Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

KBT-baserade träningsprogram i matematik stärker svaga elever och hjälper dem att komma ifatt – utan större insats av läraren. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen. 

Martin Hassler Hallstedt
Martin Hassler Hallstedt

Född 1973
Bor i Lund

Disputerade 2018-02-16
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Closing the Gap: How an Adaptive Behavioral Based Program on a Tablet Can Help Low Performing Children Catch Up in Math: a Randomized Placebo Controlled Study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog i KBT (kognitiv beteendeterapi) och har ofta förundrats över varför KBT som metod till lärande inte används i skolan. Jag har tidigare utformat ett föräldrastödprogram (Komet) och ville fortsätta utforska KBT som metod i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur matematikundervisningen kan förbättras med ett digitalt träningsprogram som utformats enligt KBT. Det är en stor studie med totalt 2000 elever som screenats och där den svagare hälften plockats ut. De eleverna har i sin tur lottats in i fyra grupper. Den första har fått göra rena mattetester, den andra har arbetat med lästräning. Den tredje gruppen har tränat matematik med ett digitalt verktyg som bygger på KBT-metodik och den fjärde gruppen har arbetat med ett program som både tränar matematik samt arbetsminnet, programmet har utvecklats av hjärnforskaren Torkel Klingberg.  De två sistnämnda elevgrupperna har under 20 veckor fått totalt 19 timmars matteträning på sina respektive program. Samtliga elever har efter 6 och 12 månader gjort ett mattetest.

– Kärnan i KBT är att ge positiv förstärkning när eleverna gör rätt och att anpassa stödet när det blir fel. Utgångsläget är att om eleven inte lär sig så är det aldrig elevens fel, utan snarare läraren eller i det här fallet, verktyget som inte fungerar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de 19 timmarnas matteträning motsvarar ett halvt års undervisning i matematik. Resultaten visar alltså att elever som ligger efter i matematik kan hämta hem en hel termins undervisning om de under 20 veckor får 19 timmars träning på de här digitala programmen. En stor poäng är att det kan göras utan särskilt mycket stöd av läraren. Träningen gjordes i klassrummen och i regel satt eleverna med hörselskydd och tränade självständigt.

Vad överraskade dig?

– Att detta matematiska träningsprogram som utformats enligt KBT-metoder tycks ha särskilt stor effekt för elever med svaga mattekunskaper. Samt att träningen gör störst nytta för elever med låg socioekonomi samt de som går på invandrartäta skolor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av matematik! Matematikämnet är det som tydligast förutsäger senare skolprestationer och i förlängningen har alltså goda matematikkunskaper betydelse inte bara för den enskilda individen utan för hela samhället och dess ekonomi.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-14 14:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 11:18 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats