2020-01-06 12:41  915 Dela:

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Eleverna lär sig mer, konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Hans Teke
Hans Teke

Född 1973
Bor i Helsingborg

Disputerade 2019-09-28
vid Lunds universitet

 


AVHANDLING
Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag tidigare arbetade som gymnasielärare i filosofi och religion upptäckte jag att de delar som handlar om etik väckte intresse hos eleverna. Som lärare har jag alltid velat att undervisningen ska göra skillnad och betyda något för eleverna i deras framtida liv. I min magisteruppsats argumenterade jag för användning av ”Trestegsmodellen för etikundervisning”, som jag utvecklat utifrån psykologisk forskning och samtal med mina elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvantitativ, jämförande studie mellan etikundervisning utifrån Trestegsmodellen och vanlig traditionell undervisning. I studien ingår cirka 500 gymnasieelever där hälften har fått undervisning enligt Trestegsmodellen och övriga har fungerat som en kontrollgrupp. Studien gjordes i två delar. I den första, större delen, lät jag olika lärare ingå i experiment- respektive kontrollgruppen. I den andra lät jag samma lärare ingå i de olika grupperna (för att se vad som hände om man undvek lärareffekten). Inledningsvis gjorde alla elever ett förtest, därefter fick de undervisning i ett antal lektioner, och 10-12 veckor efter examination testades samtliga elever på nytt för att se vilken utveckling som skett.

– Trestegsmodellen går ut på att i första steget urskilja ett etiskt problem i en kort berättelse. Steg två innebär att lösa ett etiskt problem utifrån den konkreta situationen, alltså inte hänvisa till en moralisk regel som ”det är fel att ljuga”, utan basera lösningen på vad som skulle bli bäst givet de beskrivna omständigheterna. Steg tre innebär att relatera en lösning på ett etiskt problem till en normativ teori. Man för alltså in de normativa teorierna allra sist och använder dem som ett komplement snarare än som ett sätt att lösa själva problemet. Modellen är väldigt strukturerad och innebär mer av typiskt klassrumsarbete än fria diskussioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Självskattningstestet visade att eleverna i kontrollgruppen upplevde att de utvecklats mer jämfört med eleverna i experimentgruppen. Men den del av eftertestet som verkligen mätte vad eleverna lärt sig, visade tydligt att experimentgruppen hade lärt sig mer än kontrollgruppen. Trestegsmodellen verkar alltså vara en mer effektiv undervisningsmetod när det gäller att utveckla etisk medvetenhet.

– Att eleverna i kontrollgruppen trodde sig ha lärt sig mer än experimentgruppen kan ha att göra med att Trestegsmodellen kanske inte upplevs som lika rolig jämfört med traditionell etikundervisning där det ofta diskuteras fritt i klassrummet. Trestegsmodellen kräver mer elevarbete, den rymmer inga dramatiska etiska dilemman utan bygger på konkreta vardagliga etiska problem som ska lösa enligt instruktioner.

– Mina resultat visar också att flickor i båda grupperna har bättre resultat jämfört med pojkarna. Likaså har elever på högskoleförberedande gymnasieprogram bättre resultat jämfört med elever på yrkesprogram.

Vad överraskade dig?

– Att enbart cirka 15 procent av eleverna svarade ja på frågan huruvida de tidigare läst etik eller moralfilosofi tidigare, trots att detta ju är en del i religionsundervisningen i grundskolan. Kort sagt, samtliga elever har läst etik i grundskolan men enbart 15 procent av dem minns det. Det här kan förstås bero på att eleverna i grundskolan inte kunde särskilja etik och moralfilosofi som ämnen men det kan också handla om att de helt enkelt glömt bort vad de lärt sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, inte bara på gymnasienivå, som vill utveckla sin etikundervisning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-06 12:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-03 13:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer