Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Det går att stärka elevers läsutveckling med digitala verktyg. Det visar Thomas Nordström som har undersökt hur tekniker och metoder kan stötta elevers läs- och skrivfärdigheter och bidra till en mer individanpassning i undervisning.

Thomas Nordström
Thomas Nordström

Född 1977
Bor i Växjö

Disputerade 2018-11-30
vid Linnéuniversitetet

 


AVHANDLING
Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i historia och psykologi, vilket är ämnen där problem med läsning snabbt uppdagas. Jag har även arbetat med funktionsnedsatta elever på särskola och folkhögskola, något som format min syn på att göra saker tillgängligt för elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om individanpassad undervisning i förhållande till läsning och möjligheten att ta till sig text. Avhandlingen bygger på tre oberoende projekt där det första handlar om huruvida mätning av avkodningsförmågan hos elever i årskurs 2 kan visa hur det går för dem resten av grundskoleåren. I den andra delstudien har elever gjort läsfärdighetstester med ett digitalt kartläggningsverktyg som sedan återkopplar resultaten och sammanställer information om vad eleven behöver öva på till läraren. Syftet med projektet var att undersöka hur lärarna använde sig av det här verktyget och den information det gav.

– Projekt tre och fyra är en interventionsstudie där knappt 70 elever med grava läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, 8 samt gymnasiet vid 24 tillfällen tillsammans med en specialpedagog och med hjälp av digitala hjälpmedel, så kallad assisterande teknik, tränat primärt text-till-tal- och tal-till-text. Det uppföljande projektet handlar om lärares erfarenheter av hur de tyckte att elevernas motivation hade påverkats av interventionsstudien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevers tidiga avkodning påverkar deras betyg och ämnesval under resten av grundskoleåren. Testerna med det digitala kartläggningsverktyget visar att lärarna ökade sina kunskaper om elevernas behov och utveckling och att lärarnas stärktes i sin lärarroll. Däremot använde de inte verktyget för att individanpassa undervisningen i så hög grad som vi hade hoppats på. Projektet pågick i ett år, vilket jag tror är för kort tid för att fullt ut implementera verktyget i praktiken.

– Interventionsstudien visar att elever kan, men med stor individuell variation, öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av tekniken. Men det sker inte per automatik utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera. De yngsta eleverna i årskurs 4 halverade sin tid att förstå text med hjälpt av tekniken. Tekniken verkar alltså göra mest nytta där behovet är som störst. 70 procent av eleverna fortsatte att använda tekniken efter att projektet avslutats. Däremot syns ingen skillnad i läsförmåga mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. Slutsatsen är därmed att digitala verktyg inte givet påverkar elevernas läsförmåga och att det därmed inte spelar så stor roll om de används eller inte i specialundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det som möjligtvis överraskade mig var att eleverna i kontrollgruppen inte utvecklade sina läsfärdigheter i jämförelse med interventionsgruppen. Resonemanget som specialpedagogiken bygger på idag är att träning och övning är det mest effektiva stödet till elever med dyslexi, vilket motiverade oss att just undersöka om teknik kan vara ett sätt att runda problemet. Men det är inte alla elever som utvecklar de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och specialpedagoger kan använda mina resultat, bland annat som ett stöd för att kunna undervisa på ett mer informerat sätt. I förlängningen hoppas jag att eleverna kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-12-17 13:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-10 15:22 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser