Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Administratör, skådespelare och PR-konsult. Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.  

Johan Sandén
Johan Sandén

Disputerade 2021-10-22
Vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som förvaltningsforskare ser jag skolan som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna, och vad gäller samhällets digitalisering är skolan ett av de områden som trycket på digitalisering är som störst. Min masteruppsats handlade om lärarnas administrativa arbete, och då såg jag hur omfattande användningen av digitala verktyg var.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur digitaliseringen förstås, tas i uttryck och påverkar lärares arbete. Avhandlingen bygger i huvudsak på intervjuer med lärare i grundskolans övre årskurser samt gymnasiet. Lärarna har berättat om hur de ser på digitaliseringen i skolan, hur det påverkar deras eget arbete, både i och utanför klassrummet. Avhandlingen innehåller även en översikt av nationell och internationell forskning om hur tjänstemäns och lärares arbete påverkas av digitaliseringar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utifrån intervjuerna har jag definierat fyra olika typer av digitalisering som i hög grad men på olika sätt, påverkar lärares arbete. De är: sociala medier, lärplattformar, undervisningens digitalisering såsom fjärr- och distansundervisning, digitala verktyg samt digitalisering som styrverktyg på en organisatorisk och politisk nivå. Min analys av de här fyra olika formerna av digitalisering har lett till två viktiga insikter. Den ena är att digitaliseringen innebär att utymmet för lärarens roll som expert blir mindre. Reformen ”en-till-en-dator” medför exempelvis att lärare antar en kontrollroll och blir polis. Vid fjärr- distansundervisningen övergår lärarens expertroll till en skådespelarroll, lärarnas arbete med digitala läromedel innebär en redaktörsroll och i handhavandet med lärplattformar rollen som administratör. Sociala medier har också medfört att åtminstone en del lärare förväntas marknadsföra sin egen skola och därmed iklä sig rollen som PR-konsult. Men sociala medier har också inneburit att lärares kollegiala sammanhang har både vidgats och fördjupats, vilket inneburit en utveckling av lärarnas expertis, vilket såklart är positivt.

– Den andra insikten handlar om de olika tidsaspekter som finns inbyggda i digitaliseringens olika former. Klickbara rutor i en lärplattform ger exempelvis en indikation på hur mycket tid som lärare bör lägga på arbetsuppgiften. En annan tidsaspekt synliggörs med den individualiserade undervisningen som digitaliseringar förstärker. Det innebär att lärarna måste öka sin arbetstakt eftersom de hela tiden måste skifta mellan elevernas olika arbetstempo. Bakom allt detta finns ett återkommande pågående budskap från såväl ledning som politiken om vikten av ökad digitalisering.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur många olika tidsdimensioner som finns inbyggda i digitaliseringarna och som framträdde så tydligt när jag la på det här tidsfiltret på mitt material. En slutsats är att det är ett komplext nät av tidsstrukturer som lärarna ska förhålla sig till.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till ökade insikter om hur den digitalisering som pågår i skolan påverkar lärare. Jag tänker att de kan vara till hjälp för att reflektera kring de här frågorna, hos lärare, skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-29 08:32 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-21 11:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.