Digitala resurser stärker elevers textskapande

Möjligheten att använda digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande. Särskilt för elever med svenska som andraspråk. Det visar Helene Dahlström som överraskas av elevernas ojämlika tillgång till digitala resurser i hemmet.

Helene Dahlström
Helene Dahlström

Född 1965
Bor i Sundsvall

Disputerade 2020-03-20
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Förutsättningar för elevers textskapande: En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog och där såg jag att digitala resurser har olika betydelse för olika elever. Senare skrev jag min magisteruppsats i specialpedagogik om att digitala skrivverktyg kunde vara en inkluderande lösning för elever i läs och skrivsvårigheter. Eftersom digitala resurser i så hög grad har förändrat vårt sätt att kommunicera och skapa mening ville jag utforska hur digitala resurser formar möjligheter för elevers textskapande i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur digitala resurser kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande och textskapande aktiviteter. Mer specifikt har jag undersökt hur mellanstadieelever skapar text på olika sätt. I de två första studierna fick eleverna skriva en berättande text både analogt och med hjälp av datorplatta. Texterna jämfördes sedan både utifrån innehåll och form. Eleverna intervjuades därefter om vilket sätt att skriva de föredrog och varför.

– I de följande studierna undersöks elevers digitala multimodala textskapande. Det vill säga när elever skapar berättelser på datorplattor med hjälp av olika uttrycksformer som skrift, bild, ljud och video. Avhandlingen belyser både innehåll, vilka resurser eleverna använder och hur de gör, samt vad de säger om det de gör. Slutligen diskuterar jag resultaten utifrån det övergripande syftet med avhandlingen – att öka förståelsen för digitala resursers betydelse för mellanstadieelevers meningsskapande när de skapar text i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala resurser verkligen har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text. När elever får använda olika uttryckssätt, som bild, ljud och video, ökar deras möjlighet att skapa en berättelse.

– Tydligt är att elevernas ojämlika tillgång till och erfarenheter av digitala resurser påverkar deras förutsättningar för textskapande. Det finns elever som utan vidare sätter igång och gör en videofilm i skolan. Men det finns också många med väldigt begränsade erfarenheter och som behöver mycket hjälp att komma igång. Det här innebär att digitala verktyg bara blir tillgängliga för de elever som har tillräckliga kunskaper för att behärska dem. I samtalen önskade flera elever att få lära sig att skriva på ett tangentbord.

– Ett viktigt resultat är att digitala resurser har mycket stor betydelse för elever som hade svenska som sitt andra språk. Med digitalt stöd som stavningsprogram eller uppläsning, kan de här eleverna i högre utsträckning skriva mer självständigt.

– Avhandlingen visar också att elever ofta skapar text utifrån tidigare erfarenheter och preferenser. Elevtexterna handlade ofta om olycklig kärlek, svartsjuka och liknande. Bilderna hämtades ofta från sociala medier, youtube och dokusåpor som ”Ex on the beach”. När populärkulturella texterna på så vis följer med in i klassrummen öppnar sig möjligheter att tillsammans med eleverna diskutera om de texter de möter och de texter de skapar.

Vad överraskade dig?

– Att så pass många mellanstadieelever saknar eller har väldigt liten digital tillgång i hemmet. Många elever vittnar om att de delar digitala verktyg med sin familj. Jag överraskades även över den stora variation om vad elever i årskurs fem skapar texter om. Texterna rörde sig mellan söta prinsessor i sagolikande berättelser till ganska rått våld och olycklig kärlek.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att såväl blivande som verksamma lärare samt lärarutbildare kan ha nytta av dem, både vad gäller den digitala ojämlikheten och vad det innebär för elevers förutsättningar för textskapande. Resultaten om vad elever skapar berättelser om säger något om hur elever uppfattar och förstår världen, något som lärare kan använda som underlag för diskussion i klassrummet. Avhandlingen bidrar även med empirisk skolnära forskning .

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-17 09:52 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-08 09:50 av Ebba Reinolf


Relaterat

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.