Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Administratör, skådespelare och PR-konsult. Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.  

Johan Sandén
Johan Sandén

Disputerade 2021-10-22
Vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som förvaltningsforskare ser jag skolan som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna, och vad gäller samhällets digitalisering är skolan ett av de områden som trycket på digitalisering är som störst. Min masteruppsats handlade om lärarnas administrativa arbete, och då såg jag hur omfattande användningen av digitala verktyg var.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur digitaliseringen förstås, tas i uttryck och påverkar lärares arbete. Avhandlingen bygger i huvudsak på intervjuer med lärare i grundskolans övre årskurser samt gymnasiet. Lärarna har berättat om hur de ser på digitaliseringen i skolan, hur det påverkar deras eget arbete, både i och utanför klassrummet. Avhandlingen innehåller även en översikt av nationell och internationell forskning om hur tjänstemäns och lärares arbete påverkas av digitaliseringar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utifrån intervjuerna har jag definierat fyra olika typer av digitalisering som i hög grad men på olika sätt, påverkar lärares arbete. De är: sociala medier, lärplattformar, undervisningens digitalisering såsom fjärr- och distansundervisning, digitala verktyg samt digitalisering som styrverktyg på en organisatorisk och politisk nivå. Min analys av de här fyra olika formerna av digitalisering har lett till två viktiga insikter. Den ena är att digitaliseringen innebär att utymmet för lärarens roll som expert blir mindre. Reformen ”en-till-en-dator” medför exempelvis att lärare antar en kontrollroll och blir polis. Vid fjärr- distansundervisningen övergår lärarens expertroll till en skådespelarroll, lärarnas arbete med digitala läromedel innebär en redaktörsroll och i handhavandet med lärplattformar rollen som administratör. Sociala medier har också medfört att åtminstone en del lärare förväntas marknadsföra sin egen skola och därmed iklä sig rollen som PR-konsult. Men sociala medier har också inneburit att lärares kollegiala sammanhang har både vidgats och fördjupats, vilket inneburit en utveckling av lärarnas expertis, vilket såklart är positivt.

– Den andra insikten handlar om de olika tidsaspekter som finns inbyggda i digitaliseringens olika former. Klickbara rutor i en lärplattform ger exempelvis en indikation på hur mycket tid som lärare bör lägga på arbetsuppgiften. En annan tidsaspekt synliggörs med den individualiserade undervisningen som digitaliseringar förstärker. Det innebär att lärarna måste öka sin arbetstakt eftersom de hela tiden måste skifta mellan elevernas olika arbetstempo. Bakom allt detta finns ett återkommande pågående budskap från såväl ledning som politiken om vikten av ökad digitalisering.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur många olika tidsdimensioner som finns inbyggda i digitaliseringarna och som framträdde så tydligt när jag la på det här tidsfiltret på mitt material. En slutsats är att det är ett komplext nät av tidsstrukturer som lärarna ska förhålla sig till.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till ökade insikter om hur den digitalisering som pågår i skolan påverkar lärare. Jag tänker att de kan vara till hjälp för att reflektera kring de här frågorna, hos lärare, skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-29 08:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-01-13 20:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fysik

Premiär för konferens i Fysik för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i fysik information om ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 27–28 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 4–23 maj, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Matematik för gymnasiet

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i matematik i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för undervisningen.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.