Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få tid att diskutera tillsammans. Det menar Carina Kiukas, som med sin avhandling vill bidra till en fördjupad kunskap om pedagogiskt utvecklingsarbete.

Carina Kiukas
Carina Kiukas

Född år 1968
Bor i Esbo utanför Helsingfors, Finland

Disputerade 2021-04-16
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Lärare som aktörer i praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lektor på Yrkeshögskolan Arcada, en svenskspråkig yrkeshögskola i Finland, i över tjugo år och förutom att vara lärare så har jag arbetat med en del pedagogiskt utvecklingsarbete. När jag började fundera på doktorandstudier så tänkte jag på att det finns mycket potential bland lärare, men att den inte alltid tas till vara och att det inte finns en struktur för hur det ska gå till. Därför fick det bli mitt ämne och jag valde att arbeta med aktionsforskning. Tanken var att det även kunde tillföra min egen arbetsplats något.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete. Fokus ligger på lärare, och lärare som aktörer. Många stora skolutvecklingsprojekt har inte utgått från lärare som aktörer, utan det har varit en mer styrd utveckling. Vissa saker har implementerats utan att man sett att för att få en hållbar utveckling behöver lärarna känna att de förstår och är en del av utvecklingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När lärare diskuterar och utvecklar tillsammans och försöker förhålla sig till vad de håller på med lyfts saker som inte märks i vanliga samtal. Någon råkar säga något som leder vidare. I det analyserade materialet fanns fyra begriplighetshorisonter som återkom i diskussionerna. Till exempel verkar hur man ska agera i ett visst sammanhang för att uppnå aktörskap, och varför man gör på ett visst sätt, återkomma i alla utvecklingsdiskussioner om pedagogiskt utvecklingsarbete. Man behöver komma genom de här horisonterna för att komma vidare. Att förhandla om mening är på sätt och vis självklart, men i min studie blev det tydligt att det inte bara handlar om att sätta igång och konkretisera utvecklingsplaner, vi behöver också vara medvetna om att lärarna behöver utrymme för det.

Vad överraskade dig?

– Det blev väldigt tydligt att det via forskning går att synliggöra och begreppsliggöra det vi håller på med. För dem som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete så ter sig världen rätt komplex ibland, man vet inte hur det hänger ihop och på vilket sätt. Men min och liknande forskning kan på ett häpnadsväckande sätt stödja arbetet med att ta reda på samband.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 17:42 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-09-21 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer