Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Eleverna lär sig mer, konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Hans Teke
Hans Teke

Född 1973
Bor i Helsingborg

Disputerade 2019-09-28
vid Lunds universitet

 


AVHANDLING
Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag tidigare arbetade som gymnasielärare i filosofi och religion upptäckte jag att de delar som handlar om etik väckte intresse hos eleverna. Som lärare har jag alltid velat att undervisningen ska göra skillnad och betyda något för eleverna i deras framtida liv. I min magisteruppsats argumenterade jag för användning av ”Trestegsmodellen för etikundervisning”, som jag utvecklat utifrån psykologisk forskning och samtal med mina elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvantitativ, jämförande studie mellan etikundervisning utifrån Trestegsmodellen och vanlig traditionell undervisning. I studien ingår cirka 500 gymnasieelever där hälften har fått undervisning enligt Trestegsmodellen och övriga har fungerat som en kontrollgrupp. Studien gjordes i två delar. I den första, större delen, lät jag olika lärare ingå i experiment- respektive kontrollgruppen. I den andra lät jag samma lärare ingå i de olika grupperna (för att se vad som hände om man undvek lärareffekten). Inledningsvis gjorde alla elever ett förtest, därefter fick de undervisning i ett antal lektioner, och 10-12 veckor efter examination testades samtliga elever på nytt för att se vilken utveckling som skett.

– Trestegsmodellen går ut på att i första steget urskilja ett etiskt problem i en kort berättelse. Steg två innebär att lösa ett etiskt problem utifrån den konkreta situationen, alltså inte hänvisa till en moralisk regel som ”det är fel att ljuga”, utan basera lösningen på vad som skulle bli bäst givet de beskrivna omständigheterna. Steg tre innebär att relatera en lösning på ett etiskt problem till en normativ teori. Man för alltså in de normativa teorierna allra sist och använder dem som ett komplement snarare än som ett sätt att lösa själva problemet. Modellen är väldigt strukturerad och innebär mer av typiskt klassrumsarbete än fria diskussioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Självskattningstestet visade att eleverna i kontrollgruppen upplevde att de utvecklats mer jämfört med eleverna i experimentgruppen. Men den del av eftertestet som verkligen mätte vad eleverna lärt sig, visade tydligt att experimentgruppen hade lärt sig mer än kontrollgruppen. Trestegsmodellen verkar alltså vara en mer effektiv undervisningsmetod när det gäller att utveckla etisk medvetenhet.

– Att eleverna i kontrollgruppen trodde sig ha lärt sig mer än experimentgruppen kan ha att göra med att Trestegsmodellen kanske inte upplevs som lika rolig jämfört med traditionell etikundervisning där det ofta diskuteras fritt i klassrummet. Trestegsmodellen kräver mer elevarbete, den rymmer inga dramatiska etiska dilemman utan bygger på konkreta vardagliga etiska problem som ska lösa enligt instruktioner.

– Mina resultat visar också att flickor i båda grupperna har bättre resultat jämfört med pojkarna. Likaså har elever på högskoleförberedande gymnasieprogram bättre resultat jämfört med elever på yrkesprogram.

Vad överraskade dig?

– Att enbart cirka 15 procent av eleverna svarade ja på frågan huruvida de tidigare läst etik eller moralfilosofi tidigare, trots att detta ju är en del i religionsundervisningen i grundskolan. Kort sagt, samtliga elever har läst etik i grundskolan men enbart 15 procent av dem minns det. Det här kan förstås bero på att eleverna i grundskolan inte kunde särskilja etik och moralfilosofi som ämnen men det kan också handla om att de helt enkelt glömt bort vad de lärt sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, inte bara på gymnasienivå, som vill utveckla sin etikundervisning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-06 12:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-03 13:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)