Digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen

Användningen av datorer i svenskundervisningen innebär att eleverna till stora delar lämnas ensamma med sitt skrivande. Elevernas digitala skrivprocess utmanas också av den ständiga tillgången till sociala medier, vilket för med sig att många elever har svårt att koncentrera sig på skolarbetet.

Marie Nordmark
Marie Nordmark

Född 1967
i Hallsberg

Disputerade 2014-03-21
vid Örebro universitet

 

 


AVHANDLING
Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning: en ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska, historia och geografi och har undervisat i 16 år. Idag ses datorn och digitala verktyg som självklara i den svenska gymnasieskolan. Trots den frekventa användningen finns det inte så mycket kunskaper om vad detta innebär för skrivandet i gymnasiets svenskundervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers arbete med att skriva texter på svensklektioner. Jag undersöker det utifrån olika skrivroller, hur de använder datorn samt utifrån olika normer om skrivande. Det är viktigt att få kunskaper om hur själva skapandet av texter går till för att förstå hur texterna ser ut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det inte är så enkelt att bara byta penna och papper mot dator – bytet av artefakt betyder mer för skolskrivandet. Jag har videofilmat samtliga svensklektioner under en termin i tre klasser. Jag har också intervjuat elever och lärare om deras uppfattning om vad som sker i undervisningen. När eleverna sitter vid datorer och har tillgång till internet blir de sociala medierna ständigt närvarande, vilket stör eleverna. Vissa av dem kan inte koncentrera sig i skolan.

– En del elever använder dock sociala medier för att komma i kontakt med andra i sina nätverk som kan hjälpa dem att lösa skoluppgifter. Användningen av datorer utmanar elevernas skrivande eftersom de till stora delar lämnas ensamma med sitt skrivande. De sitter i olika datorsalar eller i olika delar av ett rum. Det gör att läraren går mellan rummen och att eleverna lämnas ensamma med sina klasskamrater. Eleverna positionerar sig som hjälpsökare eller hjälpare och de måste vara sociala för att kunna få hjälp i skrivandet av sina kamrater men har svårt att koncentrera sig och vara sociala samtidigt.

– De mer erfarna skribenterna skriver gärna hemma innan eller efter skoltid för att de ska kunna vara sociala på skoltid. Man kan fundera på vilka konsekvenser det får för undervisningen. Ett annat resultat är att det digitala skrivandet påverkar eleverna eftersom de skriver sin text direkt på datorn samtidigt som de planerar och bearbetar den. Skrivandet blir på detaljnivå, de korrigerar stavningen med ett knapptryck, men eleverna menar att de inte lär sig stava. Skrivundervisningen på gymnasiet inriktas på hur man kan utveckla sitt skrivande, det stödet kan inte alla elever få hemma utan det är något som skolan måste bidra med.

Vad överraskade dig?

– Att ungas användning av sociala medier tar en sådan stor plats i svenskundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och elever. Datorer är bra redskap för lärandet. Mina resultat kan användas för att utveckla skrivundervisningen i skolan. Det är viktigt att man inte bara fokuserar på läsningen, man måste ha ett literacy-perspektiv där läsa, skriva, lyssna och tala hör ihop.

 

Sidan publicerades 2014-06-03 13:50 av John Miller


Relaterat

Gymnasieelever väljer skrivstrategi efter ämne

Ann-Christin Randahl har undersökt hur gymnasieelever tar sig an en skrivuppgift och vad som händer under skrivprocessen. Hon slår fast att ämnet styr strategin.

Lärandet är bortkopplat från svenskämnet

Svenskämnet i de tidiga skolåldrarna fokuserar för mycket på färdigheten på bekostnad av kunskapen, skriver Kerstin Bergöö i sin avhandling "Vilket svenskämne?". Svenskämnet i skolan har blivit synonymt med att lära sig läsa och skriva - när det borde vara så mycket mer.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

PISA och TIMSS ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Internationella kunskapsmätningar i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan. Men man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.