Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett starkt samband mellan mobbning, nättrakasserier och psykisk ohälsa bland ungdomar. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Maria Fridh
Maria Fridh

Född 1963
Bor i Malmö

Disputerade 2018-06-01
vid Lunds universitet

 


AVHANDLING
Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är läkare och har tidigare arbetat inom psykiatrin och BUP. Många av de unga jag mötte där hade påfallande ofta varit utsatta för mobbning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudfokus är sambandet mellan psykisk ohälsa och mobbning samt –nättrakasserier bland äldre skolelever. Avhandlingen baseras på datamaterial från Region Skånes stora folkhälsoenkäter.

– I den första studien har jag undersökt psykisk ohälsa bland elever med och utan någon form av funktionsnedsättning (hörsel, syn, rörelsehinder, dyslexi, adhd/add eller någon annan form av funktionsnedsättning) med fokus på utsatthet för mobbning och nättrakasserier. Den andra studien undersöker sambandet mellan utsatthet för nättrakasserier och psykisk ohälsa samt hur sambandet påverkas av stöd från föräldrar och vänner. Den tredje studien undersöker sambandet mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende bland elever med psykisk ohälsa i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2. Den fjärde studien undersökte sambandet mellan utsatthet för fysiskt våld och psykisk ohälsa bland unga vuxna 18-34 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien visar att det är dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning och nättrakasserier jämfört med jämnåriga utan funktionsnedsättning. Det är också dubbelt så vanligt med psykisk ohälsa bland funktionsnedsatta elever. Allra mest utsatta för mobbning och psykisk ohälsa är elever med adhd/add.

– Studie två visar ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa, och att det räcker att ha blivit utsatt en gång senaste året för att påverka måendet. Flickor nättrakasseras oftare än pojkar. Goda relationer med föräldrar och vänner är starka skyddsfaktorer för den psykiska hälsan. Intressant är att vår studie visar att goda relationer verkar vara extra skyddande för nättrakasserade pojkar jämfört med nättrakasserade flickor.

– Den tredje studien visar att det finns ett tydligt samband mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende bland elever med psykisk ohälsa. Sambandet med självskadebeteende blir gradvis starkare från dem som bara mobbat andra, till dem som enbart blivit mobbade, till dem som både mobbat andra och själva blivit utsatta på nätet.

Vad överraskade dig?

– Att sambandet mellan psykisk ohälsa och utsatthet på nätet är så tydligt att ett tillfälle kan räcka. Nättrakasserier kan verkligen ställa till stor skada. En bidragande orsak är sannolikt att material på nätet kan ligga kvar hur länge som helst och att publiken är obegränsad. Det är oerhört svårt att värja sig mot denna form av övergrepp. Jag förvånades också av att det fanns så tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i samtliga studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att min avhandling kan vara intressant för personer som möter unga människor inom skolan och vården. Mitt bidrag är en liten pusselbit som jag hoppas synliggör vad som kan hända när unga utsätts för mobbning. Vi måste prata mer om att vara försiktiga med hur vi uttrycker oss, inte minst på nätet, och framför allt om vikten av att vara snälla mot varandra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-22 16:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 11:30 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer