Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Dyslexi ett kvarstående problem

Publicerad:2012-10-18
Uppdaterad:2012-10-23
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Anna Fouganthine
Anna Fouganthine

Född 1970
i Södertälje

Disputerade 2012-10-04
vid Stockholms universitet

Avhandling

Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Orsakerna till dyslexi består även i vuxen ålder, därför är det viktigt att tidigt ge stöd till elever med dyslexi.
– Genomgående hos alla är besvikelsen över att de inte blev uppmärksammade under skoltiden, säger Anna Fouganthine som skrivit en avhandling om läs- och skrivsvårigheter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är grundskollärare i botten och utbildade mig vidare inom dyslexi och specialpedagogik. I skolan mötte jag många elever långt upp i åldrarna som hade läs- och skrivsvårigheter och som ingen riktigt visste hur man skulle hjälpa. Detta väckte mitt intresse för området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan läs- och skrivutveckling och senare livsbetingelser. Jag har följt elever med läs- och skrivsvårigheter, från årskurs två upp till vuxen ålder, och jämfört dessa med en kontrollgrupp. Utgångspunkten är forskningsprojektet ”Läsutveckling i Kronoberg”, som jag har byggt vidare på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag gör tre delstudier i avhandlingen. Den första visar att ingångsvärdena när eleverna går i årskurs två är viktiga för hur läsutvecklingen ska falla ut. Tidiga interventioner är mycket viktigt. I nästa studie tittar jag djupare på läs- och skrivsvårigheternas natur. Det visar sig att bakomliggande orsaker till dyslexi är mycket hårdnackade.

– De orsaker som undersökts kvarstår i vuxen ålder. Resultaten visade också att skillnaderna i läsförmåga mellan undersöknings- och kontrollgrupp inte minskar under skoltiden, trots specialpedagogiska insatser i årskurs 3-5. Läsutvecklingen avstannade för ett flertal deltagare med dyslexi efter avslutad skolgång.

– Sista delstudien bygger på intervjuer av de vuxna deltagarna som berättar om hur livet ser ut i dag. Där ser vi att de är tillfreds med livet, men de har i hög grad valt bort läsning och skrivning. De är inte med i läs- och skrivsamhället, de använder till exempel dator och mejl i mindre grad och har valt bort högre studier. Bara 17 procent gick vidare till högre studier jämfört med kontrollgruppens 50 procent.

– Genomgående hos alla är besvikelsen över att de inte blev uppmärksammade under skoltiden. Endast fyra av trettio har fått en diagnos, vilket lett till att många har utvecklat negativa copingstrategier som påverkat skolprestationerna och lett till att flera av dem underpresterat i skolan.

Vad överraskade dig?

– De stora variationerna mellan individer med dyslexi. Tidigare har man utgått från att dyslexi är ”fonologiska svårigheter, punkt slut”. Denna studie visar att det är mycket större skillnad mellan individer med dyslexi än vad vi trodde innan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla i samhället som är intresserade, från politiker till individer som själva har dyslexi.

Vad kan lärare få ut av att läsa avhandlingen?

– För lärare som ska ansvara för läs- och skrivinlärning och för speciallärare är resultaten viktiga. Jag sätter in skillnaderna mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i ett pedagogiskt sammanhang.

Gunilla Nordin

Fakta: 13 praktiska implikationer som formulerats utifrån resultaten i Anna Fouganthines avhandling

1. Det behövs nationella riktlinjer över hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas och vilka möjliga stöd som finns att tillgå för att säkra att alla elever får den hjälp de behöver tidigt i skolan.

2. Specialpedagogiken behöver utrustas med evidensbaserade metoder för att tidigt förhindra utslagning av elever.

3. BVC-personal och förskolepersonal bör uppmärksamma barn i riskzonen för att utveckla dyslexi.

4. Kompensera för lässvårigheter tidigt i skolan för att förhindra en bristande motivation för skolarbetet och deprivation i kunskapsinhämtningen.

5. Bokstäverna på tangentbordet bör läras in direkt i samband med bokstavsinlärningen.

6. Elever med svårigheter behöver få mer information och kunskap om sina egna svårigheter.

7. Elevernas starka sidor behöver uppmärksammas och de behöver få undervisning i olika former av copingstrategier.

8. Elever med lässvårigheter behöver dagligen möta utmanande texter för att utvecklas.

9. Tidigt i läsutvecklingen bör fokus i undervisningen ligga på avkodningsutvecklingen medan läsförståelseundervisning är av större vikt i de högre årskurserna.

10. Resultaten visar att lärare behöver bli medvetna om att elever med dyslexi upplever skolarbetet som ett hot mot självkänslan.

11. Elevernas olikheter bör uppmärksammas på ett positivt sätt av läraren. Likaså bör man prata om läs- och skrivsvårigheter och lägga en grund för en förståelse för dyslexi bland klasskamraterna.

12. Speciallärare och specialpedagoger behöver bredda och fördjupa den pedagogiska kunskapen vad gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

13. Testmaterial och bedömningsinstrument över läs- och skrivutveckling som är kopplade till pedagogiska insatser behöver tas fram.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev