Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett starkt samband mellan mobbning, nättrakasserier och psykisk ohälsa bland ungdomar. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Maria Fridh
Maria Fridh

Född 1963
Bor i Malmö

Disputerade 2018-06-01
vid Lunds universitet

 


AVHANDLING
Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är läkare och har tidigare arbetat inom psykiatrin och BUP. Många av de unga jag mötte där hade påfallande ofta varit utsatta för mobbning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudfokus är sambandet mellan psykisk ohälsa och mobbning/ nättrakasserier bland äldre skolelever. Avhandlingen baseras på datamaterial från Region Skånes stora folkhälsoenkäter.

– I den första studien har jag undersökt psykisk ohälsa bland elever med och utan någon form av funktionsnedsättning (hörsel, syn, rörelsehinder, dyslexi, adhd/add eller någon annan form av funktionsnedsättning) med fokus på utsatthet för mobbning och nättrakasserier. Den andra studien undersöker sambandet mellan utsatthet för nättrakasserier och psykisk ohälsa samt hur sambandet påverkas av stöd från föräldrar och vänner. Den tredje studien undersöker sambandet mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende bland elever med psykisk ohälsa i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2. Den fjärde studien undersökte sambandet mellan utsatthet för fysiskt våld och psykisk ohälsa bland unga vuxna 18-34 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien visar att det är dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning och nättrakasserier jämfört med jämnåriga utan funktionsnedsättning. Det är också dubbelt så vanligt med psykisk ohälsa bland funktionsnedsatta elever. Allra mest utsatta för mobbning och psykisk ohälsa är elever med adhd/add.

– Studie två visar ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa, och att det räcker att ha blivit utsatt en gång senaste året för att påverka måendet. Flickor nättrakasseras oftare än pojkar. Goda relationer med föräldrar och vänner är starka skyddsfaktorer för den psykiska hälsan. Intressant är att vår studie visar att goda relationer verkar vara extra skyddande för nättrakasserade pojkar jämfört med nättrakasserade flickor.

– Den tredje studien visar att det finns ett tydligt samband mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende bland elever med psykisk ohälsa. Sambandet med självskadebeteende blir gradvis starkare från dem som bara mobbat andra, till dem som enbart blivit mobbade, till dem som både mobbat andra och själva blivit utsatta på nätet.

Vad överraskade dig?

– Att sambandet mellan psykisk ohälsa och utsatthet på nätet är så tydligt att ett tillfälle kan räcka. Nättrakasserier kan verkligen ställa till stor skada. En bidragande orsak är sannolikt att material på nätet kan ligga kvar hur länge som helst och att publiken är obegränsad. Det är oerhört svårt att värja sig mot denna form av övergrepp. Jag förvånades också av att det fanns så tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i samtliga studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att min avhandling kan vara intressant för personer som möter unga människor inom skolan och vården. Mitt bidrag är en liten pusselbit som jag hoppas synliggör vad som kan hända när unga utsätts för mobbning. Vi måste prata mer om att vara försiktiga med hur vi uttrycker oss, inte minst på nätet, och framför allt om vikten av att vara snälla mot varandra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-22 16:03 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats