Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

KBT-baserade träningsprogram i matematik stärker svaga elever och hjälper dem att komma ifatt – utan större insats av läraren. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen. 

Martin Hassler Hallstedt
Martin Hassler Hallstedt

Född 1973
Bor i Lund

Disputerade 2018-02-16
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Closing the Gap: How an Adaptive Behavioral Based Program on a Tablet Can Help Low Performing Children Catch Up in Math: a Randomized Placebo Controlled Study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog i KBT (kognitiv beteendeterapi) och har ofta förundrats över varför KBT som metod till lärande inte används i skolan. Jag har tidigare utformat ett föräldrastödprogram (Komet) och ville fortsätta utforska KBT som metod i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur matematikundervisningen kan förbättras med ett digitalt träningsprogram som utformats enligt KBT. Det är en stor studie med totalt 2000 elever som screenats och där den svagare hälften plockats ut. De eleverna har i sin tur lottats in i fyra grupper. Den första har fått göra rena mattetester, den andra har arbetat med lästräning. Den tredje gruppen har tränat matematik med ett digitalt verktyg som bygger på KBT-metodik och den fjärde gruppen har arbetat med ett program som både tränar matematik samt arbetsminnet, programmet har utvecklats av hjärnforskaren Torkel Klingberg.  De två sistnämnda elevgrupperna har under 20 veckor fått totalt 19 timmars matteträning på sina respektive program. Samtliga elever har efter 6 och 12 månader gjort ett mattetest.

– Kärnan i KBT är att ge positiv förstärkning när eleverna gör rätt och att anpassa stödet när det blir fel. Utgångsläget är att om eleven inte lär sig så är det aldrig elevens fel, utan snarare läraren eller i det här fallet, verktyget som inte fungerar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de 19 timmarnas matteträning motsvarar ett halvt års undervisning i matematik. Resultaten visar alltså att elever som ligger efter i matematik kan hämta hem en hel termins undervisning om de under 20 veckor får 19 timmars träning på de här digitala programmen. En stor poäng är att det kan göras utan särskilt mycket stöd av läraren. Träningen gjordes i klassrummen och i regel satt eleverna med hörselskydd och tränade självständigt.

Vad överraskade dig?

– Att detta matematiska träningsprogram som utformats enligt KBT-metoder tycks ha särskilt stor effekt för elever med svaga mattekunskaper. Samt att träningen gör störst nytta för elever med låg socioekonomi samt de som går på invandrartäta skolor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av matematik! Matematikämnet är det som tydligast förutsäger senare skolprestationer och i förlängningen har alltså goda matematikkunskaper betydelse inte bara för den enskilda individen utan för hela samhället och dess ekonomi.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-14 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 11:18 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser