Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte per automatik mer tillgänglig för elever bara för att de har tillgång till mycket information på nätet. Eleverna behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis avhandling.

Anne Solli
Anne Solli

Född 1969
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Handling socio-scientific controversy. Students' reasoning through digital inquiry

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tittat på kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskaplig koppling. Jag har varit intresserad av den typen av frågor länge och arbetade tidigare på universitetet med genmodifierade organismer. I skolan ska man hantera frågor som handlar om naturvetenskap i samhället, så kallade socioscientific issues (SSI). Det är ett levande och aktivt forskningsfält och det finns ett stort intresse för frågorna. Jag ville ge mig in i det fältet helt enkelt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information på nätet när de arbetar med stora och kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, så kallade sociovetenskapliga frågor.

– Exempel på sådana frågor är genetiskt modifierade växter och massvaccinationer av ungdomar. Jag har analyserat filmer där elever diskuterar och debatterar. Jag har också följt hela undervisningssekvenser när elever sitter och söker information för att se hur de systematiserar den. Lärarna i studien var intresserade av att arbeta med hur man söker information på nätet. Deras erfarenheter visade att eleverna öppnade första träffen på Googlesöket och inte gick vidare efter Wikipedia.

– Vi gjorde ett projekt under tre veckor där vi introducerade olika digitala kartläggningsverktyg som finns på universitetet. Verktygen används när man diskuterar olika kontroverser på nätet. Sedan filmade vi eleverna när de använde dem. Verktygen tillhandahåller redskap för att utforska, manipulera och visualisera internetdata. Med hjälp av dem kan man förstå vilka som är centrala aktörer i en fråga och hur de argumenterar för sin ståndpunkt. Det kan exempelvis handla om vaccinmotståndare som tror att barn får autism om de blir vaccinerade. Vi ville se vad som hände när verktygen används i en skolkontext där man inte nödvändigtvis är intresserad av att förstå en kontrovers. I skolan handlar det ofta mer om att man ska lära sig att skilja på naturvetenskap och icke-naturvetenskap, vad som är en bra källa och en dålig källa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi såg att eleverna kunde använda verktygen för att bringa reda i en kontrovers och för att kategorisera olika aktörer. Vilken position de hade i förhållande till frågan. Att använda verktygen var ett sätt för eleverna att träna sig på att förstå vad en kontrovers består av. Med hjälp av verktygen fick eleverna en karta av information som de kunde använda och kommunicera med andra. Vi har tillgång till mycket information via nätet idag. Men kunskap blir inte tillgänglig för eleverna bara för att de har tillgång till mycket information. Eleverna behöver stöd i själva sökandet, ofta jobbar de själva i sökandet och kommer tillbaka med information. Genom att eleverna får arbeta med verktyg för att samla information på många sidor på internet och använda nätverksvisualiseringsverktyg för att ge en bild av kontroversen, får eleverna hjälp att hantera det stora informationsflödet.

– Vi kunde också se att det naturvetenskapliga perspektivet premierades. Men i en kontroversiell komplex samhällsfråga finns det ofta politiska, ekonomiska och etiska perspektiv att ta hänsyn till också. Det är ganska krävande för en lärare i naturvetenskap att hantera alla perspektiv så det är naturligt att den naturvetenskapliga aspekten blir den viktigaste. Men det kan innebära att naturvetarelever får en förenklad bild av en konflikt. Det är ett fynd som visar att lärare behöver jobba tillsammans med andra lärare för att lyfta fram olika perspektiv i en fråga.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt att gymnasieskolan inte har tillgång till vetenskapliga artiklar. Jag blev ganska överraskad över att gymnasieelever i studien, som jobbade med genmodifierade organismer (GMO), refererade till en gammal artikel. Artikeln handlar om att genmodifierade organismer orsakar cancer och det finns bilder i artikeln på råttor med stora cancersvulster. De använder sig av resultaten från artikeln i många diskussioner. Men det teknovetenskapliga fältet är ganska överens om att GMO inte är farligt. Det kan vara andra politiska eller etiska anledningar till varför man är emot GMO. Istället för att skilja mellan vetenskap och icke vetenskap så borde eleverna få träna på att skilja mellan fynd från en enstaka artikel och tusen artiklar. Det är en viktig distinktion.

Vem har nytta av dina resultat?

När man skriver en avhandling tänker man främst att den ska bidra till det vetenskapliga fältet. Men om man tänker på praktiken så är det främst lärare som är skyldiga att arbeta med detta. Det står tydligt i läroplanen att eleverna ska få ökad digital kompetens.

Åsa Lasson

Foto: Stefan Larsson

Sidan publicerades 2019-04-03 13:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-10 10:40 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.