Digitala resurser stärker elevers textskapande

Möjligheten att använda digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande. Särskilt för elever med svenska som andraspråk. Det visar Helene Dahlström som överraskas av elevernas ojämlika tillgång till digitala resurser i hemmet.

Helene Dahlström
Helene Dahlström

Född 1965
Bor i Sundsvall

Disputerade 2020-03-20
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Förutsättningar för elevers textskapande: En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog och där såg jag att digitala resurser har olika betydelse för olika elever. Senare skrev jag min magisteruppsats i specialpedagogik om att digitala skrivverktyg kunde vara en inkluderande lösning för elever i läs och skrivsvårigheter. Eftersom digitala resurser i så hög grad har förändrat vårt sätt att kommunicera och skapa mening ville jag utforska hur digitala resurser formar möjligheter för elevers textskapande i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur digitala resurser kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande och textskapande aktiviteter. Mer specifikt har jag undersökt hur mellanstadieelever skapar text på olika sätt. I de två första studierna fick eleverna skriva en berättande text både analogt och med hjälp av datorplatta. Texterna jämfördes sedan både utifrån innehåll och form. Eleverna intervjuades därefter om vilket sätt att skriva de föredrog och varför.

– I de följande studierna undersöks elevers digitala multimodala textskapande. Det vill säga när elever skapar berättelser på datorplattor med hjälp av olika uttrycksformer som skrift, bild, ljud och video. Avhandlingen belyser både innehåll, vilka resurser eleverna använder och hur de gör, samt vad de säger om det de gör. Slutligen diskuterar jag resultaten utifrån det övergripande syftet med avhandlingen – att öka förståelsen för digitala resursers betydelse för mellanstadieelevers meningsskapande när de skapar text i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala resurser verkligen har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text. När elever får använda olika uttryckssätt, som bild, ljud och video, ökar deras möjlighet att skapa en berättelse.

– Tydligt är att elevernas ojämlika tillgång till och erfarenheter av digitala resurser påverkar deras förutsättningar för textskapande. Det finns elever som utan vidare sätter igång och gör en videofilm i skolan. Men det finns också många med väldigt begränsade erfarenheter och som behöver mycket hjälp att komma igång. Det här innebär att digitala verktyg bara blir tillgängliga för de elever som har tillräckliga kunskaper för att behärska dem. I samtalen önskade flera elever att få lära sig att skriva på ett tangentbord.

– Ett viktigt resultat är att digitala resurser har mycket stor betydelse för elever som hade svenska som sitt andra språk. Med digitalt stöd som stavningsprogram eller uppläsning, kan de här eleverna i högre utsträckning skriva mer självständigt.

– Avhandlingen visar också att elever ofta skapar text utifrån tidigare erfarenheter och preferenser. Elevtexterna handlade ofta om olycklig kärlek, svartsjuka och liknande. Bilderna hämtades ofta från sociala medier, youtube och dokusåpor som ”Ex on the beach”. När populärkulturella texterna på så vis följer med in i klassrummen öppnar sig möjligheter att tillsammans med eleverna diskutera om de texter de möter och de texter de skapar.

Vad överraskade dig?

– Att så pass många mellanstadieelever saknar eller har väldigt liten digital tillgång i hemmet. Många elever vittnar om att de delar digitala verktyg med sin familj. Jag överraskades även över den stora variation om vad elever i årskurs fem skapar texter om. Texterna rörde sig mellan söta prinsessor i sagolikande berättelser till ganska rått våld och olycklig kärlek.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att såväl blivande som verksamma lärare samt lärarutbildare kan ha nytta av dem, både vad gäller den digitala ojämlikheten och vad det innebär för elevers förutsättningar för textskapande. Resultaten om vad elever skapar berättelser om säger något om hur elever uppfattar och förstår världen, något som lärare kan använda som underlag för diskussion i klassrummet. Avhandlingen bidrar även med empirisk skolnära forskning .

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-17 09:52 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-08 09:50 av Ebba Reinolf


Relaterat

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer