Dyslexi ett kvarstående problem

Gunilla Nordin

Anna Fouganthine
Anna Fouganthine

Född 1970
i Södertälje

Disputerade 2012-10-04
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Orsakerna till dyslexi består även i vuxen ålder, därför är det viktigt att tidigt ge stöd till elever med dyslexi.
– Genomgående hos alla är besvikelsen över att de inte blev uppmärksammade under skoltiden, säger Anna Fouganthine som skrivit en avhandling om läs- och skrivsvårigheter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är grundskollärare i botten och utbildade mig vidare inom dyslexi och specialpedagogik. I skolan mötte jag många elever långt upp i åldrarna som hade läs- och skrivsvårigheter och som ingen riktigt visste hur man skulle hjälpa. Detta väckte mitt intresse för området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan läs- och skrivutveckling och senare livsbetingelser. Jag har följt elever med läs- och skrivsvårigheter, från årskurs två upp till vuxen ålder, och jämfört dessa med en kontrollgrupp. Utgångspunkten är forskningsprojektet ”Läsutveckling i Kronoberg”, som jag har byggt vidare på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag gör tre delstudier i avhandlingen. Den första visar att ingångsvärdena när eleverna går i årskurs två är viktiga för hur läsutvecklingen ska falla ut. Tidiga interventioner är mycket viktigt. I nästa studie tittar jag djupare på läs- och skrivsvårigheternas natur. Det visar sig att bakomliggande orsaker till dyslexi är mycket hårdnackade.

– De orsaker som undersökts kvarstår i vuxen ålder. Resultaten visade också att skillnaderna i läsförmåga mellan undersöknings- och kontrollgrupp inte minskar under skoltiden, trots specialpedagogiska insatser i årskurs 3-5. Läsutvecklingen avstannade för ett flertal deltagare med dyslexi efter avslutad skolgång.

– Sista delstudien bygger på intervjuer av de vuxna deltagarna som berättar om hur livet ser ut i dag. Där ser vi att de är tillfreds med livet, men de har i hög grad valt bort läsning och skrivning. De är inte med i läs- och skrivsamhället, de använder till exempel dator och mejl i mindre grad och har valt bort högre studier. Bara 17 procent gick vidare till högre studier jämfört med kontrollgruppens 50 procent.

– Genomgående hos alla är besvikelsen över att de inte blev uppmärksammade under skoltiden. Endast fyra av trettio har fått en diagnos, vilket lett till att många har utvecklat negativa copingstrategier som påverkat skolprestationerna och lett till att flera av dem underpresterat i skolan.

Vad överraskade dig?

– De stora variationerna mellan individer med dyslexi. Tidigare har man utgått från att dyslexi är ”fonologiska svårigheter, punkt slut”. Denna studie visar att det är mycket större skillnad mellan individer med dyslexi än vad vi trodde innan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla i samhället som är intresserade, från politiker till individer som själva har dyslexi.

Vad kan lärare få ut av att läsa avhandlingen?

–  För lärare som ska ansvara för läs- och skrivinlärning och för speciallärare är resultaten viktiga. Jag sätter in skillnaderna mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i ett pedagogiskt sammanhang.

Fakta: 13 praktiska implikationer som formulerats utifrån resultaten i Anna Fouganthines avhandling

1. Det behövs nationella riktlinjer över hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas och vilka möjliga stöd som finns att tillgå för att säkra att alla elever får den hjälp de behöver tidigt i skolan.

2. Specialpedagogiken behöver utrustas med evidensbaserade metoder för att tidigt förhindra utslagning av elever.

3. BVC-personal och förskolepersonal bör uppmärksamma barn i riskzonen för att utveckla dyslexi.

4. Kompensera för lässvårigheter tidigt i skolan för att förhindra en bristande motivation för skolarbetet och deprivation i kunskapsinhämtningen.

5. Bokstäverna på tangentbordet bör läras in direkt i samband med bokstavsinlärningen.

6. Elever med svårigheter behöver få mer information och kunskap om sina egna svårigheter.

7. Elevernas starka sidor behöver uppmärksammas och de behöver få undervisning i olika former av copingstrategier.

8. Elever med lässvårigheter behöver dagligen möta utmanande texter för att utvecklas.

9. Tidigt i läsutvecklingen bör fokus i undervisningen ligga på avkodningsutvecklingen medan läsförståelseundervisning är av större vikt i de högre årskurserna.

10. Resultaten visar att lärare behöver bli medvetna om att elever med dyslexi upplever skolarbetet som ett hot mot självkänslan.

11. Elevernas olikheter bör uppmärksammas på ett positivt sätt av läraren. Likaså bör man prata om läs- och skrivsvårigheter och lägga en grund för en förståelse för dyslexi bland klasskamraterna.

12. Speciallärare och specialpedagoger behöver bredda och fördjupa den pedagogiska kunskapen vad gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

13. Testmaterial och bedömningsinstrument över läs- och skrivutveckling som är kopplade till pedagogiska insatser behöver tas fram.

 

Sidan publicerades 2012-10-18 11:51 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-10-23 13:22 av John Miller


Relaterat

Läs- och skrivsvårigheter hos vuxenstuderande

Lärarens betydelse är oerhört viktig för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det visarNadja Carlsson i sin avhandling I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- ochskrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv . - Genom ett respektfullt, stödjande och uppmuntrande bemötande kan de studerande få kraftatt ta sig över trösklarna som studierna innebär, säger hon.

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.