Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Ny forskning om flerspråkighet når inte in i klassrummen. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i Sverige, Tyskland och Chile förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Monica Bravo Granström
Monica Bravo Granström

Född 1973
Bor i Markdorf, Tyskland

Disputerade 2019-11-29
vid University of Education, Weingarten, Tyskland


AVHANDLING
Teachers' Beliefs and Strategies when Teaching Reading in Multilingual Settings. Case Studies in German, Swedish and Chilean Grade 4 Classrooms

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Flerspråkighet har präglat mitt eget liv – jag är uppväxt i Sverige, bor sedan många år i Tyskland, är gift med en spanjor och har barn som växer upp med flera språk. Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i Sverige och undervisar nu i Tyskland som lärare i svenska, vid sidan av mitt uppdrag som lärarutbildare. Avhandlingens fokus är även det hämtat ur min egen vardag, eller snarare mina barns. Synen på flerspråkighet i deras skola skiljer sig mellan lärarna. En del uppfattar flerspråkighet som en styrka, andra som ett problem. Jag insåg att det ofta saknas en genomgående policy i frågan, och jag ville undersöka hur det ser ut på flera håll i världen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvalitativ studie där jag jämfört läsundervisningen i flerspråkiga klassrum i årskurs 4 i Sverige, Tyskland och Chile. Avhandlingen bygger dels på observationer från undervisningen, dels på intervjuer med lärarna. De har svarat på öppna frågor om deras egna erfarenheter av flerspråkighet och hur de uppfattar och definierar flerspråkighet. Jag har sedan analyserat och jämfört svaren med hur flerspråkigheten tas med i undervisningen, på tre olika nivåer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna i alla tre länder i olika grad anser att flerspråkighet innebär att kunna tala språken flytande. De tyska lärarna i den här studien går längst, deras definition är att kunna språket perfekt. Lärarna har genomgående en snarare dualistisk syn på flerspråkighet, det vill säga en uppfattning om att det ena språket inte påverkar det andra. Det strider mot den senaste forskningen som visar motsatsen, att olika språk utvecklas parallellt och också tvinnas in i varandra. Forskningen pekar också på att flerspråkiga elever lär sig bättre om de får använda alla sina språk i undervisningen.

– Ingen av lärarna eller skolorna hade några särskilda strategier för att underlätta läsundervisningen för de flerspråkiga eleverna. Ibland kunde eleverna få lyssna på en bok först eller tillåtas slå upp ord de inte kunde, men inte med tanke på flerspråkigheten. Varken de svenska eller tyska lärarna refererade heller till vad respektive läroplaner tar upp kring flerspråkighet.

– Skolan i Chile skiljer sig, inte helt oväntat, mest åt mellan länderna. Undervisningen där är betydligt mer auktoritär och mindre interagerande jämfört med Tyskland och Sverige. Den dualistiska synen på flerspråkighet är också starkast i Chile. Avhandlingen rymmer även en fyrfältsmodell, tänkt att användas som stöd för reflektion om flerspråkighet.

Vad överraskade dig?

– Att det inte inte reflekteras särskilt mycket kring flerspråkighet och att ingen i studien nämner vad exempelvis läroplanerna tar upp om flerspråkighet. Det är förvånande, för det lär inte finnas särskilt många klassrum i dessa länder där det enbart talas ett språk.

– Jag överraskades också över hur dominerande den dualistiska synen på flerspråkighet var i samtliga tre länder. Det är möjligt att jag är naiv, men jag hade inte förväntat mig ett så stort glapp mellan vad den senaste forskningen visar och vad som sker i praktiken. Lärarutbildningen behöver förändras här och ta med detta i större grad, även fortbildningar senare i yrkeslivet behöver ta upp detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare inte minst, men också praktiserande lärare, på alla nivåer och ämnen. Flerspråkighet är inte begränsat till ett ämne utan finns med eleverna hela tiden. Jag tror att lärarlag kan ha nytta av avhandlingens fyrfältsmodell i diskussioner om flerspråkighet. Men ansvaret för de här frågorna kan givetvis inte läggas på individnivå. Resultaten är lika relevanta för skolledare som ansvarar för en övergripande policy kring flerspråkighet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-13 13:30 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-16 10:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.