Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

Ett brett utbud av dikter och ett tryggt klassrumsklimat. Det lyfter lärare som viktiga strategier i gymnasiets poesiundervisning. Anna Sigvardsson belyser i sin avhandling ett outforskat område.

Anna Sigvardsson
Anna Sigvardsson

Född 1981
Bor i Luleå

Disputerade 2020-06-12
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som både lärare och lärarutbildare. När jag senare skrev min magisteruppsats upptäckte jag att det fanns väldigt lite svensk forskning om poesiundervisning för äldre elever. Det väckte en idé om att forska i ämnet, eftersom vi ska ha en undervisning som ska vila på vetenskaplig grund. Tidigare studier visar också att många lärare tycker att just poesi är en utmaning i litteraturundervisningen. Inte heller fanns forskning om elevers fritidsläsning av poesi, det var helt enkelt en brist på forskning inom flera olika delområden som rör poesi i skolans undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur och varför gymnasieelever läser poesi i skolan och på fritiden. I en första delstudie undersöks hur internationell forskning diskuterar äldre elevers (högstadiet och gymnasiet) poesiläsning. I en andra delstudie har jag genom intervjuer undersökt poesiintresserade gymnasielevers fritidsläsning av poesi. I den tredje delstudien har jag intervjuat poesiintresserade lärares uppfattningar om vad de anser viktigt i poesiundervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personligen tycker jag att den relationella dimension som framträder i elevernas fritidsläsning var intressant. Intervjuerna vittnar om hur eleverna genom en stark läsupplevelse relaterar till den människa de föreställer sig i eller bakom dikten. Diktläsningen fungerar som ett komplement till verkliga relationer, det ger ökad självförståelse, acceptans, reducerar ensamhet och normaliserar läsarens tankar och känslor. Poesiläsning kan alltså vara ett viktigt stöd i kriser eller svåra situationer. Att bli emotionellt berörd verkar vara en avgörande ingång till ungas poesiintresse.

– I intervjuerna med lärarna framträder fyra undervisningsstrategier. Den första är att lärarna använder egna läsupplevelser som resurs i poesiundervisningen. Enligt lärarna är många elever rädda för att poesin ska vara för svår och krånglig för dem. För att väcka ett intresse arbetar lärarna med att försöka hitta rätt dikt som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen.

– Lärarna understryker också att ett tryggt och respektfullt klassrumsklimat är särskilt viktigt i poesiundervisningen där känslor och svårare ämnen ofta kommer upp till ytan. Överlag lägger lärarna mycket krut på är att utveckla elevernas läsupplevelser av poesi. Lärarna menar att a och o i poesiundervisningen är att eleverna får en kontakt med texten.

Vad överraskade dig?

– Mycket överraskade mig eftersom det fanns så lite tidigare forskning. Jag hade inte så många tankar om vad jag skulle hitta i de olika studierna, vilket också gjorde forskningen väldigt spännande. Vad jag ändå förvånades över var att lärarna verkar finna det lätt att arbeta med diktanalys, något som elever inte alltid uppskattar, enligt internationell forskning. Resultatet kan möjligen förklaras av att textanalys betonas i ämnesplanen för gymnasiet. Något som stack ut var också att personlig respons-metodik som är stark internationellt, inte diskuteras alls i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som söker både inspiration och fördjupad förståelse för villkor som påverkar poesiundervisningen. Jag tror även att lärarutbildningar som arbetar med poesididaktik kan använda resultaten för att förbereda lärarstudenter för denna del av litteraturundervisningen.

Susanne Sawander
Foto: Lars Andersson

Sidan publicerades 2020-07-03 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-03 16:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.