Digitala resurser stärker elevers textskapande

Möjligheten att använda digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande. Särskilt för elever med svenska som andraspråk. Det visar Helene Dahlström som överraskas av elevernas ojämlika tillgång till digitala resurser i hemmet.

Helene Dahlström
Helene Dahlström

Född 1965
Bor i Sundsvall

Disputerade 2020-03-20
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Förutsättningar för elevers textskapande: En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog och där såg jag att digitala resurser har olika betydelse för olika elever. Senare skrev jag min magisteruppsats i specialpedagogik om att digitala skrivverktyg kunde vara en inkluderande lösning för elever i läs och skrivsvårigheter. Eftersom digitala resurser i så hög grad har förändrat vårt sätt att kommunicera och skapa mening ville jag utforska hur digitala resurser formar möjligheter för elevers textskapande i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur digitala resurser kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande och textskapande aktiviteter. Mer specifikt har jag undersökt hur mellanstadieelever skapar text på olika sätt. I de två första studierna fick eleverna skriva en berättande text både analogt och med hjälp av datorplatta. Texterna jämfördes sedan både utifrån innehåll och form. Eleverna intervjuades därefter om vilket sätt att skriva de föredrog och varför.

– I de följande studierna undersöks elevers digitala multimodala textskapande. Det vill säga när elever skapar berättelser på datorplattor med hjälp av olika uttrycksformer som skrift, bild, ljud och video. Avhandlingen belyser både innehåll, vilka resurser eleverna använder och hur de gör, samt vad de säger om det de gör. Slutligen diskuterar jag resultaten utifrån det övergripande syftet med avhandlingen – att öka förståelsen för digitala resursers betydelse för mellanstadieelevers meningsskapande när de skapar text i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala resurser verkligen har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text. När elever får använda olika uttryckssätt, som bild, ljud och video, ökar deras möjlighet att skapa en berättelse.

– Tydligt är att elevernas ojämlika tillgång till och erfarenheter av digitala resurser påverkar deras förutsättningar för textskapande. Det finns elever som utan vidare sätter igång och gör en videofilm i skolan. Men det finns också många med väldigt begränsade erfarenheter och som behöver mycket hjälp att komma igång. Det här innebär att digitala verktyg bara blir tillgängliga för de elever som har tillräckliga kunskaper för att behärska dem. I samtalen önskade flera elever att få lära sig att skriva på ett tangentbord.

– Ett viktigt resultat är att digitala resurser har mycket stor betydelse för elever som hade svenska som sitt andra språk. Med digitalt stöd som stavningsprogram eller uppläsning, kan de här eleverna i högre utsträckning skriva mer självständigt.

– Avhandlingen visar också att elever ofta skapar text utifrån tidigare erfarenheter och preferenser. Elevtexterna handlade ofta om olycklig kärlek, svartsjuka och liknande. Bilderna hämtades ofta från sociala medier, youtube och dokusåpor som ”Ex on the beach”. När populärkulturella texterna på så vis följer med in i klassrummen öppnar sig möjligheter att tillsammans med eleverna diskutera om de texter de möter och de texter de skapar.

Vad överraskade dig?

– Att så pass många mellanstadieelever saknar eller har väldigt liten digital tillgång i hemmet. Många elever vittnar om att de delar digitala verktyg med sin familj. Jag överraskades även över den stora variation om vad elever i årskurs fem skapar texter om. Texterna rörde sig mellan söta prinsessor i sagolikande berättelser till ganska rått våld och olycklig kärlek.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att såväl blivande som verksamma lärare samt lärarutbildare kan ha nytta av dem, både vad gäller den digitala ojämlikheten och vad det innebär för elevers förutsättningar för textskapande. Resultaten om vad elever skapar berättelser om säger något om hur elever uppfattar och förstår världen, något som lärare kan använda som underlag för diskussion i klassrummet. Avhandlingen bidrar även med empirisk skolnära forskning .

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-17 09:52 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-08 09:50 av Ebba Reinolf


Relaterat

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer