Digitala resurser stärker elevers textskapande

Möjligheten att använda digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande. Särskilt för elever med svenska som andraspråk. Det visar Helene Dahlström som överraskas av elevernas ojämlika tillgång till digitala resurser i hemmet.

Helene Dahlström
Helene Dahlström

Född 1965
Bor i Sundsvall

Disputerade 2020-03-20
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Förutsättningar för elevers textskapande: En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog och där såg jag att digitala resurser har olika betydelse för olika elever. Senare skrev jag min magisteruppsats i specialpedagogik om att digitala skrivverktyg kunde vara en inkluderande lösning för elever i läs och skrivsvårigheter. Eftersom digitala resurser i så hög grad har förändrat vårt sätt att kommunicera och skapa mening ville jag utforska hur digitala resurser formar möjligheter för elevers textskapande i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur digitala resurser kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande och textskapande aktiviteter. Mer specifikt har jag undersökt hur mellanstadieelever skapar text på olika sätt. I de två första studierna fick eleverna skriva en berättande text både analogt och med hjälp av datorplatta. Texterna jämfördes sedan både utifrån innehåll och form. Eleverna intervjuades därefter om vilket sätt att skriva de föredrog och varför.

– I de följande studierna undersöks elevers digitala multimodala textskapande. Det vill säga när elever skapar berättelser på datorplattor med hjälp av olika uttrycksformer som skrift, bild, ljud och video. Avhandlingen belyser både innehåll, vilka resurser eleverna använder och hur de gör, samt vad de säger om det de gör. Slutligen diskuterar jag resultaten utifrån det övergripande syftet med avhandlingen – att öka förståelsen för digitala resursers betydelse för mellanstadieelevers meningsskapande när de skapar text i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala resurser verkligen har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text. När elever får använda olika uttryckssätt, som bild, ljud och video, ökar deras möjlighet att skapa en berättelse.

– Tydligt är att elevernas ojämlika tillgång till och erfarenheter av digitala resurser påverkar deras förutsättningar för textskapande. Det finns elever som utan vidare sätter igång och gör en videofilm i skolan. Men det finns också många med väldigt begränsade erfarenheter och som behöver mycket hjälp att komma igång. Det här innebär att digitala verktyg bara blir tillgängliga för de elever som har tillräckliga kunskaper för att behärska dem. I samtalen önskade flera elever att få lära sig att skriva på ett tangentbord.

– Ett viktigt resultat är att digitala resurser har mycket stor betydelse för elever som hade svenska som sitt andra språk. Med digitalt stöd som stavningsprogram eller uppläsning, kan de här eleverna i högre utsträckning skriva mer självständigt.

– Avhandlingen visar också att elever ofta skapar text utifrån tidigare erfarenheter och preferenser. Elevtexterna handlade ofta om olycklig kärlek, svartsjuka och liknande. Bilderna hämtades ofta från sociala medier, youtube och dokusåpor som ”Ex on the beach”. När populärkulturella texterna på så vis följer med in i klassrummen öppnar sig möjligheter att tillsammans med eleverna diskutera om de texter de möter och de texter de skapar.

Vad överraskade dig?

– Att så pass många mellanstadieelever saknar eller har väldigt liten digital tillgång i hemmet. Många elever vittnar om att de delar digitala verktyg med sin familj. Jag överraskades även över den stora variation om vad elever i årskurs fem skapar texter om. Texterna rörde sig mellan söta prinsessor i sagolikande berättelser till ganska rått våld och olycklig kärlek.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att såväl blivande som verksamma lärare samt lärarutbildare kan ha nytta av dem, både vad gäller den digitala ojämlikheten och vad det innebär för elevers förutsättningar för textskapande. Resultaten om vad elever skapar berättelser om säger något om hur elever uppfattar och förstår världen, något som lärare kan använda som underlag för diskussion i klassrummet. Avhandlingen bidrar även med empirisk skolnära forskning .

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-17 09:52 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-08 09:50 av Ebba Reinolf


Relaterat

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser