan användas som tankeverktyg i lärarnas praktik och jag hoppas att det kan bidra till en diskussion om återkoppling i relation till lärplattformar. Det skulle vara väldigt värdefullt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-06-11 13:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-22 10:08 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)