Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Administratör, skådespelare och PR-konsult. Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.  

Johan Sandén
Johan Sandén

Disputerade 2021-10-22
Vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som förvaltningsforskare ser jag skolan som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna, och vad gäller samhällets digitalisering är skolan ett av de områden som trycket på digitalisering är som störst. Min masteruppsats handlade om lärarnas administrativa arbete, och då såg jag hur omfattande användningen av digitala verktyg var.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur digitaliseringen förstås, tas i uttryck och påverkar lärares arbete. Avhandlingen bygger i huvudsak på intervjuer med lärare i grundskolans övre årskurser samt gymnasiet. Lärarna har berättat om hur de ser på digitaliseringen i skolan, hur det påverkar deras eget arbete, både i och utanför klassrummet. Avhandlingen innehåller även en översikt av nationell och internationell forskning om hur tjänstemäns och lärares arbete påverkas av digitaliseringar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utifrån intervjuerna har jag definierat fyra olika typer av digitalisering som i hög grad men på olika sätt, påverkar lärares arbete. De är: sociala medier, lärplattformar, undervisningens digitalisering såsom fjärr- och distansundervisning, digitala verktyg samt digitalisering som styrverktyg på en organisatorisk och politisk nivå. Min analys av de här fyra olika formerna av digitalisering har lett till två viktiga insikter. Den ena är att digitaliseringen innebär att utymmet för lärarens roll som expert blir mindre. Reformen ”en-till-en-dator” medför exempelvis att lärare antar en kontrollroll och blir polis. Vid fjärr- distansundervisningen övergår lärarens expertroll till en skådespelarroll, lärarnas arbete med digitala läromedel innebär en redaktörsroll och i handhavandet med lärplattformar rollen som administratör. Sociala medier har också medfört att åtminstone en del lärare förväntas marknadsföra sin egen skola och därmed iklä sig rollen som PR-konsult. Men sociala medier har också inneburit att lärares kollegiala sammanhang har både vidgats och fördjupats, vilket inneburit en utveckling av lärarnas expertis, vilket såklart är positivt.

– Den andra insikten handlar om de olika tidsaspekter som finns inbyggda i digitaliseringens olika former. Klickbara rutor i en lärplattform ger exempelvis en indikation på hur mycket tid som lärare bör lägga på arbetsuppgiften. En annan tidsaspekt synliggörs med den individualiserade undervisningen som digitaliseringar förstärker. Det innebär att lärarna måste öka sin arbetstakt eftersom de hela tiden måste skifta mellan elevernas olika arbetstempo. Bakom allt detta finns ett återkommande pågående budskap från såväl ledning som politiken om vikten av ökad digitalisering.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur många olika tidsdimensioner som finns inbyggda i digitaliseringarna och som framträdde så tydligt när jag la på det här tidsfiltret på mitt material. En slutsats är att det är ett komplext nät av tidsstrukturer som lärarna ska förhålla sig till.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till ökade insikter om hur den digitalisering som pågår i skolan påverkar lärare. Jag tänker att de kan vara till hjälp för att reflektera kring de här frågorna, hos lärare, skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-29 08:32 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-21 11:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.