Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett starkt samband mellan mobbning, nättrakasserier och psykisk ohälsa bland ungdomar. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Maria Fridh
Maria Fridh

Född 1963
Bor i Malmö

Disputerade 2018-06-01
vid Lunds universitet

 


AVHANDLING
Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är läkare och har tidigare arbetat inom psykiatrin och BUP. Många av de unga jag mötte där hade påfallande ofta varit utsatta för mobbning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudfokus är sambandet mellan psykisk ohälsa och mobbning samt –nättrakasserier bland äldre skolelever. Avhandlingen baseras på datamaterial från Region Skånes stora folkhälsoenkäter.

– I den första studien har jag undersökt psykisk ohälsa bland elever med och utan någon form av funktionsnedsättning (hörsel, syn, rörelsehinder, dyslexi, adhd/add eller någon annan form av funktionsnedsättning) med fokus på utsatthet för mobbning och nättrakasserier. Den andra studien undersöker sambandet mellan utsatthet för nättrakasserier och psykisk ohälsa samt hur sambandet påverkas av stöd från föräldrar och vänner. Den tredje studien undersöker sambandet mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende bland elever med psykisk ohälsa i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2. Den fjärde studien undersökte sambandet mellan utsatthet för fysiskt våld och psykisk ohälsa bland unga vuxna 18-34 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien visar att det är dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning och nättrakasserier jämfört med jämnåriga utan funktionsnedsättning. Det är också dubbelt så vanligt med psykisk ohälsa bland funktionsnedsatta elever. Allra mest utsatta för mobbning och psykisk ohälsa är elever med adhd/add.

– Studie två visar ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa, och att det räcker att ha blivit utsatt en gång senaste året för att påverka måendet. Flickor nättrakasseras oftare än pojkar. Goda relationer med föräldrar och vänner är starka skyddsfaktorer för den psykiska hälsan. Intressant är att vår studie visar att goda relationer verkar vara extra skyddande för nättrakasserade pojkar jämfört med nättrakasserade flickor.

– Den tredje studien visar att det finns ett tydligt samband mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende bland elever med psykisk ohälsa. Sambandet med självskadebeteende blir gradvis starkare från dem som bara mobbat andra, till dem som enbart blivit mobbade, till dem som både mobbat andra och själva blivit utsatta på nätet.

Vad överraskade dig?

– Att sambandet mellan psykisk ohälsa och utsatthet på nätet är så tydligt att ett tillfälle kan räcka. Nättrakasserier kan verkligen ställa till stor skada. En bidragande orsak är sannolikt att material på nätet kan ligga kvar hur länge som helst och att publiken är obegränsad. Det är oerhört svårt att värja sig mot denna form av övergrepp. Jag förvånades också av att det fanns så tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i samtliga studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att min avhandling kan vara intressant för personer som möter unga människor inom skolan och vården. Mitt bidrag är en liten pusselbit som jag hoppas synliggör vad som kan hända när unga utsätts för mobbning. Vi måste prata mer om att vara försiktiga med hur vi uttrycker oss, inte minst på nätet, och framför allt om vikten av att vara snälla mot varandra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-22 16:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 11:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats