Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte per automatik mer tillgänglig för elever bara för att de har tillgång till mycket information på nätet. Eleverna behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis avhandling.

Anne Solli
Anne Solli

Född 1969
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Handling socio-scientific controversy. Students' reasoning through digital inquiry

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tittat på kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskaplig koppling. Jag har varit intresserad av den typen av frågor länge och arbetade tidigare på universitetet med genmodifierade organismer. I skolan ska man hantera frågor som handlar om naturvetenskap i samhället, så kallade socioscientific issues (SSI). Det är ett levande och aktivt forskningsfält och det finns ett stort intresse för frågorna. Jag ville ge mig in i det fältet helt enkelt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information på nätet när de arbetar med stora och kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, så kallade sociovetenskapliga frågor.

– Exempel på sådana frågor är genetiskt modifierade växter och massvaccinationer av ungdomar. Jag har analyserat filmer där elever diskuterar och debatterar. Jag har också följt hela undervisningssekvenser när elever sitter och söker information för att se hur de systematiserar den. Lärarna i studien var intresserade av att arbeta med hur man söker information på nätet. Deras erfarenheter visade att eleverna öppnade första träffen på Googlesöket och inte gick vidare efter Wikipedia.

– Vi gjorde ett projekt under tre veckor där vi introducerade olika digitala kartläggningsverktyg som finns på universitetet. Verktygen används när man diskuterar olika kontroverser på nätet. Sedan filmade vi eleverna när de använde dem. Verktygen tillhandahåller redskap för att utforska, manipulera och visualisera internetdata. Med hjälp av dem kan man förstå vilka som är centrala aktörer i en fråga och hur de argumenterar för sin ståndpunkt. Det kan exempelvis handla om vaccinmotståndare som tror att barn får autism om de blir vaccinerade. Vi ville se vad som hände när verktygen används i en skolkontext där man inte nödvändigtvis är intresserad av att förstå en kontrovers. I skolan handlar det ofta mer om att man ska lära sig att skilja på naturvetenskap och icke-naturvetenskap, vad som är en bra källa och en dålig källa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi såg att eleverna kunde använda verktygen för att bringa reda i en kontrovers och för att kategorisera olika aktörer. Vilken position de hade i förhållande till frågan. Att använda verktygen var ett sätt för eleverna att träna sig på att förstå vad en kontrovers består av. Med hjälp av verktygen fick eleverna en karta av information som de kunde använda och kommunicera med andra. Vi har tillgång till mycket information via nätet idag. Men kunskap blir inte tillgänglig för eleverna bara för att de har tillgång till mycket information. Eleverna behöver stöd i själva sökandet, ofta jobbar de själva i sökandet och kommer tillbaka med information. Genom att eleverna får arbeta med verktyg för att samla information på många sidor på internet och använda nätverksvisualiseringsverktyg för att ge en bild av kontroversen, får eleverna hjälp att hantera det stora informationsflödet.

– Vi kunde också se att det naturvetenskapliga perspektivet premierades. Men i en kontroversiell komplex samhällsfråga finns det ofta politiska, ekonomiska och etiska perspektiv att ta hänsyn till också. Det är ganska krävande för en lärare i naturvetenskap att hantera alla perspektiv så det är naturligt att den naturvetenskapliga aspekten blir den viktigaste. Men det kan innebära att naturvetarelever får en förenklad bild av en konflikt. Det är ett fynd som visar att lärare behöver jobba tillsammans med andra lärare för att lyfta fram olika perspektiv i en fråga.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt att gymnasieskolan inte har tillgång till vetenskapliga artiklar. Jag blev ganska överraskad över att gymnasieelever i studien, som jobbade med genmodifierade organismer (GMO), refererade till en gammal artikel. Artikeln handlar om att genmodifierade organismer orsakar cancer och det finns bilder i artikeln på råttor med stora cancersvulster. De använder sig av resultaten från artikeln i många diskussioner. Men det teknovetenskapliga fältet är ganska överens om att GMO inte är farligt. Det kan vara andra politiska eller etiska anledningar till varför man är emot GMO. Istället för att skilja mellan vetenskap och icke vetenskap så borde eleverna få träna på att skilja mellan fynd från en enstaka artikel och tusen artiklar. Det är en viktig distinktion.

Vem har nytta av dina resultat?

När man skriver en avhandling tänker man främst att den ska bidra till det vetenskapliga fältet. Men om man tänker på praktiken så är det främst lärare som är skyldiga att arbeta med detta. Det står tydligt i läroplanen att eleverna ska få ökad digital kompetens.

Åsa Lasson

Foto: Stefan Larsson

Sidan publicerades 2019-04-03 13:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-10 10:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Vuxenutbildning i fokus, 18 oktober i Stockholm

Högaktuell dag för dig som undervisar inom vuxenutbildning! Under en heldag diskuteras viktiga ämnen såsom betyg, bedömning och validering, hur vuxnas lärande skiljer sig från barn och ungas, vad som händer i hjärnan när vi lär oss samt pedagogiska strategier i mötet med vuxna elever med npf.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.