Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett starkt samband mellan mobbning, nättrakasserier och psykisk ohälsa bland ungdomar. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Maria Fridh
Maria Fridh

Född 1963
Bor i Malmö

Disputerade 2018-06-01
vid Lunds universitet

 


AVHANDLING
Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är läkare och har tidigare arbetat inom psykiatrin och BUP. Många av de unga jag mötte där hade påfallande ofta varit utsatta för mobbning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudfokus är sambandet mellan psykisk ohälsa och mobbning samt –nättrakasserier bland äldre skolelever. Avhandlingen baseras på datamaterial från Region Skånes stora folkhälsoenkäter.

– I den första studien har jag undersökt psykisk ohälsa bland elever med och utan någon form av funktionsnedsättning (hörsel, syn, rörelsehinder, dyslexi, adhd/add eller någon annan form av funktionsnedsättning) med fokus på utsatthet för mobbning och nättrakasserier. Den andra studien undersöker sambandet mellan utsatthet för nättrakasserier och psykisk ohälsa samt hur sambandet påverkas av stöd från föräldrar och vänner. Den tredje studien undersöker sambandet mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende bland elever med psykisk ohälsa i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2. Den fjärde studien undersökte sambandet mellan utsatthet för fysiskt våld och psykisk ohälsa bland unga vuxna 18-34 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien visar att det är dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning och nättrakasserier jämfört med jämnåriga utan funktionsnedsättning. Det är också dubbelt så vanligt med psykisk ohälsa bland funktionsnedsatta elever. Allra mest utsatta för mobbning och psykisk ohälsa är elever med adhd/add.

– Studie två visar ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa, och att det räcker att ha blivit utsatt en gång senaste året för att påverka måendet. Flickor nättrakasseras oftare än pojkar. Goda relationer med föräldrar och vänner är starka skyddsfaktorer för den psykiska hälsan. Intressant är att vår studie visar att goda relationer verkar vara extra skyddande för nättrakasserade pojkar jämfört med nättrakasserade flickor.

– Den tredje studien visar att det finns ett tydligt samband mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende bland elever med psykisk ohälsa. Sambandet med självskadebeteende blir gradvis starkare från dem som bara mobbat andra, till dem som enbart blivit mobbade, till dem som både mobbat andra och själva blivit utsatta på nätet.

Vad överraskade dig?

– Att sambandet mellan psykisk ohälsa och utsatthet på nätet är så tydligt att ett tillfälle kan räcka. Nättrakasserier kan verkligen ställa till stor skada. En bidragande orsak är sannolikt att material på nätet kan ligga kvar hur länge som helst och att publiken är obegränsad. Det är oerhört svårt att värja sig mot denna form av övergrepp. Jag förvånades också av att det fanns så tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i samtliga studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att min avhandling kan vara intressant för personer som möter unga människor inom skolan och vården. Mitt bidrag är en liten pusselbit som jag hoppas synliggör vad som kan hända när unga utsätts för mobbning. Vi måste prata mer om att vara försiktiga med hur vi uttrycker oss, inte minst på nätet, och framför allt om vikten av att vara snälla mot varandra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-22 16:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 11:30 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer