Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Berättande med hjälp av digitala verktyg erbjuder tillfällen för kreativt meningsskapande men innebär också pedagogiska utmaningar. Ewa Skantz ser i sin studie att själva berättandet tenderar bli underordnat.

Ewa Skantz Åberg
Ewa Skantz Åberg

Född 1965

Disputerade 2018-05-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Children´s collaborative technology-mediated storymaking: Instructional challenges in early childhood education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i förskoleklass och upp till årskurs 2. För flera år sen satsade kommunen medel och köpte in teknologi till skolorna. Jag kom då att reflektera över om och hur tekniken förändrade undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om instruerande aktiviteter där 16 barn i förskoleklass fått berätta sagor med hjälp av olika typer av digitala verktyg – ordbehandlingsprogram, talsyntesprogram, ett program som baseras på bilder samt en interaktiv skrivtavla.

– I min avhandling undersöker jag på vilket sätt eleverna skapar mening i aktiviteterna, hur de använder de olika teknologierna och andra resurser i sitt berättande, hur de samspelar med varandra. Jag undersöker även hur lärarna stöttar barnen och vilka utmaningar de ställs inför.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Aktiviteterna tycks erbjuda tillfälle till kreativt berättande och meningsskapande men att barnen och lärarna stundtals har svårt att hitta gemensamt fokus. För barnen stod själva sagan i centrum men i gruppen som använde ordbehandlingsprogram inriktade sig läraren på att stötta barnen i skrivandet och den digitala tekniken och inte i att utveckla berättarfärdigheter. Det motsatta förhållandet uppstod i gruppen som använde interaktiv skrivtavla, här intresserade sig barnen mest för verktyget och dess möjligheter till ett visuellt och estetiskt berättande medan lärarens målsättning var att lyfta fram barnens muntliga berättande.

– Det är inte så att barnen struntar i lärarens intentioner, de försöker delvis anpassa sina diskussioner utifrån läraren önskemål. Men tydligt är att barnen samtidigt som de övar att förhandla om en saga, måste lära sig hantera den digitala tekniken och skriftspråket vilket gör att själva berättandet stundtals tenderar bli underordnat. Det här innebär med andra ord pedagogiska utmaningar för läraren som hen måste förhålla sig till när digitala verktyg förs in i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att elevernas estetiska omdömen av det som skapades var så betydelsefullt för hur de gick vidare med sina arbeten. Den visuella upplevelsen spelar stor roll för hur berättelserna tar form.

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiken, hoppas jag. Min studie visar att det finns både för- och nackdelar med digitala verktyg men också hur viktigt det är att organisera aktiviteter, introducera begrepp och välja teknologier som motiverar och stöttar barns möjligheter till lärande.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-07 14:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-06-12 14:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.