Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

KBT-baserade träningsprogram i matematik stärker svaga elever och hjälper dem att komma ifatt – utan större insats av läraren. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen. 

Martin Hassler Hallstedt
Martin Hassler Hallstedt

Född 1973
Bor i Lund

Disputerade 2018-02-16
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Closing the Gap: How an Adaptive Behavioral Based Program on a Tablet Can Help Low Performing Children Catch Up in Math: a Randomized Placebo Controlled Study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog i KBT (kognitiv beteendeterapi) och har ofta förundrats över varför KBT som metod till lärande inte används i skolan. Jag har tidigare utformat ett föräldrastödprogram (Komet) och ville fortsätta utforska KBT som metod i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur matematikundervisningen kan förbättras med ett digitalt träningsprogram som utformats enligt KBT. Det är en stor studie med totalt 2000 elever som screenats och där den svagare hälften plockats ut. De eleverna har i sin tur lottats in i fyra grupper. Den första har fått göra rena mattetester, den andra har arbetat med lästräning. Den tredje gruppen har tränat matematik med ett digitalt verktyg som bygger på KBT-metodik och den fjärde gruppen har arbetat med ett program som både tränar matematik samt arbetsminnet, programmet har utvecklats av hjärnforskaren Torkel Klingberg.  De två sistnämnda elevgrupperna har under 20 veckor fått totalt 19 timmars matteträning på sina respektive program. Samtliga elever har efter 6 och 12 månader gjort ett mattetest.

– Kärnan i KBT är att ge positiv förstärkning när eleverna gör rätt och att anpassa stödet när det blir fel. Utgångsläget är att om eleven inte lär sig så är det aldrig elevens fel, utan snarare läraren eller i det här fallet, verktyget som inte fungerar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de 19 timmarnas matteträning motsvarar ett halvt års undervisning i matematik. Resultaten visar alltså att elever som ligger efter i matematik kan hämta hem en hel termins undervisning om de under 20 veckor får 19 timmars träning på de här digitala programmen. En stor poäng är att det kan göras utan särskilt mycket stöd av läraren. Träningen gjordes i klassrummen och i regel satt eleverna med hörselskydd och tränade självständigt.

Vad överraskade dig?

– Att detta matematiska träningsprogram som utformats enligt KBT-metoder tycks ha särskilt stor effekt för elever med svaga mattekunskaper. Samt att träningen gör störst nytta för elever med låg socioekonomi samt de som går på invandrartäta skolor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av matematik! Matematikämnet är det som tydligast förutsäger senare skolprestationer och i förlängningen har alltså goda matematikkunskaper betydelse inte bara för den enskilda individen utan för hela samhället och dess ekonomi.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-14 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats