2020-07-03 09:38  31 Dela:

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

Ett brett utbud av dikter och ett tryggt klassrumsklimat. Det lyfter lärare som viktiga strategier i gymnasiets poesiundervisning. Anna Sigvardsson belyser i sin avhandling ett outforskat område

Anna Sigvardsson
Anna Sigvardsson

Född 1981
Bor i Luleå

Disputerade 2020-06-12
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som både lärare och lärarutbildare. När jag senare skrev min magisteruppsats upptäckte jag att det fanns väldigt lite svensk forskning om poesiundervisning för äldre elever. Det väckte en idé om att forska i ämnet, eftersom vi ska ha en undervisning som ska vila på vetenskaplig grund. Tidigare studier visar också att många lärare tycker att just poesi är en utmaning i litteraturundervisningen. Inte eller fanns forskning om elevers fritidsläsning av poesi, det var helt enkelt en brist på forskning inom flera olika delområden som rör poesi i skolans undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur och varför gymnasieelever läser poesi i skolan och på fritiden. I en första delstudie undersöks hur internationell forskning diskuterar äldre elevers (högstadiet och gymnasiet) poesiläsning. I en andra delstudie har jag genom intervjuer undersökt poesiintresserade gymnasielevers fritidsläsning av poesi. I den tredje delstudien har jag intervjuat poesiintresserade lärares uppfattningar om vad de anser viktigt i poesiundervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personligen tycker jag att den relationella dimension som framträder i elevernas fritidsläsning var intressant. Intervjuerna vittnar om hur eleverna genom en stark läsupplevelse relaterar till den människa de föreställer sig i eller bakom dikten. Diktläsningen fungerar som ett komplement till verkliga relationer, det ger ökad självförståelse, acceptans, reducerar ensamhet och normaliserar läsarens tankar och känslor. Poesiläsning kan alltså vara ett viktigt stöd i kriser eller svåra situationer. Att bli emotionellt berörd verkar vara en avgörande ingång till ungas poesiintresse.

– I intervjuerna med lärarna framträder fyra undervisningsstrategier. Den första är att lärarna använder egna läsupplevelser som resurs i poesiundervisningen. Enligt lärarna är många elever rädda för att poesin ska vara för svår och krånglig för dem. För att väcka ett intresse arbetar lärarna med att försöka hitta rätt dikt som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen.

– Lärarna understryker också att ett tryggt och respektfullt klassrumsklimat är särskilt viktigt i poesiundervisningen där känslor och svårare ämnen ofta kommer upp till ytan. Överlag lägger lärarna mycket krut på är att utveckla elevernas läsupplevelser av poesi. Lärarna menar att a och o i poesiundervisningen är att eleverna får en kontakt med texten.

Vad överraskade dig?

– Mycket överraskade mig eftersom det fanns så lite tidigare forskning. Jag hade inte så många tankar om vad jag skulle hitta i de olika studierna, vilket också gjorde forskningen väldigt spännande. Vad jag ändå förvånades över var att lärarna verkar finna det lätt att arbeta med diktanalys, något som elever inte alltid uppskattar, enligt internationell forskning. Resultatet kan möjligen förklaras av att textanalys betonas i ämnesplanen för gymnasiet. Något som stack ut var också att personlig respons-metodik som är stark internationellt, inte diskuteras alls i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som söker både inspiration och fördjupad förståelse för villkor som påverkar poesiundervisningen. Jag tror även att lärarutbildningar som arbetar med poesididaktik kan använda resultaten för att förbereda lärarstudenter för denna del av litteraturundervisningen.

Susanne Sawander
Foto: Lars Andersson

Sidan publicerades 2020-07-03 09:38 av Susanne Sawander


Relaterat

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Skolbibliotek 2020

I år går konferensen för Skolbibliotek av stapeln i Stockholm! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.