Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Det går att stärka elevers läsutveckling med digitala verktyg. Det visar Thomas Nordström som har undersökt hur tekniker och metoder kan stötta elevers läs- och skrivfärdigheter och bidra till en mer individanpassning i undervisning.

Thomas Nordström
Thomas Nordström

Född 1977
Bor i Växjö

Disputerade 2018-11-30
vid Linnéuniversitetet

 


AVHANDLING
Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i historia och psykologi, vilket är ämnen där problem med läsning snabbt uppdagas. Jag har även arbetat med funktionsnedsatta elever på särskola och folkhögskola, något som format min syn på att göra saker tillgängligt för elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om individanpassad undervisning i förhållande till läsning och möjligheten att ta till sig text. Avhandlingen bygger på tre oberoende projekt där det första handlar om huruvida mätning av avkodningsförmågan hos elever i årskurs 2 kan visa hur det går för dem resten av grundskoleåren. I den andra delstudien har elever gjort läsfärdighetstester med ett digitalt kartläggningsverktyg som sedan återkopplar resultaten och sammanställer information om vad eleven behöver öva på till läraren. Syftet med projektet var att undersöka hur lärarna använde sig av det här verktyget och den information det gav.

– Projekt tre och fyra är en interventionsstudie där knappt 70 elever med grava läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, 8 samt gymnasiet vid 24 tillfällen tillsammans med en specialpedagog och med hjälp av digitala hjälpmedel, så kallad assisterande teknik, tränat primärt text-till-tal- och tal-till-text. Det uppföljande projektet handlar om lärares erfarenheter av hur de tyckte att elevernas motivation hade påverkats av interventionsstudien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevers tidiga avkodning påverkar deras betyg och ämnesval under resten av grundskoleåren. Testerna med det digitala kartläggningsverktyget visar att lärarna ökade sina kunskaper om elevernas behov och utveckling och att lärarnas stärktes i sin lärarroll. Däremot använde de inte verktyget för att individanpassa undervisningen i så hög grad som vi hade hoppats på. Projektet pågick i ett år, vilket jag tror är för kort tid för att fullt ut implementera verktyget i praktiken.

– Interventionsstudien visar att elever kan, men med stor individuell variation, öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av tekniken. Men det sker inte per automatik utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera. De yngsta eleverna i årskurs 4 halverade sin tid att förstå text med hjälpt av tekniken. Tekniken verkar alltså göra mest nytta där behovet är som störst. 70 procent av eleverna fortsatte att använda tekniken efter att projektet avslutats. Däremot syns ingen skillnad i läsförmåga mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. Slutsatsen är därmed att digitala verktyg inte givet påverkar elevernas läsförmåga och att det därmed inte spelar så stor roll om de används eller inte i specialundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det som möjligtvis överraskade mig var att eleverna i kontrollgruppen inte utvecklade sina läsfärdigheter i jämförelse med interventionsgruppen. Resonemanget som specialpedagogiken bygger på idag är att träning och övning är det mest effektiva stödet till elever med dyslexi, vilket motiverade oss att just undersöka om teknik kan vara ett sätt att runda problemet. Men det är inte alla elever som utvecklar de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och specialpedagoger kan använda mina resultat, bland annat som ett stöd för att kunna undervisa på ett mer informerat sätt. I förlängningen hoppas jag att eleverna kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-12-17 13:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-10 15:22 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.