Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

Ett brett utbud av dikter och ett tryggt klassrumsklimat. Det lyfter lärare som viktiga strategier i gymnasiets poesiundervisning. Anna Sigvardsson belyser i sin avhandling ett outforskat område.

Anna Sigvardsson
Anna Sigvardsson

Född 1981
Bor i Luleå

Disputerade 2020-06-12
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som både lärare och lärarutbildare. När jag senare skrev min magisteruppsats upptäckte jag att det fanns väldigt lite svensk forskning om poesiundervisning för äldre elever. Det väckte en idé om att forska i ämnet, eftersom vi ska ha en undervisning som ska vila på vetenskaplig grund. Tidigare studier visar också att många lärare tycker att just poesi är en utmaning i litteraturundervisningen. Inte heller fanns forskning om elevers fritidsläsning av poesi, det var helt enkelt en brist på forskning inom flera olika delområden som rör poesi i skolans undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur och varför gymnasieelever läser poesi i skolan och på fritiden. I en första delstudie undersöks hur internationell forskning diskuterar äldre elevers (högstadiet och gymnasiet) poesiläsning. I en andra delstudie har jag genom intervjuer undersökt poesiintresserade gymnasielevers fritidsläsning av poesi. I den tredje delstudien har jag intervjuat poesiintresserade lärares uppfattningar om vad de anser viktigt i poesiundervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personligen tycker jag att den relationella dimension som framträder i elevernas fritidsläsning var intressant. Intervjuerna vittnar om hur eleverna genom en stark läsupplevelse relaterar till den människa de föreställer sig i eller bakom dikten. Diktläsningen fungerar som ett komplement till verkliga relationer, det ger ökad självförståelse, acceptans, reducerar ensamhet och normaliserar läsarens tankar och känslor. Poesiläsning kan alltså vara ett viktigt stöd i kriser eller svåra situationer. Att bli emotionellt berörd verkar vara en avgörande ingång till ungas poesiintresse.

– I intervjuerna med lärarna framträder fyra undervisningsstrategier. Den första är att lärarna använder egna läsupplevelser som resurs i poesiundervisningen. Enligt lärarna är många elever rädda för att poesin ska vara för svår och krånglig för dem. För att väcka ett intresse arbetar lärarna med att försöka hitta rätt dikt som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen.

– Lärarna understryker också att ett tryggt och respektfullt klassrumsklimat är särskilt viktigt i poesiundervisningen där känslor och svårare ämnen ofta kommer upp till ytan. Överlag lägger lärarna mycket krut på är att utveckla elevernas läsupplevelser av poesi. Lärarna menar att a och o i poesiundervisningen är att eleverna får en kontakt med texten.

Vad överraskade dig?

– Mycket överraskade mig eftersom det fanns så lite tidigare forskning. Jag hade inte så många tankar om vad jag skulle hitta i de olika studierna, vilket också gjorde forskningen väldigt spännande. Vad jag ändå förvånades över var att lärarna verkar finna det lätt att arbeta med diktanalys, något som elever inte alltid uppskattar, enligt internationell forskning. Resultatet kan möjligen förklaras av att textanalys betonas i ämnesplanen för gymnasiet. Något som stack ut var också att personlig respons-metodik som är stark internationellt, inte diskuteras alls i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som söker både inspiration och fördjupad förståelse för villkor som påverkar poesiundervisningen. Jag tror även att lärarutbildningar som arbetar med poesididaktik kan använda resultaten för att förbereda lärarstudenter för denna del av litteraturundervisningen.

Susanne Sawander
Foto: Lars Andersson

Sidan publicerades 2020-07-03 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-03 16:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.