Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få tid att diskutera tillsammans. Det menar Carina Kiukas, som med sin avhandling vill bidra till en fördjupad kunskap om pedagogiskt utvecklingsarbete.

Carina Kiukas
Carina Kiukas

Född år 1968
Bor i Esbo utanför Helsingfors, Finland

Disputerade 2021-04-16
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Lärare som aktörer i praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lektor på Yrkeshögskolan Arcada, en svenskspråkig yrkeshögskola i Finland, i över tjugo år och förutom att vara lärare så har jag arbetat med en del pedagogiskt utvecklingsarbete. När jag började fundera på doktorandstudier så tänkte jag på att det finns mycket potential bland lärare, men att den inte alltid tas till vara och att det inte finns en struktur för hur det ska gå till. Därför fick det bli mitt ämne och jag valde att arbeta med aktionsforskning. Tanken var att det även kunde tillföra min egen arbetsplats något.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete. Fokus ligger på lärare, och lärare som aktörer. Många stora skolutvecklingsprojekt har inte utgått från lärare som aktörer, utan det har varit en mer styrd utveckling. Vissa saker har implementerats utan att man sett att för att få en hållbar utveckling behöver lärarna känna att de förstår och är en del av utvecklingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När lärare diskuterar och utvecklar tillsammans och försöker förhålla sig till vad de håller på med lyfts saker som inte märks i vanliga samtal. Någon råkar säga något som leder vidare. I det analyserade materialet fanns fyra begriplighetshorisonter som återkom i diskussionerna. Till exempel verkar hur man ska agera i ett visst sammanhang för att uppnå aktörskap, och varför man gör på ett visst sätt, återkomma i alla utvecklingsdiskussioner om pedagogiskt utvecklingsarbete. Man behöver komma genom de här horisonterna för att komma vidare. Att förhandla om mening är på sätt och vis självklart, men i min studie blev det tydligt att det inte bara handlar om att sätta igång och konkretisera utvecklingsplaner, vi behöver också vara medvetna om att lärarna behöver utrymme för det.

Vad överraskade dig?

– Det blev väldigt tydligt att det via forskning går att synliggöra och begreppsliggöra det vi håller på med. För dem som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete så ter sig världen rätt komplex ibland, man vet inte hur det hänger ihop och på vilket sätt. Men min och liknande forskning kan på ett häpnadsväckande sätt stödja arbetet med att ta reda på samband.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 17:42 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-09-21 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.