Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Berättande med hjälp av digitala verktyg erbjuder tillfällen för kreativt meningsskapande men innebär också pedagogiska utmaningar. Ewa Skantz ser i sin studie att själva berättandet tenderar bli underordnat.

Ewa Skantz Åberg
Ewa Skantz Åberg

Född 1965

Disputerade 2018-05-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Children´s collaborative technology-mediated storymaking: Instructional challenges in early childhood education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i förskoleklass och upp till årskurs 2. För flera år sen satsade kommunen medel och köpte in teknologi till skolorna. Jag kom då att reflektera över om och hur tekniken förändrade undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om instruerande aktiviteter där 16 barn i förskoleklass fått berätta sagor med hjälp av olika typer av digitala verktyg – ordbehandlingsprogram, talsyntesprogram, ett program som baseras på bilder samt en interaktiv skrivtavla.

– I min avhandling undersöker jag på vilket sätt eleverna skapar mening i aktiviteterna, hur de använder de olika teknologierna och andra resurser i sitt berättande, hur de samspelar med varandra. Jag undersöker även hur lärarna stöttar barnen och vilka utmaningar de ställs inför.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Aktiviteterna tycks erbjuda tillfälle till kreativt berättande och meningsskapande men att barnen och lärarna stundtals har svårt att hitta gemensamt fokus. För barnen stod själva sagan i centrum men i gruppen som använde ordbehandlingsprogram inriktade sig läraren på att stötta barnen i skrivandet och den digitala tekniken och inte i att utveckla berättarfärdigheter. Det motsatta förhållandet uppstod i gruppen som använde interaktiv skrivtavla, här intresserade sig barnen mest för verktyget och dess möjligheter till ett visuellt och estetiskt berättande medan lärarens målsättning var att lyfta fram barnens muntliga berättande.

– Det är inte så att barnen struntar i lärarens intentioner, de försöker delvis anpassa sina diskussioner utifrån läraren önskemål. Men tydligt är att barnen samtidigt som de övar att förhandla om en saga, måste lära sig hantera den digitala tekniken och skriftspråket vilket gör att själva berättandet stundtals tenderar bli underordnat. Det här innebär med andra ord pedagogiska utmaningar för läraren som hen måste förhålla sig till när digitala verktyg förs in i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att elevernas estetiska omdömen av det som skapades var så betydelsefullt för hur de gick vidare med sina arbeten. Den visuella upplevelsen spelar stor roll för hur berättelserna tar form.

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiken, hoppas jag. Min studie visar att det finns både för- och nackdelar med digitala verktyg men också hur viktigt det är att organisera aktiviteter, introducera begrepp och välja teknologier som motiverar och stöttar barns möjligheter till lärande.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-07 14:26 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-06-25 09:14 av Hedda Lovén


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Yrkesutbildningar utan teoretiska ämnen ger sämre läsförmåga i vuxenlivet

En färsk nordisk studie visar att läsförmågan är märkbart högre hos de som läst allmänna ämnen i sin yrkesutbildning jämfört med de som inte gjort det.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats