Dela:

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få tid att diskutera tillsammans. Det menar Carina Kiukas, som med sin avhandling vill bidra till en fördjupad kunskap om pedagogiskt utvecklingsarbete.

Carina Kiukas
Carina Kiukas

Född år 1968
Bor i Esbo utanför Helsingfors, Finland

Disputerade 2021-04-16
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Lärare som aktörer i praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lektor på Yrkeshögskolan Arcada, en svenskspråkig yrkeshögskola i Finland, i över tjugo år och förutom att vara lärare så har jag arbetat med en del pedagogiskt utvecklingsarbete. När jag började fundera på doktorandstudier så tänkte jag på att det finns mycket potential bland lärare, men att den inte alltid tas till vara och att det inte finns en struktur för hur det ska gå till. Därför fick det bli mitt ämne och jag valde att arbeta med aktionsforskning. Tanken var att det även kunde tillföra min egen arbetsplats något.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete. Fokus ligger på lärare, och lärare som aktörer. Många stora skolutvecklingsprojekt har inte utgått från lärare som aktörer, utan det har varit en mer styrd utveckling. Vissa saker har implementerats utan att man sett att för att få en hållbar utveckling behöver lärarna känna att de förstår och är en del av utvecklingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När lärare diskuterar och utvecklar tillsammans och försöker förhålla sig till vad de håller på med lyfts saker som inte märks i vanliga samtal. Någon råkar säga något som leder vidare. I det analyserade materialet fanns fyra begriplighetshorisonter som återkom i diskussionerna. Till exempel verkar hur man ska agera i ett visst sammanhang för att uppnå aktörskap, och varför man gör på ett visst sätt, återkomma i alla utvecklingsdiskussioner om pedagogiskt utvecklingsarbete. Man behöver komma genom de här horisonterna för att komma vidare. Att förhandla om mening är på sätt och vis självklart, men i min studie blev det tydligt att det inte bara handlar om att sätta igång och konkretisera utvecklingsplaner, vi behöver också vara medvetna om att lärarna behöver utrymme för det.

Vad överraskade dig?

– Det blev väldigt tydligt att det via forskning går att synliggöra och begreppsliggöra det vi håller på med. För dem som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete så ter sig världen rätt komplex ibland, man vet inte hur det hänger ihop och på vilket sätt. Men min och liknande forskning kan på ett häpnadsväckande sätt stödja arbetet med att ta reda på samband.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete.

Av Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 17:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta förinspelade föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Titta när det passar dig under tre veckor. Välkommen!

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.