Digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen

Användningen av datorer i svenskundervisningen innebär att eleverna till stora delar lämnas ensamma med sitt skrivande. Elevernas digitala skrivprocess utmanas också av den ständiga tillgången till sociala medier, vilket för med sig att många elever har svårt att koncentrera sig på skolarbetet.

Marie Nordmark
Marie Nordmark

Född 1967
i Hallsberg

Disputerade 2014-03-21
vid Örebro universitet

 

 


AVHANDLING
Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning: en ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska, historia och geografi och har undervisat i 16 år. Idag ses datorn och digitala verktyg som självklara i den svenska gymnasieskolan. Trots den frekventa användningen finns det inte så mycket kunskaper om vad detta innebär för skrivandet i gymnasiets svenskundervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers arbete med att skriva texter på svensklektioner. Jag undersöker det utifrån olika skrivroller, hur de använder datorn samt utifrån olika normer om skrivande. Det är viktigt att få kunskaper om hur själva skapandet av texter går till för att förstå hur texterna ser ut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det inte är så enkelt att bara byta penna och papper mot dator – bytet av artefakt betyder mer för skolskrivandet. Jag har videofilmat samtliga svensklektioner under en termin i tre klasser. Jag har också intervjuat elever och lärare om deras uppfattning om vad som sker i undervisningen. När eleverna sitter vid datorer och har tillgång till internet blir de sociala medierna ständigt närvarande, vilket stör eleverna. Vissa av dem kan inte koncentrera sig i skolan.

– En del elever använder dock sociala medier för att komma i kontakt med andra i sina nätverk som kan hjälpa dem att lösa skoluppgifter. Användningen av datorer utmanar elevernas skrivande eftersom de till stora delar lämnas ensamma med sitt skrivande. De sitter i olika datorsalar eller i olika delar av ett rum. Det gör att läraren går mellan rummen och att eleverna lämnas ensamma med sina klasskamrater. Eleverna positionerar sig som hjälpsökare eller hjälpare och de måste vara sociala för att kunna få hjälp i skrivandet av sina kamrater men har svårt att koncentrera sig och vara sociala samtidigt.

– De mer erfarna skribenterna skriver gärna hemma innan eller efter skoltid för att de ska kunna vara sociala på skoltid. Man kan fundera på vilka konsekvenser det får för undervisningen. Ett annat resultat är att det digitala skrivandet påverkar eleverna eftersom de skriver sin text direkt på datorn samtidigt som de planerar och bearbetar den. Skrivandet blir på detaljnivå, de korrigerar stavningen med ett knapptryck, men eleverna menar att de inte lär sig stava. Skrivundervisningen på gymnasiet inriktas på hur man kan utveckla sitt skrivande, det stödet kan inte alla elever få hemma utan det är något som skolan måste bidra med.

Vad överraskade dig?

– Att ungas användning av sociala medier tar en sådan stor plats i svenskundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och elever. Datorer är bra redskap för lärandet. Mina resultat kan användas för att utveckla skrivundervisningen i skolan. Det är viktigt att man inte bara fokuserar på läsningen, man måste ha ett literacy-perspektiv där läsa, skriva, lyssna och tala hör ihop.

 

Sidan publicerades 2014-06-03 13:50 av John Miller


Relaterat

Gymnasieelever väljer skrivstrategi efter ämne

Ann-Christin Randahl har undersökt hur gymnasieelever tar sig an en skrivuppgift och vad som händer under skrivprocessen. Hon slår fast att ämnet styr strategin.

Lärandet är bortkopplat från svenskämnet

Svenskämnet i de tidiga skolåldrarna fokuserar för mycket på färdigheten på bekostnad av kunskapen, skriver Kerstin Bergöö i sin avhandling "Vilket svenskämne?". Svenskämnet i skolan har blivit synonymt med att lära sig läsa och skriva - när det borde vara så mycket mer.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.