Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elevernas kunskaper riskerar att bli ytligare, menar Håkan Fleischer, som</em><em> har undersökt kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan.

Håkan Fleischer
Håkan Fleischer

Född 1974
i Jönköping

Disputerade 2013-12-06
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan

Satsningar på en dator per elev motiverar elever och gör dem skickligare på att hantera datorn. Men de ges inte tid att reflektera.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började forska år 2006 började en-till-en projekten dyka upp i Sverige. Det fanns många olika tankar om vad en-till-en skulle leda till, men mycket av det verkade oreflekterat enligt mig. Då blev jag intresserad av att ge mig in i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som händer med kunskapsbildningens kvalitet när alla elever har varsin dator. Inte bara hur djup eller ytlig kunskap elever får av en-till-en, utan också hur de förhåller sig till ett ämnesinnehåll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En-till-en stimulerar färdigheter och motivation hos elever på ett väldigt tydligt sätt och eleverna blir skickligare på att hantera datorn. Men man kan fundera på vad det här fokuset på färdigheter betyder för kvaliteten i kunskaperna. Eleverna hämtar svar på nätet och redovisar dem, och sedan går de vidare till nästa fråga. De får inte tid att reflektera. Om en-till-en fortsätter på samma sätt så riskerar elevernas kunskaper att bli ytligare. En av mina artiklar visar att elever som deltar i en-till-en inte har djupare kunskaper än elever som har varit utan dator.

– Ett annat viktigt resultat är att eleverna i min studie utrycker en stress över att de inte hinner landa i sin kunskapsbildning. Det är uppenbart i mina resultat – men även Skolinspektionen pekar på det – att lärares didaktiska utveckling inte har hängt med den tekniska utvecklingen.

– Lärarkåren behöver en utveckling i både pedagogiska, tekniska och didaktiska områden. Men de behöver också en utveckling när det gäller betyg och digital bedömning. Hur de ska hantera och bedöma de olika typer av material som eleverna vaskar fram på nätet.

Vad överraskade dig?

– När jag gjorde forskningsöversikten blev jag förvånad över hur många frågor som inte tas upp i forskningen om en-till-en. Inte stress, inte den psykosociala arbetsmiljön eller relationen mellan elever – det förvånade mig.

– Jag blev också förvånad över att flera av eleverna i studien berättade för mig att det gick bättre för dem i skolan innan de hade en egen dator.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är inte en avhandling som berättar för lärare hur de ska göra. Men jag hoppas att lärare ska hitta inspiration att betrakta elevernas lärande på ett annat sätt.

– Jag hoppas också att resultaten kan betyda något för skolbibliotekarier, som är viktiga i en-till-en sammanhang. Att de kan få viljan och modet att ge sig in i och strukturera en-till-en projekt från starten – det är nödvändigt.

Sidan publicerades 2014-01-27 23:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer