Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Kbt-baserade träningsprogram i matematik stärker svaga elever och hjälper dem att komma ifatt – utan större insats av läraren. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen. 

Martin Hassler Hallstedt
Martin Hassler Hallstedt

Född 1973
Bor i Lund

Disputerade 2018-02-16
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Closing the Gap: How an Adaptive Behavioral Based Program on a Tablet Can Help Low Performing Children Catch Up in Math: a Randomized Placebo Controlled Study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog i kbt (kognitiv beteendeterapi) och har ofta förundrats över varför kbt som metod till lärande inte används i skolan. Jag har tidigare utformat ett föräldrastödprogram (Komet) och ville fortsätta utforska kbt som metod i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur matematikundervisningen kan förbättras med ett digitalt träningsprogram som utformats enligt kbt. Det är en stor studie med totalt 2000 elever som screenats och där den svagare hälften plockats ut. De eleverna har i sin tur lottats in i fyra grupper. Den första har fått göra rena mattetester, den andra har arbetat med lästräning. Den tredje gruppen har tränat matematik med ett digitalt verktyg som bygger på kbt-metodik och den fjärde gruppen har arbetat med ett program som både tränar matematik samt arbetsminnet, programmet har utvecklats av hjärnforskaren Torkel Klingberg.  De två sistnämnda elevgrupperna har under 20 veckor fått totalt 19 timmars matteträning på sina respektive program. Samtliga elever har efter 6 och 12 månader gjort ett mattetest.

– Kärnan i kbt är att ge positiv förstärkning när eleverna gör rätt och att anpassa stödet när det blir fel. Utgångsläget är att om eleven inte lär sig så är det aldrig elevens fel, utan snarare läraren eller i det här fallet, verktyget som inte fungerar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de 19 timmarnas matteträning motsvarar ett halvt års undervisning i matematik. Resultaten visar alltså att elever som ligger efter i matematik kan hämta hem en hel termins undervisning om de under 20 veckor får 19 timmars träning på de här digitala programmen. En stor poäng är att det kan göras utan särskilt mycket stöd av läraren. Träningen gjordes i klassrummen och i regel satt eleverna med hörselskydd och tränade självständigt.

Vad överraskade dig?

– Att detta matematiska träningsprogram som utformats enligt kbt-metoder tycks ha särskilt stor effekt för elever med svaga mattekunskaper. Samt att träningen gör störst nytta för elever med låg socioekonomi samt de som går på invandrartäta skolor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av matematik! Matematikämnet är det som tydligast förutsäger senare skolprestationer och i förlängningen har alltså goda matematikkunskaper betydelse inte bara för den enskilda individen utan för hela samhället och dess ekonomi.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-14 14:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats