Dela:

Elevdiskussioner i hållbarhetsfrågor kretsar kring eget ansvar

Gymnasieelever har stor insikt om hållbarhetsfrågor och använder sina naturkunskaper när ämnet diskuteras. Samtidigt som de lägger stort ansvar på sitt eget agerande förlitar sig eleverna på att tekniken och vetenskapen ska lösa de stora samhällsfrågorna. Det visar Katarina Ottander i sin studie i ämnet.

Katarina Ottander
Katarina Ottander

Född 1966
i Örnsköldsvik

Disputerade 2015-09-18
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Om gymnasieelevers diskussioner utifrån hållbar utveckling. Meningsskapande, naturkunskapande, demokratiskapande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som gymnasielärare där jag undervisat i biologi, miljökunskap och naturkunskap. Under åren har jag träffat många elever som inte känner sig delaktiga i ämnet naturkunskap och jag ville utforska vad som händer när man kopplar ämnet till samhällsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers diskussioner i hållbarhetsfrågor i ämnet naturkunskap. Jag har spelat in diskussioner från tre gymnasieklasser där eleverna i smågrupper diskuterat om energi- och matförsörjningen i världen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vad jag främst tittat på är vad eleverna lyfter fram för att frågorna ska bli meningsfulla för dem, om de använder sig av sina naturkunskaper samt om de belyser frågorna ur ett vidare demokratiskt perspektiv och var de i så fall placerar sig själva.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna använder sig av sina kunskaper i naturkunskap, framför allt till att tillsammans skapa ökad förståelse för frågan de diskuterar samt bedöma och värdera olika handlingar. De är medvetna om varje människas eget ansvar, ett tydligt exempel är att eleverna under diskussioner går och släcker lamporna i klassrummet. Samtidigt uttrycker de att den enskilda individen är relativt maktlös. Trots att eleverna ser allvaret i de här frågorna  pekar de på att tekniken och vetenskapen på sikt kommer att lösa problemen. Exakt hur, blir dock en obesvarad fråga. Att politik skulle kunna vara ett verktyg är inget som eleverna tar upp eller reflekterar kring. Sammanfattningsvis ser eleverna sitt eget  agerande och hur det påverkar samhället. En reflektion jag gör är att eleverna är väl medvetna om att det västerländska livsstilen inte anses hållbar. Det här skapar givetvis en konflikt för eleverna som sätts i en obekväm subjektsposition i undervisningen när dessa frågor diskuteras.

Vad förvånade dig?

– Att eleverna så tydligt försöker hitta argument som rättfärdigar den egna livsstilen och det påverkar hur hela hållbarhetsfrågan framställs. Ett exempel är när eleverna läser en text kring matförsörjning som går ut på att om fler vore vegetarianer räcker maten till fler. Eleverna vill samtidigt själva äta kött. Ett argument för detta är att ”om vi slutar äta kött blir det för många djur”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, som kan få en trygghet i att eleverna använder naturvetenskap när undervisningen utgår från samhällsfrågor. Men även skolledare, politiker och forskningen.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-10-07 13:49 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-01 15:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Olika fokus i undervisning om hållbar utveckling

Hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning. Men när fokus ligger på mätbara mål finns en risk att politiska och etiska värderingar kring hållbarhetsfrågor hamnar i skymundan, visar Helen Hasslöf i sin forskning.

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)