Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Återkoppling som ges i digitala lärplattformar sammanblandas med betygsdokumentation vilket resulterar i en mer summativ inriktning på återkopplingen till eleverna. Det konstaterar Agneta Grönlund i sin avhandling.

Agneta Grönlund
Agneta Grönlund

Född 1959
Bor i Katrineholm

Disputerade 2019-05-29
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i samhällskunskap och blev antagen till forskarskolan för verksamma lärare 2008. Jag upplevde att återkoppling, främst på skriftliga arbeten, var en arbetskrävande och svår arbetsuppgift. Jag upplevde också att jag inte visste så mycket om hur andra gjorde med skriftlig återkoppling. Så mitt intresse kommer från praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om återkoppling i samhällskunskap. I den första delstudien har jag gjort en studie i en analog kontext, i en klassrumsmiljö där eleverna inte har varsin dator. Det är en bred studie där jag har frågat lärare på vilka sätt de ger återkoppling. Den studien publicerades 2011 och när jag fortsatte hade ”en-till-en” och lärplattformar hunnit komma in i skolans värld. Det var en naturlig fortsättning att titta på vad som händer med återkoppling när den ges i lärplattformar. Den andra delstudien är gjord i ett digitalt klassrum där varje elev har en dator och den handlar om återkoppling i lärplattformar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag främst vill lyfta fram är att det är en tydlig skillnad mellan de båda studierna. I båda delstudierna är det tydligt att återkoppling ges både med summativa motiv och med formativa motiv. Men i delstudie två tillkom ett dokumenterande motiv, där även skolans behov av ett samlat betygsunderlag finns med i motivet för återkopplingen. Så är det inte i den analoga kontexten där läraren har själva dokumentationen i byrålådan. Det här dokumenterande motivet gör att återkopplingen som ges till eleven sammanblandas med betygsdokumentation. Det påverkar återkopplingen och bidrar till formandet av en summativt orienterad verksamhet. Återkopplingen får en mer formell karaktär och är tydligt knuten till kunskapskraven, ofta i form av matriser med uppdelade kunskapskrav. Men även i textkommentarerna förekommer ett mer formellt språk som är influerat av formuleringar ur kunskapskraven.

– Ett annat resultat som är tydligt är att olika sammanhang ger olika möjligheter för återkoppling att vara formativ. Exempelvis om det handlar om återkoppling av ett pågående arbete, eller en färdig produkt, eller om återkoppling som ges med olika redskap, exempelvis med hjälp av matriser eller textkommentarer. Så olika redskap och sammanhang ger olika möjligheter – det är också ett tydligt resultat.

– Jag vill också lyfta fram att det finns en spänning mellan lärares ideal om återkoppling och deras praktik. Lärarna vill göra på ett sätt men gör många gånger på ett annat sätt. Det beror på att återkopplingen ska tjäna olika syften. Samma textkommentar ska relatera till vilken betygsnivå eleven har uppnått samtidigt som den ska hjälpa eleven framåt. Där blir det en spänning, eftersom det är lite olika budskap som behöver ges.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest är att, utöver att påverka återkopplingen, så finns indikationer om att lärplattformarna kan påverka vilka läraktiviteter som genomförs i klassrummet. Lärare i studien pratar om att vissa läraktiviteter, exempelvis klassdiskussioner och värderingsövningar, är svåra att dokumentera i plattformen. De passar liksom inte riktigt in. Det var intressant i relation till forskning om hur lärplattformar påverkar undervisningen på olika sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen bidrar till kunskaper om återkoppling ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv, som en aspekt av den formativa bedömningen och om återkoppling i digitala lärplattformar. Den innehåller ett antal gestaltningar som kan användas som tankeverktyg i lärarnas praktik och jag hoppas att det kan bidra till en diskussion om återkoppling i relation till lärplattformar. Det skulle vara väldigt värdefullt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-06-11 13:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-19 15:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i religionsvetenskap, 2 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag med fokus på att undervisa i religionskunskap i gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat interkulturell religionsdidaktik – kan mångfald i klassrummet förstärka undervisningen och forskning om hur barn och ungdomar upplever att växa upp inom en sluten och stigmatiserad religiös grupp. Passa på att under en heldag träffa religionslärarkollegor från hela landet!

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?

Children should learn mainly through play until age of eight, says Lego

Toy company funds research suggesting educational development can be hindered by early formal schooling. So are UK schools getting it wrong?

Stödmaterial för introduktion av obehöriga lärare och förskollärare

Med det här materialet från Skolverket kan rektorer bidra till att obehöriga lärare och förskollärare får en introduktion till läraruppdraget. Materialet ingår i självskattningsverktyget Koll på kompetens.