Dyslexi ett kvarstående problem

Gunilla Nordin

Anna Fouganthine
Anna Fouganthine

Född 1970
i Södertälje

Disputerade 2012-10-04
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Orsakerna till dyslexi består även i vuxen ålder, därför är det viktigt att tidigt ge stöd till elever med dyslexi.
– Genomgående hos alla är besvikelsen över att de inte blev uppmärksammade under skoltiden, säger Anna Fouganthine som skrivit en avhandling om läs- och skrivsvårigheter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är grundskollärare i botten och utbildade mig vidare inom dyslexi och specialpedagogik. I skolan mötte jag många elever långt upp i åldrarna som hade läs- och skrivsvårigheter och som ingen riktigt visste hur man skulle hjälpa. Detta väckte mitt intresse för området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan läs- och skrivutveckling och senare livsbetingelser. Jag har följt elever med läs- och skrivsvårigheter, från årskurs två upp till vuxen ålder, och jämfört dessa med en kontrollgrupp. Utgångspunkten är forskningsprojektet ”Läsutveckling i Kronoberg”, som jag har byggt vidare på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag gör tre delstudier i avhandlingen. Den första visar att ingångsvärdena när eleverna går i årskurs två är viktiga för hur läsutvecklingen ska falla ut. Tidiga interventioner är mycket viktigt. I nästa studie tittar jag djupare på läs- och skrivsvårigheternas natur. Det visar sig att bakomliggande orsaker till dyslexi är mycket hårdnackade.

– De orsaker som undersökts kvarstår i vuxen ålder. Resultaten visade också att skillnaderna i läsförmåga mellan undersöknings- och kontrollgrupp inte minskar under skoltiden, trots specialpedagogiska insatser i årskurs 3-5. Läsutvecklingen avstannade för ett flertal deltagare med dyslexi efter avslutad skolgång.

– Sista delstudien bygger på intervjuer av de vuxna deltagarna som berättar om hur livet ser ut i dag. Där ser vi att de är tillfreds med livet, men de har i hög grad valt bort läsning och skrivning. De är inte med i läs- och skrivsamhället, de använder till exempel dator och mejl i mindre grad och har valt bort högre studier. Bara 17 procent gick vidare till högre studier jämfört med kontrollgruppens 50 procent.

– Genomgående hos alla är besvikelsen över att de inte blev uppmärksammade under skoltiden. Endast fyra av trettio har fått en diagnos, vilket lett till att många har utvecklat negativa copingstrategier som påverkat skolprestationerna och lett till att flera av dem underpresterat i skolan.

Vad överraskade dig?

– De stora variationerna mellan individer med dyslexi. Tidigare har man utgått från att dyslexi är ”fonologiska svårigheter, punkt slut”. Denna studie visar att det är mycket större skillnad mellan individer med dyslexi än vad vi trodde innan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla i samhället som är intresserade, från politiker till individer som själva har dyslexi.

Vad kan lärare få ut av att läsa avhandlingen?

–  För lärare som ska ansvara för läs- och skrivinlärning och för speciallärare är resultaten viktiga. Jag sätter in skillnaderna mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i ett pedagogiskt sammanhang.

Fakta: 13 praktiska implikationer som formulerats utifrån resultaten i Anna Fouganthines avhandling

1. Det behövs nationella riktlinjer över hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas och vilka möjliga stöd som finns att tillgå för att säkra att alla elever får den hjälp de behöver tidigt i skolan.

2. Specialpedagogiken behöver utrustas med evidensbaserade metoder för att tidigt förhindra utslagning av elever.

3. BVC-personal och förskolepersonal bör uppmärksamma barn i riskzonen för att utveckla dyslexi.

4. Kompensera för lässvårigheter tidigt i skolan för att förhindra en bristande motivation för skolarbetet och deprivation i kunskapsinhämtningen.

5. Bokstäverna på tangentbordet bör läras in direkt i samband med bokstavsinlärningen.

6. Elever med svårigheter behöver få mer information och kunskap om sina egna svårigheter.

7. Elevernas starka sidor behöver uppmärksammas och de behöver få undervisning i olika former av copingstrategier.

8. Elever med lässvårigheter behöver dagligen möta utmanande texter för att utvecklas.

9. Tidigt i läsutvecklingen bör fokus i undervisningen ligga på avkodningsutvecklingen medan läsförståelseundervisning är av större vikt i de högre årskurserna.

10. Resultaten visar att lärare behöver bli medvetna om att elever med dyslexi upplever skolarbetet som ett hot mot självkänslan.

11. Elevernas olikheter bör uppmärksammas på ett positivt sätt av läraren. Likaså bör man prata om läs- och skrivsvårigheter och lägga en grund för en förståelse för dyslexi bland klasskamraterna.

12. Speciallärare och specialpedagoger behöver bredda och fördjupa den pedagogiska kunskapen vad gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

13. Testmaterial och bedömningsinstrument över läs- och skrivutveckling som är kopplade till pedagogiska insatser behöver tas fram.

 

Sidan publicerades 2012-10-18 11:51 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-10-23 13:22 av John Miller


Relaterat

Läs- och skrivsvårigheter hos vuxenstuderande

Lärarens betydelse är oerhört viktig för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det visarNadja Carlsson i sin avhandling I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- ochskrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv . - Genom ett respektfullt, stödjande och uppmuntrande bemötande kan de studerande få kraftatt ta sig över trösklarna som studierna innebär, säger hon.

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser