Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

När Petra Petersen påbörjade sin första delstudie på en flerspråkig förskola såg hon pekplattornas potential. Rätt använda kan de främja barnens möjlighet att delta i verksamheten, konstaterar hon.

Petra Petersen
Petra Petersen

Född 1979
Bor i Huddinge

Disputerade 2020-03-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Delaktighet och digitala resurser: Barns multimodala uttryck för delaktighet i förskolan i flerspråkiga områden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När barn får en pekplatta i handen händer något. I mitt tidigare arbete som förskollärare har jag använt digitala resurser och jag ville undersöka vad det är som händer. Att det blev fokus på flerspråkighet och delaktighet var för att jag påbörjade den första delstudien i ett flerspråkigt område och såg hur plattorna användes till en massa olika saker men inte till just flerspråkigheten. Jag såg potentialen och tänkte att jag måste försöka knyta ihop det här.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som sker med barns delaktighet när man använder digitala resurser i förskolan, särskilt pekplattorna, och vad barnen riktar sin uppmärksamhet mot. Den belyser olika sätt att kommunicera; med händer, det verbala språket, egna bilder och kroppsspråket och jag lyfter vikten av att diskutera vad de digitala resurserna används till, snarare än att prata om tiden de används.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Man kan se på barns delaktighet på ett sätt som går bortom majoritetens verbala språk, det svenska talspråket, och inkludera flera olika språk men även andra former av kommunikation. Genom att låta barnet styra innehållet, till exempel genom att ta egna foton, kan man se vad det är intresserat av. Med de digitala resurserna kan man skapa flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta.

Vad överraskade dig?

– Föräldrarna är inte med i studien men det överraskade mig att vissa inte ville inte att deras barn skulle få den här typen av undervisning. Det kan förstås som en omtanke om barnen, de vill att barnen ska lära sig svenska och därmed få de bästa förutsättningarna. Men jag tänker också att vi behöver ta upp en dialog och bli bättre på att förklara vad vi gör.

Vem har nytta av resultaten?

– Alla som jobbar i förskola och skola och föräldrar, både de med flerspråkighetskompetens och de som inte har det. Och även blivande förskollärare, beslutsfattare, rektorer och förskolechefer. Alla behöver den här kunskapen.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-08-17 10:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-10 10:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Kristina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.