Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte per automatik mer tillgänglig för elever bara för att de har tillgång till mycket information på nätet. Eleverna behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis avhandling.

Anne Solli
Anne Solli

Född 1969
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Handling socio-scientific controversy. Students' reasoning through digital inquiry

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tittat på kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskaplig koppling. Jag har varit intresserad av den typen av frågor länge och arbetade tidigare på universitetet med genmodifierade organismer. I skolan ska man hantera frågor som handlar om naturvetenskap i samhället, så kallade socioscientific issues (SSI). Det är ett levande och aktivt forskningsfält och det finns ett stort intresse för frågorna. Jag ville ge mig in i det fältet helt enkelt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information på nätet när de arbetar med stora och kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, så kallade sociovetenskapliga frågor.

– Exempel på sådana frågor är genetiskt modifierade växter och massvaccinationer av ungdomar. Jag har analyserat filmer där elever diskuterar och debatterar. Jag har också följt hela undervisningssekvenser när elever sitter och söker information för att se hur de systematiserar den. Lärarna i studien var intresserade av att arbeta med hur man söker information på nätet. Deras erfarenheter visade att eleverna öppnade första träffen på Googlesöket och inte gick vidare efter Wikipedia.

– Vi gjorde ett projekt under tre veckor där vi introducerade olika digitala kartläggningsverktyg som finns på universitetet. Verktygen används när man diskuterar olika kontroverser på nätet. Sedan filmade vi eleverna när de använde dem. Verktygen tillhandahåller redskap för att utforska, manipulera och visualisera internetdata. Med hjälp av dem kan man förstå vilka som är centrala aktörer i en fråga och hur de argumenterar för sin ståndpunkt. Det kan exempelvis handla om vaccinmotståndare som tror att barn får autism om de blir vaccinerade. Vi ville se vad som hände när verktygen används i en skolkontext där man inte nödvändigtvis är intresserad av att förstå en kontrovers. I skolan handlar det ofta mer om att man ska lära sig att skilja på naturvetenskap och icke-naturvetenskap, vad som är en bra källa och en dålig källa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi såg att eleverna kunde använda verktygen för att bringa reda i en kontrovers och för att kategorisera olika aktörer. Vilken position de hade i förhållande till frågan. Att använda verktygen var ett sätt för eleverna att träna sig på att förstå vad en kontrovers består av. Med hjälp av verktygen fick eleverna en karta av information som de kunde använda och kommunicera med andra. Vi har tillgång till mycket information via nätet idag. Men kunskap blir inte tillgänglig för eleverna bara för att de har tillgång till mycket information. Eleverna behöver stöd i själva sökandet, ofta jobbar de själva i sökandet och kommer tillbaka med information. Genom att eleverna får arbeta med verktyg för att samla information på många sidor på internet och använda nätverksvisualiseringsverktyg för att ge en bild av kontroversen, får eleverna hjälp att hantera det stora informationsflödet.

– Vi kunde också se att det naturvetenskapliga perspektivet premierades. Men i en kontroversiell komplex samhällsfråga finns det ofta politiska, ekonomiska och etiska perspektiv att ta hänsyn till också. Det är ganska krävande för en lärare i naturvetenskap att hantera alla perspektiv så det är naturligt att den naturvetenskapliga aspekten blir den viktigaste. Men det kan innebära att naturvetarelever får en förenklad bild av en konflikt. Det är ett fynd som visar att lärare behöver jobba tillsammans med andra lärare för att lyfta fram olika perspektiv i en fråga.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt att gymnasieskolan inte har tillgång till vetenskapliga artiklar. Jag blev ganska överraskad över att gymnasieelever i studien, som jobbade med genmodifierade organismer (GMO), refererade till en gammal artikel. Artikeln handlar om att genmodifierade organismer orsakar cancer och det finns bilder i artikeln på råttor med stora cancersvulster. De använder sig av resultaten från artikeln i många diskussioner. Men det teknovetenskapliga fältet är ganska överens om att GMO inte är farligt. Det kan vara andra politiska eller etiska anledningar till varför man är emot GMO. Istället för att skilja mellan vetenskap och icke vetenskap så borde eleverna få träna på att skilja mellan fynd från en enstaka artikel och tusen artiklar. Det är en viktig distinktion.

Vem har nytta av dina resultat?

När man skriver en avhandling tänker man främst att den ska bidra till det vetenskapliga fältet. Men om man tänker på praktiken så är det främst lärare som är skyldiga att arbeta med detta. Det står tydligt i läroplanen att eleverna ska få ökad digital kompetens.

Åsa Lasson

Foto: Stefan Larsson

Sidan publicerades 2019-04-03 13:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-10 10:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Vuxenutbildning i fokus, 18 oktober i Stockholm

Högaktuell dag för dig som undervisar inom vuxenutbildning! Under en heldag diskuteras viktiga ämnen såsom betyg, bedömning och validering, hur vuxnas lärande skiljer sig från barn och ungas, vad som händer i hjärnan när vi lär oss samt pedagogiska strategier i mötet med vuxna elever med npf.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.