Digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen

Användningen av datorer i svenskundervisningen innebär att eleverna till stora delar lämnas ensamma med sitt skrivande. Elevernas digitala skrivprocess utmanas också av den ständiga tillgången till sociala medier, vilket för med sig att många elever har svårt att koncentrera sig på skolarbetet.

Marie Nordmark
Marie Nordmark

Född 1967
i Hallsberg

Disputerade 2014-03-21
vid Örebro universitet

 

 


AVHANDLING
Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning: en ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska, historia och geografi och har undervisat i 16 år. Idag ses datorn och digitala verktyg som självklara i den svenska gymnasieskolan. Trots den frekventa användningen finns det inte så mycket kunskaper om vad detta innebär för skrivandet i gymnasiets svenskundervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers arbete med att skriva texter på svensklektioner. Jag undersöker det utifrån olika skrivroller, hur de använder datorn samt utifrån olika normer om skrivande. Det är viktigt att få kunskaper om hur själva skapandet av texter går till för att förstå hur texterna ser ut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det inte är så enkelt att bara byta penna och papper mot dator – bytet av artefakt betyder mer för skolskrivandet. Jag har videofilmat samtliga svensklektioner under en termin i tre klasser. Jag har också intervjuat elever och lärare om deras uppfattning om vad som sker i undervisningen. När eleverna sitter vid datorer och har tillgång till internet blir de sociala medierna ständigt närvarande, vilket stör eleverna. Vissa av dem kan inte koncentrera sig i skolan.

– En del elever använder dock sociala medier för att komma i kontakt med andra i sina nätverk som kan hjälpa dem att lösa skoluppgifter. Användningen av datorer utmanar elevernas skrivande eftersom de till stora delar lämnas ensamma med sitt skrivande. De sitter i olika datorsalar eller i olika delar av ett rum. Det gör att läraren går mellan rummen och att eleverna lämnas ensamma med sina klasskamrater. Eleverna positionerar sig som hjälpsökare eller hjälpare och de måste vara sociala för att kunna få hjälp i skrivandet av sina kamrater men har svårt att koncentrera sig och vara sociala samtidigt.

– De mer erfarna skribenterna skriver gärna hemma innan eller efter skoltid för att de ska kunna vara sociala på skoltid. Man kan fundera på vilka konsekvenser det får för undervisningen. Ett annat resultat är att det digitala skrivandet påverkar eleverna eftersom de skriver sin text direkt på datorn samtidigt som de planerar och bearbetar den. Skrivandet blir på detaljnivå, de korrigerar stavningen med ett knapptryck, men eleverna menar att de inte lär sig stava. Skrivundervisningen på gymnasiet inriktas på hur man kan utveckla sitt skrivande, det stödet kan inte alla elever få hemma utan det är något som skolan måste bidra med.

Vad överraskade dig?

– Att ungas användning av sociala medier tar en sådan stor plats i svenskundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och elever. Datorer är bra redskap för lärandet. Mina resultat kan användas för att utveckla skrivundervisningen i skolan. Det är viktigt att man inte bara fokuserar på läsningen, man måste ha ett literacy-perspektiv där läsa, skriva, lyssna och tala hör ihop.

 

Sidan publicerades 2014-06-03 13:50 av John Miller


Relaterat

Gymnasieelever väljer skrivstrategi efter ämne

Ann-Christin Randahl har undersökt hur gymnasieelever tar sig an en skrivuppgift och vad som händer under skrivprocessen. Hon slår fast att ämnet styr strategin.

Lärandet är bortkopplat från svenskämnet

Svenskämnet i de tidiga skolåldrarna fokuserar för mycket på färdigheten på bekostnad av kunskapen, skriver Kerstin Bergöö i sin avhandling "Vilket svenskämne?". Svenskämnet i skolan har blivit synonymt med att lära sig läsa och skriva - när det borde vara så mycket mer.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.