Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elevernas kunskaper riskerar att bli ytligare, menar Håkan Fleischer, som</em><em> har undersökt kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan.

Håkan Fleischer
Håkan Fleischer

Född 1974
i Jönköping

Disputerade 2013-12-06
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan

Satsningar på en dator per elev motiverar elever och gör dem skickligare på att hantera datorn. Men de ges inte tid att reflektera.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började forska år 2006 började en-till-en projekten dyka upp i Sverige. Det fanns många olika tankar om vad en-till-en skulle leda till, men mycket av det verkade oreflekterat enligt mig. Då blev jag intresserad av att ge mig in i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som händer med kunskapsbildningens kvalitet när alla elever har varsin dator. Inte bara hur djup eller ytlig kunskap elever får av en-till-en, utan också hur de förhåller sig till ett ämnesinnehåll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En-till-en stimulerar färdigheter och motivation hos elever på ett väldigt tydligt sätt och eleverna blir skickligare på att hantera datorn. Men man kan fundera på vad det här fokuset på färdigheter betyder för kvaliteten i kunskaperna. Eleverna hämtar svar på nätet och redovisar dem, och sedan går de vidare till nästa fråga. De får inte tid att reflektera. Om en-till-en fortsätter på samma sätt så riskerar elevernas kunskaper att bli ytligare. En av mina artiklar visar att elever som deltar i en-till-en inte har djupare kunskaper än elever som har varit utan dator.

– Ett annat viktigt resultat är att eleverna i min studie utrycker en stress över att de inte hinner landa i sin kunskapsbildning. Det är uppenbart i mina resultat – men även Skolinspektionen pekar på det – att lärares didaktiska utveckling inte har hängt med den tekniska utvecklingen.

– Lärarkåren behöver en utveckling i både pedagogiska, tekniska och didaktiska områden. Men de behöver också en utveckling när det gäller betyg och digital bedömning. Hur de ska hantera och bedöma de olika typer av material som eleverna vaskar fram på nätet.

Vad överraskade dig?

– När jag gjorde forskningsöversikten blev jag förvånad över hur många frågor som inte tas upp i forskningen om en-till-en. Inte stress, inte den psykosociala arbetsmiljön eller relationen mellan elever – det förvånade mig.

– Jag blev också förvånad över att flera av eleverna i studien berättade för mig att det gick bättre för dem i skolan innan de hade en egen dator.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är inte en avhandling som berättar för lärare hur de ska göra. Men jag hoppas att lärare ska hitta inspiration att betrakta elevernas lärande på ett annat sätt.

– Jag hoppas också att resultaten kan betyda något för skolbibliotekarier, som är viktiga i en-till-en sammanhang. Att de kan få viljan och modet att ge sig in i och strukturera en-till-en projekt från starten – det är nödvändigt.

Sidan publicerades 2014-01-27 23:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.