Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Det går att stärka elevers läsutveckling med digitala verktyg. Det visar Thomas Nordström som har undersökt hur tekniker och metoder kan stötta elevers läs- och skrivfärdigheter och bidra till en mer individanpassning i undervisning.

Thomas Nordström
Thomas Nordström

Född 1977
Bor i Växjö

Disputerade 2018-11-30
vid Linnéuniversitetet

 


AVHANDLING
Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i historia och psykologi, vilket är ämnen där problem med läsning snabbt uppdagas. Jag har även arbetat med funktionsnedsatta elever på särskola och folkhögskola, något som format min syn på att göra saker tillgängligt för elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om individanpassad undervisning i förhållande till läsning och möjligheten att ta till sig text. Avhandlingen bygger på tre oberoende projekt där det första handlar om huruvida mätning av avkodningsförmågan hos elever i årskurs 2 kan visa hur det går för dem resten av grundskoleåren. I den andra delstudien har elever gjort läsfärdighetstester med ett digitalt kartläggningsverktyg som sedan återkopplar resultaten och sammanställer information om vad eleven behöver öva på till läraren. Syftet med projektet var att undersöka hur lärarna använde sig av det här verktyget och den information det gav.

– Projekt tre och fyra är en interventionsstudie där knappt 70 elever med grava läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, 8 samt gymnasiet vid 24 tillfällen tillsammans med en specialpedagog och med hjälp av digitala hjälpmedel, så kallad assisterande teknik, tränat primärt text-till-tal- och tal-till-text. Det uppföljande projektet handlar om lärares erfarenheter av hur de tyckte att elevernas motivation hade påverkats av interventionsstudien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevers tidiga avkodning påverkar deras betyg och ämnesval under resten av grundskoleåren. Testerna med det digitala kartläggningsverktyget visar att lärarna ökade sina kunskaper om elevernas behov och utveckling och att lärarnas stärktes i sin lärarroll. Däremot använde de inte verktyget för att individanpassa undervisningen i så hög grad som vi hade hoppats på. Projektet pågick i ett år, vilket jag tror är för kort tid för att fullt ut implementera verktyget i praktiken.

– Interventionsstudien visar att elever kan, men med stor individuell variation, öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av tekniken. Men det sker inte per automatik utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera. De yngsta eleverna i årskurs 4 halverade sin tid att förstå text med hjälpt av tekniken. Tekniken verkar alltså göra mest nytta där behovet är som störst. 70 procent av eleverna fortsatte att använda tekniken efter att projektet avslutats. Däremot syns ingen skillnad i läsförmåga mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. Slutsatsen är därmed att digitala verktyg inte givet påverkar elevernas läsförmåga och att det därmed inte spelar så stor roll om de används eller inte i specialundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det som möjligtvis överraskade mig var att eleverna i kontrollgruppen inte utvecklade sina läsfärdigheter i jämförelse med interventionsgruppen. Resonemanget som specialpedagogiken bygger på idag är att träning och övning är det mest effektiva stödet till elever med dyslexi, vilket motiverade oss att just undersöka om teknik kan vara ett sätt att runda problemet. Men det är inte alla elever som utvecklar de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och specialpedagoger kan använda mina resultat, bland annat som ett stöd för att kunna undervisa på ett mer informerat sätt. I förlängningen hoppas jag att eleverna kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-12-17 13:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-10 15:22 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.