2016-01-19 14:03  535 Dela:

Dynamiska matematikprogram kan utveckla matematikundervisningen

Maria Fahlgren har designat uppgifter för dynamiska matematikprogram som kan hjälpa lärare att komma åt alla förmågor som elever behöver träna i matematik.

Maria Fahlgren
Maria Fahlgren

Född 1966
i Åmål

Disputerade 2015-12-15
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Designing for the integration of dynamic software environments in the teaching of mathematics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av dynamiska matematikprogram eftersom de erbjuder många pedagogiska möjligheter för elever att laborera i matematik. Med hjälp av dem kan eleverna arbeta undersökande och själva upptäcka olika matematiska samband. Det har dock förvånat mig att den typen av programvara inte har fått något stort genomslag i skolans matematikundervisning i Sverige eller internationellt. Länge talade man om att en möjlig orsak till det var att lärare behövde boka en datorsal för att kunna använda programmen men nu ser ju förhållandena annorlunda ut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man som lärare kan designa undervisningen för att utnyttja potentialen i dynamiska matematikprogram. Mitt fokus ligger på hur man kan designa uppgifter för dessa dynamiska matematikprogram. Jag har arbetat med en annan forskare och fyra gymnasielärare på två olika skolor. Jag och min kollega har designat uppgifter som vi sedan har diskuterat tillsammans med lärarna, och de har fått komma med input. Sedan har lärarna testat uppgifterna i klassrummet. Elevernas arbete med uppgifterna har analyserats och vi har därefter haft en uppföljande diskussion.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att uppgifterna måste vara anpassade för de dynamiska matematikprogrammen för att man ska komma åt olika matematiska förmågor. Det finns en ny syn på vad det innebär att kunna matematik idag. Det handlar inte endast om att kunna räkna utan även om att kunna kommunicera och resonera om matematik. Det är svårt att komma åt de förmågorna på ett enkelt sätt i en lärobok. Mina resultat visar att det är viktigt att utnyttja möjligheterna med de dynamiska matematikprogrammen för att eleverna ska få träna de förmågorna. Jag har också kommit fram till ett antal designprinciper för att skapa uppgifter för dynamiska matematikprogram som kan vara till nytta för lärare och andra uppgiftskonstruktörer. En sådan princip handlar om att det är viktigt för eleverna att arbeta med papper och penna och inte bara med datorn. I vissa fall behöver eleverna formulera något skriftligt för att kunna förklara något och det är inte alltid datorn är optimal för alla uppgifter. En annan princip handlar om att formulera uppgifter där eleverna uppmanas att formulera egna hypoteser som de sedan undersöker vidare.

Vad överraskade dig?

– Både jag, min kollega och lärarna utgick från att eleverna behärskar tekniken, men det visade sig att de har andra tekniska erfarenheter än vi har. De fascineras inte av samma saker som vi och använde exempelvis zoomtekniken i stor utsträckning, vilket inte är så konstigt eftersom de använder den i sina smartphones, men det ledde till problem för dem att lösa vissa uppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare men även andra forskare som vill arbeta med dynamiska matematikprogram och designa uppgifter.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-01-19 14:03 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-01-27 13:26 av Susanne Sawander


Relaterat

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Digitala läromedel kan inte ersätta läraren

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)