Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Eleverna lär sig mer, konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Hans Teke
Hans Teke

Född 1973
Bor i Helsingborg

Disputerade 2019-09-28
vid Lunds universitet

 


AVHANDLING
Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag tidigare arbetade som gymnasielärare i filosofi och religion upptäckte jag att de delar som handlar om etik väckte intresse hos eleverna. Som lärare har jag alltid velat att undervisningen ska göra skillnad och betyda något för eleverna i deras framtida liv. I min magisteruppsats argumenterade jag för användning av ”Trestegsmodellen för etikundervisning”, som jag utvecklat utifrån psykologisk forskning och samtal med mina elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvantitativ, jämförande studie mellan etikundervisning utifrån Trestegsmodellen och vanlig traditionell undervisning. I studien ingår cirka 500 gymnasieelever där hälften har fått undervisning enligt Trestegsmodellen och övriga har fungerat som en kontrollgrupp. Studien gjordes i två delar. I den första, större delen, lät jag olika lärare ingå i experiment- respektive kontrollgruppen. I den andra lät jag samma lärare ingå i de olika grupperna (för att se vad som hände om man undvek lärareffekten). Inledningsvis gjorde alla elever ett förtest, därefter fick de undervisning i ett antal lektioner, och 10-12 veckor efter examination testades samtliga elever på nytt för att se vilken utveckling som skett.

– Trestegsmodellen går ut på att i första steget urskilja ett etiskt problem i en kort berättelse. Steg två innebär att lösa ett etiskt problem utifrån den konkreta situationen, alltså inte hänvisa till en moralisk regel som ”det är fel att ljuga”, utan basera lösningen på vad som skulle bli bäst givet de beskrivna omständigheterna. Steg tre innebär att relatera en lösning på ett etiskt problem till en normativ teori. Man för alltså in de normativa teorierna allra sist och använder dem som ett komplement snarare än som ett sätt att lösa själva problemet. Modellen är väldigt strukturerad och innebär mer av typiskt klassrumsarbete än fria diskussioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Självskattningstestet visade att eleverna i kontrollgruppen upplevde att de utvecklats mer jämfört med eleverna i experimentgruppen. Men den del av eftertestet som verkligen mätte vad eleverna lärt sig, visade tydligt att experimentgruppen hade lärt sig mer än kontrollgruppen. Trestegsmodellen verkar alltså vara en mer effektiv undervisningsmetod när det gäller att utveckla etisk medvetenhet.

– Att eleverna i kontrollgruppen trodde sig ha lärt sig mer än experimentgruppen kan ha att göra med att Trestegsmodellen kanske inte upplevs som lika rolig jämfört med traditionell etikundervisning där det ofta diskuteras fritt i klassrummet. Trestegsmodellen kräver mer elevarbete, den rymmer inga dramatiska etiska dilemman utan bygger på konkreta vardagliga etiska problem som ska lösa enligt instruktioner.

– Mina resultat visar också att flickor i båda grupperna har bättre resultat jämfört med pojkarna. Likaså har elever på högskoleförberedande gymnasieprogram bättre resultat jämfört med elever på yrkesprogram.

Vad överraskade dig?

– Att enbart cirka 15 procent av eleverna svarade ja på frågan huruvida de tidigare läst etik eller moralfilosofi tidigare, trots att detta ju är en del i religionsundervisningen i grundskolan. Kort sagt, samtliga elever har läst etik i grundskolan men enbart 15 procent av dem minns det. Det här kan förstås bero på att eleverna i grundskolan inte kunde särskilja etik och moralfilosofi som ämnen men det kan också handla om att de helt enkelt glömt bort vad de lärt sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, inte bara på gymnasienivå, som vill utveckla sin etikundervisning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-06 12:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-03 13:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Utbildning påverkar politiskt engagemang mindre än vad man tror

Leder utbildning till högre politiskt deltagande? Forskaren Mikael Persson konstaterar i sin avhandling att andra faktorer är viktigare.

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Manualbaserade program mot psykisk ohälsa som används av barn i skolan är inte neutrala utan bygger på specifika praktiker, normer och värderingar. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan, konstaterar Sofia Kvist Lindholm i sin avhandling.

En-till-en kan öka digitala skillnader mellan skolor

En-till-en minskar inte digital ojämlikhet. Tvärtom blev ojämlikheten ännu större för deltagarna i Eva Jacquets forskning.

Viktigt att fråga på rätt sätt när det gäller självskadebeteende

Hur man frågar är avgörande för att kunna fånga upp ungdomar med självskadebeteende, menar Maria Zetterqvist. Hon har forskat om hur vanligt självskadebeteende är bland ungdomar, och vad det fyller för funktion.

Ensamhet i tonåren – ökar risken för självmord

Yerko Rojas har undersökt sambandet mellan social exkludering under barndomen och självmord och självmordsförsök som ungdom och ung vuxen.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan

Skolförvaltningars krav på snabba förändringar skapar press hos rektorer att kunna visa på resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor, eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Konsekvensen blir att utvecklingsarbetet hamnar i kläm, menar forskaren Jaana Nehez.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.