Dela:

Elevdiskussioner i hållbarhetsfrågor kretsar kring eget ansvar

Gymnasieelever har stor insikt om hållbarhetsfrågor och använder sina naturkunskaper när ämnet diskuteras. Samtidigt som de lägger stort ansvar på sitt eget agerande förlitar sig eleverna på att tekniken och vetenskapen ska lösa de stora samhällsfrågorna. Det visar Katarina Ottander i sin studie i ämnet.

Katarina Ottander
Katarina Ottander

Född 1966
i Örnsköldsvik

Disputerade 2015-09-18
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Om gymnasieelevers diskussioner utifrån hållbar utveckling. Meningsskapande, naturkunskapande, demokratiskapande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som gymnasielärare där jag undervisat i biologi, miljökunskap och naturkunskap. Under åren har jag träffat många elever som inte känner sig delaktiga i ämnet naturkunskap och jag ville utforska vad som händer när man kopplar ämnet till samhällsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers diskussioner i hållbarhetsfrågor i ämnet naturkunskap. Jag har spelat in diskussioner från tre gymnasieklasser där eleverna i smågrupper diskuterat om energi- och matförsörjningen i världen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vad jag främst tittat på är vad eleverna lyfter fram för att frågorna ska bli meningsfulla för dem, om de använder sig av sina naturkunskaper samt om de belyser frågorna ur ett vidare demokratiskt perspektiv och var de i så fall placerar sig själva.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna använder sig av sina kunskaper i naturkunskap, framför allt till att tillsammans skapa ökad förståelse för frågan de diskuterar samt bedöma och värdera olika handlingar. De är medvetna om varje människas eget ansvar, ett tydligt exempel är att eleverna under diskussioner går och släcker lamporna i klassrummet. Samtidigt uttrycker de att den enskilda individen är relativt maktlös. Trots att eleverna ser allvaret i de här frågorna  pekar de på att tekniken och vetenskapen på sikt kommer att lösa problemen. Exakt hur, blir dock en obesvarad fråga. Att politik skulle kunna vara ett verktyg är inget som eleverna tar upp eller reflekterar kring. Sammanfattningsvis ser eleverna sitt eget  agerande och hur det påverkar samhället. En reflektion jag gör är att eleverna är väl medvetna om att det västerländska livsstilen inte anses hållbar. Det här skapar givetvis en konflikt för eleverna som sätts i en obekväm subjektsposition i undervisningen när dessa frågor diskuteras.

Vad förvånade dig?

– Att eleverna så tydligt försöker hitta argument som rättfärdigar den egna livsstilen och det påverkar hur hela hållbarhetsfrågan framställs. Ett exempel är när eleverna läser en text kring matförsörjning som går ut på att om fler vore vegetarianer räcker maten till fler. Eleverna vill samtidigt själva äta kött. Ett argument för detta är att ”om vi slutar äta kött blir det för många djur”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, som kan få en trygghet i att eleverna använder naturvetenskap när undervisningen utgår från samhällsfrågor. Men även skolledare, politiker och forskningen.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-10-07 13:49 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-01 15:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Olika fokus i undervisning om hållbar utveckling

Hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning. Men när fokus ligger på mätbara mål finns en risk att politiska och etiska värderingar kring hållbarhetsfrågor hamnar i skymundan, visar Helen Hasslöf i sin forskning.

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.