Dela:

Elevdiskussioner i hållbarhetsfrågor kretsar kring eget ansvar

Gymnasieelever har stor insikt om hållbarhetsfrågor och använder sina naturkunskaper när ämnet diskuteras. Samtidigt som de lägger stort ansvar på sitt eget agerande förlitar sig eleverna på att tekniken och vetenskapen ska lösa de stora samhällsfrågorna. Det visar Katarina Ottander i sin studie i ämnet.

Katarina Ottander
Katarina Ottander

Född 1966
i Örnsköldsvik

Disputerade 2015-09-18
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Om gymnasieelevers diskussioner utifrån hållbar utveckling. Meningsskapande, naturkunskapande, demokratiskapande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som gymnasielärare där jag undervisat i biologi, miljökunskap och naturkunskap. Under åren har jag träffat många elever som inte känner sig delaktiga i ämnet naturkunskap och jag ville utforska vad som händer när man kopplar ämnet till samhällsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers diskussioner i hållbarhetsfrågor i ämnet naturkunskap. Jag har spelat in diskussioner från tre gymnasieklasser där eleverna i smågrupper diskuterat om energi- och matförsörjningen i världen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vad jag främst tittat på är vad eleverna lyfter fram för att frågorna ska bli meningsfulla för dem, om de använder sig av sina naturkunskaper samt om de belyser frågorna ur ett vidare demokratiskt perspektiv och var de i så fall placerar sig själva.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna använder sig av sina kunskaper i naturkunskap, framför allt till att tillsammans skapa ökad förståelse för frågan de diskuterar samt bedöma och värdera olika handlingar. De är medvetna om varje människas eget ansvar, ett tydligt exempel är att eleverna under diskussioner går och släcker lamporna i klassrummet. Samtidigt uttrycker de att den enskilda individen är relativt maktlös. Trots att eleverna ser allvaret i de här frågorna  pekar de på att tekniken och vetenskapen på sikt kommer att lösa problemen. Exakt hur, blir dock en obesvarad fråga. Att politik skulle kunna vara ett verktyg är inget som eleverna tar upp eller reflekterar kring. Sammanfattningsvis ser eleverna sitt eget  agerande och hur det påverkar samhället. En reflektion jag gör är att eleverna är väl medvetna om att det västerländska livsstilen inte anses hållbar. Det här skapar givetvis en konflikt för eleverna som sätts i en obekväm subjektsposition i undervisningen när dessa frågor diskuteras.

Vad förvånade dig?

– Att eleverna så tydligt försöker hitta argument som rättfärdigar den egna livsstilen och det påverkar hur hela hållbarhetsfrågan framställs. Ett exempel är när eleverna läser en text kring matförsörjning som går ut på att om fler vore vegetarianer räcker maten till fler. Eleverna vill samtidigt själva äta kött. Ett argument för detta är att ”om vi slutar äta kött blir det för många djur”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, som kan få en trygghet i att eleverna använder naturvetenskap när undervisningen utgår från samhällsfrågor. Men även skolledare, politiker och forskningen.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-10-07 13:49 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-01 15:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Olika fokus i undervisning om hållbar utveckling

Hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning. Men när fokus ligger på mätbara mål finns en risk att politiska och etiska värderingar kring hållbarhetsfrågor hamnar i skymundan, visar Helen Hasslöf i sin forskning.

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)