Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Återkoppling som ges i digitala lärplattformar sammanblandas med betygsdokumentation vilket resulterar i en mer summativ inriktning på återkopplingen till eleverna. Det konstaterar Agneta Grönlund i sin avhandling.

Agneta Grönlund
Agneta Grönlund

Född 1959
Bor i Katrineholm

Disputerade 2019-05-29
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i samhällskunskap och blev antagen till forskarskolan för verksamma lärare 2008. Jag upplevde att återkoppling, främst på skriftliga arbeten, var en arbetskrävande och svår arbetsuppgift. Jag upplevde också att jag inte visste så mycket om hur andra gjorde med skriftlig återkoppling. Så mitt intresse kommer från praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om återkoppling i samhällskunskap. I den första delstudien har jag gjort en studie i en analog kontext, i en klassrumsmiljö där eleverna inte har varsin dator. Det är en bred studie där jag har frågat lärare på vilka sätt de ger återkoppling. Den studien publicerades 2011 och när jag fortsatte hade ”en-till-en” och lärplattformar hunnit komma in i skolans värld. Det var en naturlig fortsättning att titta på vad som händer med återkoppling när den ges i lärplattformar. Den andra delstudien är gjord i ett digitalt klassrum där varje elev har en dator och den handlar om återkoppling i lärplattformar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag främst vill lyfta fram är att det är en tydlig skillnad mellan de båda studierna. I båda delstudierna är det tydligt att återkoppling ges både med summativa motiv och med formativa motiv. Men i delstudie två tillkom ett dokumenterande motiv, där även skolans behov av ett samlat betygsunderlag finns med i motivet för återkopplingen. Så är det inte i den analoga kontexten där läraren har själva dokumentationen i byrålådan. Det här dokumenterande motivet gör att återkopplingen som ges till eleven sammanblandas med betygsdokumentation. Det påverkar återkopplingen och bidrar till formandet av en summativt orienterad verksamhet. Återkopplingen får en mer formell karaktär och är tydligt knuten till kunskapskraven, ofta i form av matriser med uppdelade kunskapskrav. Men även i textkommentarerna förekommer ett mer formellt språk som är influerat av formuleringar ur kunskapskraven.

– Ett annat resultat som är tydligt är att olika sammanhang ger olika möjligheter för återkoppling att vara formativ. Exempelvis om det handlar om återkoppling av ett pågående arbete, eller en färdig produkt, eller om återkoppling som ges med olika redskap, exempelvis med hjälp av matriser eller textkommentarer. Så olika redskap och sammanhang ger olika möjligheter – det är också ett tydligt resultat.

– Jag vill också lyfta fram att det finns en spänning mellan lärares ideal om återkoppling och deras praktik. Lärarna vill göra på ett sätt men gör många gånger på ett annat sätt. Det beror på att återkopplingen ska tjäna olika syften. Samma textkommentar ska relatera till vilken betygsnivå eleven har uppnått samtidigt som den ska hjälpa eleven framåt. Där blir det en spänning, eftersom det är lite olika budskap som behöver ges.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest är att, utöver att påverka återkopplingen, så finns indikationer om att lärplattformarna kan påverka vilka läraktiviteter som genomförs i klassrummet. Lärare i studien pratar om att vissa läraktiviteter, exempelvis klassdiskussioner och värderingsövningar, är svåra att dokumentera i plattformen. De passar liksom inte riktigt in. Det var intressant i relation till forskning om hur lärplattformar påverkar undervisningen på olika sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen bidrar till kunskaper om återkoppling ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv, som en aspekt av den formativa bedömningen och om återkoppling i digitala lärplattformar. Den innehåller ett antal gestaltningar som kan användas som tankeverktyg i lärarnas praktik och jag hoppas att det kan bidra till en diskussion om återkoppling i relation till lärplattformar. Det skulle vara väldigt värdefullt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-06-11 13:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:00 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.