Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Ny forskning om flerspråkighet når inte in i klassrummen. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i Sverige, Tyskland och Chile förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Monica Bravo Granström
Monica Bravo Granström

Född 1973
Bor i Markdorf, Tyskland

Disputerade 2019-11-29
vid University of Education, Weingarten, Tyskland


AVHANDLING
Teachers' Beliefs and Strategies when Teaching Reading in Multilingual Settings. Case Studies in German, Swedish and Chilean Grade 4 Classrooms

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Flerspråkighet har präglat mitt eget liv – jag är uppväxt i Sverige, bor sedan många år i Tyskland, är gift med en spanjor och har barn som växer upp med flera språk. Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i Sverige och undervisar nu i Tyskland som lärare i svenska, vid sidan av mitt uppdrag som lärarutbildare. Avhandlingens fokus är även det hämtat ur min egen vardag, eller snarare mina barns. Synen på flerspråkighet i deras skola skiljer sig mellan lärarna. En del uppfattar flerspråkighet som en styrka, andra som ett problem. Jag insåg att det ofta saknas en genomgående policy i frågan, och jag ville undersöka hur det ser ut på flera håll i världen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvalitativ studie där jag jämfört läsundervisningen i flerspråkiga klassrum i årskurs 4 i Sverige, Tyskland och Chile. Avhandlingen bygger dels på observationer från undervisningen, dels på intervjuer med lärarna. De har svarat på öppna frågor om deras egna erfarenheter av flerspråkighet och hur de uppfattar och definierar flerspråkighet. Jag har sedan analyserat och jämfört svaren med hur flerspråkigheten tas med i undervisningen, på tre olika nivåer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna i alla tre länder i olika grad anser att flerspråkighet innebär att kunna tala språken flytande. De tyska lärarna i den här studien går längst, deras definition är att kunna språket perfekt. Lärarna har genomgående en snarare dualistisk syn på flerspråkighet, det vill säga en uppfattning om att det ena språket inte påverkar det andra. Det strider mot den senaste forskningen som visar motsatsen, att olika språk utvecklas parallellt och också tvinnas in i varandra. Forskningen pekar också på att flerspråkiga elever lär sig bättre om de får använda alla sina språk i undervisningen.

– Ingen av lärarna eller skolorna hade några särskilda strategier för att underlätta läsundervisningen för de flerspråkiga eleverna. Ibland kunde eleverna få lyssna på en bok först eller tillåtas slå upp ord de inte kunde, men inte med tanke på flerspråkigheten. Varken de svenska eller tyska lärarna refererade heller till vad respektive läroplaner tar upp kring flerspråkighet.

– Skolan i Chile skiljer sig, inte helt oväntat, mest åt mellan länderna. Undervisningen där är betydligt mer auktoritär och mindre interagerande jämfört med Tyskland och Sverige. Den dualistiska synen på flerspråkighet är också starkast i Chile. Avhandlingen rymmer även en fyrfältsmodell, tänkt att användas som stöd för reflektion om flerspråkighet.

Vad överraskade dig?

– Att det inte inte reflekteras särskilt mycket kring flerspråkighet och att ingen i studien nämner vad exempelvis läroplanerna tar upp om flerspråkighet. Det är förvånande, för det lär inte finnas särskilt många klassrum i dessa länder där det enbart talas ett språk.

– Jag överraskades också över hur dominerande den dualistiska synen på flerspråkighet var i samtliga tre länder. Det är möjligt att jag är naiv, men jag hade inte förväntat mig ett så stort glapp mellan vad den senaste forskningen visar och vad som sker i praktiken. Lärarutbildningen behöver förändras här och ta med detta i större grad, även fortbildningar senare i yrkeslivet behöver ta upp detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare inte minst, men också praktiserande lärare, på alla nivåer och ämnen. Flerspråkighet är inte begränsat till ett ämne utan finns med eleverna hela tiden. Jag tror att lärarlag kan ha nytta av avhandlingens fyrfältsmodell i diskussioner om flerspråkighet. Men ansvaret för de här frågorna kan givetvis inte läggas på individnivå. Resultaten är lika relevanta för skolledare som ansvarar för en övergripande policy kring flerspråkighet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-13 13:30 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-16 10:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.