Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Ny forskning om flerspråkighet når inte in i klassrummen. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i Sverige, Tyskland och Chile förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Monica Bravo Granström
Monica Bravo Granström

Född 1973
Bor i Markdorf, Tyskland

Disputerade 2019-11-29
vid University of Education, Weingarten, Tyskland


AVHANDLING
Teachers' Beliefs and Strategies when Teaching Reading in Multilingual Settings. Case Studies in German, Swedish and Chilean Grade 4 Classrooms

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Flerspråkighet har präglat mitt eget liv – jag är uppväxt i Sverige, bor sedan många år i Tyskland, är gift med en spanjor och har barn som växer upp med flera språk. Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i Sverige och undervisar nu i Tyskland som lärare i svenska, vid sidan av mitt uppdrag som lärarutbildare. Avhandlingens fokus är även det hämtat ur min egen vardag, eller snarare mina barns. Synen på flerspråkighet i deras skola skiljer sig mellan lärarna. En del uppfattar flerspråkighet som en styrka, andra som ett problem. Jag insåg att det ofta saknas en genomgående policy i frågan, och jag ville undersöka hur det ser ut på flera håll i världen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvalitativ studie där jag jämfört läsundervisningen i flerspråkiga klassrum i årskurs 4 i Sverige, Tyskland och Chile. Avhandlingen bygger dels på observationer från undervisningen, dels på intervjuer med lärarna. De har svarat på öppna frågor om deras egna erfarenheter av flerspråkighet och hur de uppfattar och definierar flerspråkighet. Jag har sedan analyserat och jämfört svaren med hur flerspråkigheten tas med i undervisningen, på tre olika nivåer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna i alla tre länder i olika grad anser att flerspråkighet innebär att kunna tala språken flytande. De tyska lärarna i den här studien går längst, deras definition är att kunna språket perfekt. Lärarna har genomgående en snarare dualistisk syn på flerspråkighet, det vill säga en uppfattning om att det ena språket inte påverkar det andra. Det strider mot den senaste forskningen som visar motsatsen, att olika språk utvecklas parallellt och också tvinnas in i varandra. Forskningen pekar också på att flerspråkiga elever lär sig bättre om de får använda alla sina språk i undervisningen.

– Ingen av lärarna eller skolorna hade några särskilda strategier för att underlätta läsundervisningen för de flerspråkiga eleverna. Ibland kunde eleverna få lyssna på en bok först eller tillåtas slå upp ord de inte kunde, men inte med tanke på flerspråkigheten. Varken de svenska eller tyska lärarna refererade heller till vad respektive läroplaner tar upp kring flerspråkighet.

– Skolan i Chile skiljer sig, inte helt oväntat, mest åt mellan länderna. Undervisningen där är betydligt mer auktoritär och mindre interagerande jämfört med Tyskland och Sverige. Den dualistiska synen på flerspråkighet är också starkast i Chile. Avhandlingen rymmer även en fyrfältsmodell, tänkt att användas som stöd för reflektion om flerspråkighet.

Vad överraskade dig?

– Att det inte inte reflekteras särskilt mycket kring flerspråkighet och att ingen i studien nämner vad exempelvis läroplanerna tar upp om flerspråkighet. Det är förvånande, för det lär inte finnas särskilt många klassrum i dessa länder där det enbart talas ett språk.

– Jag överraskades också över hur dominerande den dualistiska synen på flerspråkighet var i samtliga tre länder. Det är möjligt att jag är naiv, men jag hade inte förväntat mig ett så stort glapp mellan vad den senaste forskningen visar och vad som sker i praktiken. Lärarutbildningen behöver förändras här och ta med detta i större grad, även fortbildningar senare i yrkeslivet behöver ta upp detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare inte minst, men också praktiserande lärare, på alla nivåer och ämnen. Flerspråkighet är inte begränsat till ett ämne utan finns med eleverna hela tiden. Jag tror att lärarlag kan ha nytta av avhandlingens fyrfältsmodell i diskussioner om flerspråkighet. Men ansvaret för de här frågorna kan givetvis inte läggas på individnivå. Resultaten är lika relevanta för skolledare som ansvarar för en övergripande policy kring flerspråkighet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-13 13:30 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-16 10:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer