Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Eleverna lär sig mer, konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Hans Teke
Hans Teke

Född 1973
Bor i Helsingborg

Disputerade 2019-09-28
vid Lunds universtitet

 


AVHANDLING
Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag tidigare arbetade som gymnasielärare i filosofi och religion upptäckte jag att de delar som handlar om etik väckte intresse hos eleverna. Som lärare har jag alltid velat att undervisningen ska göra skillnad och betyda något för eleverna i deras framtida liv. I min magisteruppsats argumenterade jag för användning av ”Trestegsmodellen för etikundervisning”, som jag utvecklat utifrån psykologisk forskning och samtal med mina elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvantitativ, jämförande studie mellan etikundervisning utifrån Trestegsmodellen och vanlig traditionell undervisning. I studien ingår cirka 500 gymnasieelever där hälften har fått undervisning enligt Trestegsmodellen och övriga har fungerat som en kontrollgrupp. Studien gjordes i två delar. I den första, större delen, lät jag olika lärare ingå i experiment- respektive kontrollgruppen. I den andra lät jag samma lärare ingå i de olika grupperna (för att se vad som hände om man undvek lärareffekten). Inledningsvis gjorde alla elever ett förtest, därefter fick de undervisning i ett antal lektioner, och 10-12 veckor efter examination testades samtliga elever på nytt för att se vilken utveckling som skett.

– Trestegsmodellen går ut på att i första steget urskilja ett etiskt problem i en kort berättelse. Steg två innebär att lösa ett etiskt problem utifrån den konkreta situationen, alltså inte hänvisa till en moralisk regel som ”det är fel att ljuga”, utan basera lösningen på vad som skulle bli bäst givet de beskrivna omständigheterna. Steg tre innebär att relatera en lösning på ett etiskt problem till en normativ teori. Man för alltså in de normativa teorierna allra sist och använder dem som ett komplement snarare än som ett sätt att lösa själva problemet. Modellen är väldigt strukturerad och innebär mer av typiskt klassrumsarbete än fria diskussioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Självskattningstestet visade att eleverna i kontrollgruppen upplevde att de utvecklats mer jämfört med eleverna i experimentgruppen. Men den del av eftertestet som verkligen mätte vad eleverna lärt sig, visade tydligt att experimentgruppen hade lärt sig mer än kontrollgruppen. Trestegsmodellen verkar alltså vara en mer effektiv undervisningsmetod när det gäller att utveckla etisk medvetenhet.

– Att eleverna i kontrollgruppen trodde sig ha lärt sig mer än experimentgruppen kan ha att göra med att Trestegsmodellen kanske inte upplevs som lika rolig jämfört med traditionell etikundervisning där det ofta diskuteras fritt i klassrummet. Trestegsmodellen kräver mer elevarbete, den rymmer inga dramatiska etiska dilemman utan bygger på konkreta vardagliga etiska problem som ska lösa enligt instruktioner.

– Mina resultat visar också att flickor i båda grupperna har bättre resultat jämfört med pojkarna. Likaså har elever på högskoleförberedande gymnasieprogram bättre resultat jämfört med elever på yrkesprogram.

Vad överraskade dig?

– Att enbart ca 15 procent av eleverna svarade ja på frågan huruvida de tidigare läst etik eller moralfilosofi tidigare, trots att detta ju är en del i religionsundervisningen i grundskolan. Kort sagt, samtliga elever har läst etik i grundskolan men enbart 15 procent av dem minns det. Det här kan förstås bero på att eleverna i grundskolan inte kunde särskilja etik och moralfilosofi som ämnen men det kan också handla om att de helt enkelt glömt bort vad de lärt sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, inte bara på gymnasienivå, som vill utveckla sin etikundervisning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-06 12:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.