Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få tid att diskutera tillsammans. Det menar Carina Kiukas, som med sin avhandling vill bidra till en fördjupad kunskap om pedagogiskt utvecklingsarbete.

Carina Kiukas
Carina Kiukas

Född år 1968
Bor i Esbo utanför Helsingfors, Finland

Disputerade 2021-04-16
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Lärare som aktörer i praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lektor på Yrkeshögskolan Arcada, en svenskspråkig yrkeshögskola i Finland, i över tjugo år och förutom att vara lärare så har jag arbetat med en del pedagogiskt utvecklingsarbete. När jag började fundera på doktorandstudier så tänkte jag på att det finns mycket potential bland lärare, men att den inte alltid tas till vara och att det inte finns en struktur för hur det ska gå till. Därför fick det bli mitt ämne och jag valde att arbeta med aktionsforskning. Tanken var att det även kunde tillföra min egen arbetsplats något.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete. Fokus ligger på lärare, och lärare som aktörer. Många stora skolutvecklingsprojekt har inte utgått från lärare som aktörer, utan det har varit en mer styrd utveckling. Vissa saker har implementerats utan att man sett att för att få en hållbar utveckling behöver lärarna känna att de förstår och är en del av utvecklingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När lärare diskuterar och utvecklar tillsammans och försöker förhålla sig till vad de håller på med lyfts saker som inte märks i vanliga samtal. Någon råkar säga något som leder vidare. I det analyserade materialet fanns fyra begriplighetshorisonter som återkom i diskussionerna. Till exempel verkar hur man ska agera i ett visst sammanhang för att uppnå aktörskap, och varför man gör på ett visst sätt, återkomma i alla utvecklingsdiskussioner om pedagogiskt utvecklingsarbete. Man behöver komma genom de här horisonterna för att komma vidare. Att förhandla om mening är på sätt och vis självklart, men i min studie blev det tydligt att det inte bara handlar om att sätta igång och konkretisera utvecklingsplaner, vi behöver också vara medvetna om att lärarna behöver utrymme för det.

Vad överraskade dig?

– Det blev väldigt tydligt att det via forskning går att synliggöra och begreppsliggöra det vi håller på med. För dem som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete så ter sig världen rätt komplex ibland, man vet inte hur det hänger ihop och på vilket sätt. Men min och liknande forskning kan på ett häpnadsväckande sätt stödja arbetet med att ta reda på samband.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 17:42 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-09-21 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.