Dyslexi ett kvarstående problem

Gunilla Nordin

Anna Fouganthine
Anna Fouganthine

Född 1970
i Södertälje

Disputerade 2012-10-04
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Orsakerna till dyslexi består även i vuxen ålder, därför är det viktigt att tidigt ge stöd till elever med dyslexi.
– Genomgående hos alla är besvikelsen över att de inte blev uppmärksammade under skoltiden, säger Anna Fouganthine som skrivit en avhandling om läs- och skrivsvårigheter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är grundskollärare i botten och utbildade mig vidare inom dyslexi och specialpedagogik. I skolan mötte jag många elever långt upp i åldrarna som hade läs- och skrivsvårigheter och som ingen riktigt visste hur man skulle hjälpa. Detta väckte mitt intresse för området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan läs- och skrivutveckling och senare livsbetingelser. Jag har följt elever med läs- och skrivsvårigheter, från årskurs två upp till vuxen ålder, och jämfört dessa med en kontrollgrupp. Utgångspunkten är forskningsprojektet ”Läsutveckling i Kronoberg”, som jag har byggt vidare på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag gör tre delstudier i avhandlingen. Den första visar att ingångsvärdena när eleverna går i årskurs två är viktiga för hur läsutvecklingen ska falla ut. Tidiga interventioner är mycket viktigt. I nästa studie tittar jag djupare på läs- och skrivsvårigheternas natur. Det visar sig att bakomliggande orsaker till dyslexi är mycket hårdnackade.

– De orsaker som undersökts kvarstår i vuxen ålder. Resultaten visade också att skillnaderna i läsförmåga mellan undersöknings- och kontrollgrupp inte minskar under skoltiden, trots specialpedagogiska insatser i årskurs 3-5. Läsutvecklingen avstannade för ett flertal deltagare med dyslexi efter avslutad skolgång.

– Sista delstudien bygger på intervjuer av de vuxna deltagarna som berättar om hur livet ser ut i dag. Där ser vi att de är tillfreds med livet, men de har i hög grad valt bort läsning och skrivning. De är inte med i läs- och skrivsamhället, de använder till exempel dator och mejl i mindre grad och har valt bort högre studier. Bara 17 procent gick vidare till högre studier jämfört med kontrollgruppens 50 procent.

– Genomgående hos alla är besvikelsen över att de inte blev uppmärksammade under skoltiden. Endast fyra av trettio har fått en diagnos, vilket lett till att många har utvecklat negativa copingstrategier som påverkat skolprestationerna och lett till att flera av dem underpresterat i skolan.

Vad överraskade dig?

– De stora variationerna mellan individer med dyslexi. Tidigare har man utgått från att dyslexi är ”fonologiska svårigheter, punkt slut”. Denna studie visar att det är mycket större skillnad mellan individer med dyslexi än vad vi trodde innan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla i samhället som är intresserade, från politiker till individer som själva har dyslexi.

Vad kan lärare få ut av att läsa avhandlingen?

–  För lärare som ska ansvara för läs- och skrivinlärning och för speciallärare är resultaten viktiga. Jag sätter in skillnaderna mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i ett pedagogiskt sammanhang.

Fakta: 13 praktiska implikationer som formulerats utifrån resultaten i Anna Fouganthines avhandling

1. Det behövs nationella riktlinjer över hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas och vilka möjliga stöd som finns att tillgå för att säkra att alla elever får den hjälp de behöver tidigt i skolan.

2. Specialpedagogiken behöver utrustas med evidensbaserade metoder för att tidigt förhindra utslagning av elever.

3. BVC-personal och förskolepersonal bör uppmärksamma barn i riskzonen för att utveckla dyslexi.

4. Kompensera för lässvårigheter tidigt i skolan för att förhindra en bristande motivation för skolarbetet och deprivation i kunskapsinhämtningen.

5. Bokstäverna på tangentbordet bör läras in direkt i samband med bokstavsinlärningen.

6. Elever med svårigheter behöver få mer information och kunskap om sina egna svårigheter.

7. Elevernas starka sidor behöver uppmärksammas och de behöver få undervisning i olika former av copingstrategier.

8. Elever med lässvårigheter behöver dagligen möta utmanande texter för att utvecklas.

9. Tidigt i läsutvecklingen bör fokus i undervisningen ligga på avkodningsutvecklingen medan läsförståelseundervisning är av större vikt i de högre årskurserna.

10. Resultaten visar att lärare behöver bli medvetna om att elever med dyslexi upplever skolarbetet som ett hot mot självkänslan.

11. Elevernas olikheter bör uppmärksammas på ett positivt sätt av läraren. Likaså bör man prata om läs- och skrivsvårigheter och lägga en grund för en förståelse för dyslexi bland klasskamraterna.

12. Speciallärare och specialpedagoger behöver bredda och fördjupa den pedagogiska kunskapen vad gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

13. Testmaterial och bedömningsinstrument över läs- och skrivutveckling som är kopplade till pedagogiska insatser behöver tas fram.

 

Sidan publicerades 2012-10-18 11:51 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-10-23 13:22 av John Miller


Relaterat

Läs- och skrivsvårigheter hos vuxenstuderande

Lärarens betydelse är oerhört viktig för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det visarNadja Carlsson i sin avhandling I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- ochskrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv . - Genom ett respektfullt, stödjande och uppmuntrande bemötande kan de studerande få kraftatt ta sig över trösklarna som studierna innebär, säger hon.

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser