Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elevernas kunskaper riskerar att bli ytligare, menar Håkan Fleischer, som</em><em> har undersökt kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan.

Håkan Fleischer
Håkan Fleischer

Född 1974
i Jönköping

Disputerade 2013-12-06
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan

Satsningar på en dator per elev motiverar elever och gör dem skickligare på att hantera datorn. Men de ges inte tid att reflektera.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började forska år 2006 började en-till-en projekten dyka upp i Sverige. Det fanns många olika tankar om vad en-till-en skulle leda till, men mycket av det verkade oreflekterat enligt mig. Då blev jag intresserad av att ge mig in i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som händer med kunskapsbildningens kvalitet när alla elever har varsin dator. Inte bara hur djup eller ytlig kunskap elever får av en-till-en, utan också hur de förhåller sig till ett ämnesinnehåll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En-till-en stimulerar färdigheter och motivation hos elever på ett väldigt tydligt sätt och eleverna blir skickligare på att hantera datorn. Men man kan fundera på vad det här fokuset på färdigheter betyder för kvaliteten i kunskaperna. Eleverna hämtar svar på nätet och redovisar dem, och sedan går de vidare till nästa fråga. De får inte tid att reflektera. Om en-till-en fortsätter på samma sätt så riskerar elevernas kunskaper att bli ytligare. En av mina artiklar visar att elever som deltar i en-till-en inte har djupare kunskaper än elever som har varit utan dator.

– Ett annat viktigt resultat är att eleverna i min studie utrycker en stress över att de inte hinner landa i sin kunskapsbildning. Det är uppenbart i mina resultat – men även Skolinspektionen pekar på det – att lärares didaktiska utveckling inte har hängt med den tekniska utvecklingen.

– Lärarkåren behöver en utveckling i både pedagogiska, tekniska och didaktiska områden. Men de behöver också en utveckling när det gäller betyg och digital bedömning. Hur de ska hantera och bedöma de olika typer av material som eleverna vaskar fram på nätet.

Vad överraskade dig?

– När jag gjorde forskningsöversikten blev jag förvånad över hur många frågor som inte tas upp i forskningen om en-till-en. Inte stress, inte den psykosociala arbetsmiljön eller relationen mellan elever – det förvånade mig.

– Jag blev också förvånad över att flera av eleverna i studien berättade för mig att det gick bättre för dem i skolan innan de hade en egen dator.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är inte en avhandling som berättar för lärare hur de ska göra. Men jag hoppas att lärare ska hitta inspiration att betrakta elevernas lärande på ett annat sätt.

– Jag hoppas också att resultaten kan betyda något för skolbibliotekarier, som är viktiga i en-till-en sammanhang. Att de kan få viljan och modet att ge sig in i och strukturera en-till-en projekt från starten – det är nödvändigt.

Sidan publicerades 2014-01-27 23:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning. &nbsp;

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling. &nbsp;

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd. &nbsp;

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh. &nbsp;

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården. &nbsp;

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.