Dela:

DISA förbättrade ungdomars psykiska hälsa

Pernilla Garmys avhandling visar att ungdomar som har deltagit i DISA mår bättre än ungdomar som inte har använt DISA. Hon konstaterar också att programmet är kostnadseffektivt.

Pernilla Garmy
Pernilla Garmy

Född 1973
i Lund

Disputerade 2016-02-12
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Hälsopromotion i skolan. Utvärdering av DISA - ett program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som skolsköterska i drygt tio år och har tidigare forskat om sömn och medievanor. DISA är ett manualstyrt program som används i skolor för att förebygga stress och depressiva symtom hos ungdomar och det fanns ett behov av att utvärdera programmet. Det tyckte jag var spännande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utvärderat DISA som erbjuds på klassrumsbasis för ungdomar i årskurs 8 i sex kommuner under ett år. Det används andra liknande program i skolor och de flesta är inte utvärderade. I avhandlingen har jag intervjuat ungdomar respektive DISA-ledare i fokusgrupper. Jag har också genomfört en stor enkätundersökning med 900 elever där de har fått svara på frågor om sitt mående. Hälften av eleverna har använt DISA och hälften fungerade som kontrollgrupp. Jag har även gjort en hälsoekonomisk utvärdering där jag har tittat på effekten av programmet i förhållande till kostnaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att DISA förbättrade ungdomarnas psykiska hälsa. De ungdomar som deltog i DISA mådde lite bättre efter ett år, jämfört med de som inte deltog i DISA. Andra undersökningar visar att den psykiska ohälsan ökar bland unga. DISA verkar kunna buffra den effekten så att de unga höll kvar sitt mående från årskurs 8 till 9. Om man lägger till den hälsoekonomiska aspekten så är DISA inte så dyrt att sätta in i relation till den effekt som programmet har. Kombinationen av programmets positiva effekt på ungdomarnas psykiska hälsa och den låga kostnaden visar att DISA är ett kostnadseffektivt program.

– De flesta ungdomarna var nöjda med programmet, fler flickor än pojkar var nöjda men vi såg en effekt hos både flickor och pojkar. Man kan fundera över om programmet ska vara frivilligt eller obligatoriskt, i nuläget är det olika på olika skolor. Min studie visar också att ledarna måste tro på programmet för att kunna arbeta med det. Annars är det bättre att fokusera på andra hälsofrämjande insatser.

Vad överraskade dig?

– Att DISA-ledarna tyckte att de hade lärt sig så mycket av att gå ledarutbildningen. DISA bygger på KBT och de arbetskamrater som hade gått utbildningen tillsammans tyckte att arbetsgemenskapen hade förbättrats i gruppen. Något annat som förvånade mig var att både ungdomar och ledare tyckte att det var ett stort fokus på negativa saker i DISA och de önskade mer fokus på positiva aspekter – det var genomgående att både unga och ledare tyckte det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Rektorer och elevhälsoteam på skolor, men även föräldrar och ungdomar.

Åsa Lasson

 

Sidan publicerades 2016-03-02 08:52 av


Relaterat

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Manualbaserade program mot psykisk ohälsa som används av barn i skolan är inte neutrala utan bygger på specifika praktiker, normer och värderingar. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan, konstaterar Sofia Kvist Lindholm i sin avhandling.

”Det pågår en hälsofiering av skolan”

Hälsa har blivit något individuellt, något som går att utveckla, träna och utvärdera, och något som går att kontrollera med generella insatser. Man antar att en metod fungerar för alla, säger forskaren Karin Gunnarsson, som konstaterar att hälsobegreppet har fått en stark position i skolan.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!