Dela:

Diskussioner med klasskamrater viktiga för lärandet

Komplexiteten i elevernas argument ökar när de får diskutera med sina klasskamrater och de får även möjlighet att använda sina kunskaper från olika områden, visar Karin Rudsbergs forskning.

Karin Rudsberg
Karin Rudsberg

Född 1973
i Örebro

Disputerade 2014-03-27
vid Uppsala universitet

 

 


AVHANDLING
Elevers lärande i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Först och främst är jag lärare och intresserad av hållbar utveckling. När jag som lärare hade diskussioner med eleverna undrade jag alltid vad de får med sig, om de lär sig något och får använda sina kunskaper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers lärprocesser när de deltar i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling och sociovetenskapliga dilemman. Den handlar om olika aspekter av elevers lärande och vilken funktion lärarens handlingar har för elevers lärprocesser.

– Jag har även undersökt vilken betydelse klasskamraterna har för elevens lärande och elevens roll för hur den gemensamma diskussionen fortskrider. Hur eleverna tar andra elevers argument vidare i diskussionen och hur de exempelvis bygger vidare på argumenten eller kritiserar dem. Och slutligen har jag undersökt elevers individuella lärandeprocesser vad gäller både kunskapsinnehåll och formulerandet av argument.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att klasskamraterna är viktiga för elevernas individuella lärande, eleverna utvecklar och tar andras argument vidare. Mina resultat visar att eleverna, i diskussioner med andra elever, använder sina tidigare kunskaper i nya situationer. Resultaten visar också att mötet med läraren är viktigt för elevers lärande. Genom att läraren ger samtalen olika riktningar kan han eller hon uppmärksamma eleverna på vad som är relevant i en undervisningssituation och guida eleverna i deras lärande.

– Jag kunde se att eleverna använder sina kunskaper från många olika områden i sina diskussioner och att deras kunskap på så sätt vävs samman från de olika områdena. Resultaten visar även att komplexiteten i elevernas argument ökade och att kvaliteten ökade som ett resultat av att de deltog i diskussionen.

Vad överraskade dig?

– Tidigare forskning visar att lärares stora farhågor är att eleverna inte lär sig något och risken är att man som lärare inte vill lägga tid på diskussioner eftersom det tar tid från inlärningen av faktakunskaper. Men mina resultat visar att komplexiteten i elevernas argument ökar i och med diskussioner – och det här är en utveckling som man kan se under en lektion. Eleverna visar dessutom tydligt att de intar ett kritiskt förhållningssätt till information från olika källor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill bidra till forskningsfältet om både hållbar utveckling och naturvetenskaplig didaktisk forskning. Min förhoppning är även att mina resultat kan vara till nytta för lärare i deras undervisning.

Sidan publicerades 2015-01-21 15:55 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-01-22 13:36 av John Miller


Relaterat

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Att få elever intresserade av demokrati och hållbar utveckling

Genom att genomföra ett ungdomsparlament i Turkiet fick eleverna på Myrsjöskolans högstadium i Nacka kommun ta praktisk del av den demokratiska processen.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

Svenska elever har svårt att läsa och förstå matteuppgifter

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker, finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Vanligt att unga utsatts för våld

Många unga i gymnasieåldern har utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Unga kvinnor är mer utsatta för sexuellt och psykiskt våld medan yngre män oftare drabbas av fysiskt våld, visar Helena Bloms avhandling.

”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Betygssättning påverkas av relationen mellan lärare och elev

Ilone Rinne konstaterar i sin avhandling att annat än kunskap vägs in när lärare sätter betyg på sina elever. Bland annat påverkas de av relationen med eleverna, menar hon.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Demokrati grundas i hemmet

Demokratiskt föräldraskap och empati har ett positivt samband med ungdomars demokratiska värderingar. Det visar Marta Miklikowska i sin avhandling, där över 2 000 ungdomar i 16- och 17-årsåldern besvarat frågor under sin skoltid.

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Elever från låg samhällsklass mindre omtyckta av lärare

Elever från lägre samhällsklass är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.